Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Vetgirig]

Det finns båtgravarna vid Slusegård på Bornholm som är äldre och påminner mycket om det enklare båtgravarna i tex Sala, en del i Badelunda, kvinnobåtgraven i Gamla Uppsala, Båtgaven i Augerum i Blekinge mfl. Och givetvis har båtgarvskicket utvecklats och är inte exakt likadant.

En av gravarna i Badelundakomplexet (en av de äldsta) är en kvinnograv. I varje fall gravgåvorna pekar mot starka förbindelser med danskt område. Har för mig, kan vara fel, att nu är även en modern analys av benmaterial utförd som pekar mot danskt område (kvinnan född/uppväxt i Mälarområdet, men har förfäder inom danskt område). T o m så att en serie kvinnogravar pekar mot danskt område.

[Anganatyr]

Jag är inte säker på något av detta, men likväl kan jag inte få ihop att det skall anses vara såpass orimligt att "svear" var namnet på de stammar/folk som levde i Mälardalen under yngre järnålder/vikingatid.

Det jag reagerar emot är att vi har en enda skrift (Snorre) som nämner att svearna skulle vara ett folkslag som ursprungligen kom från området kring Gamla Uppsala. Det är en text som dessutom är väligt sen eftersom den då bör omtala tiden senast 90-tal efter Kristus. Då svearna redan skall ha gjort sig ett stort namn.
Om vi istället bortser från Snorre och utgår från ursprungskällan som menar att svearna bodde på en ö i oceanen. Detta stämmer mer med tex Öland eller Gotland. Det är också här vi hittar de flesta av alla romerska guldmynt, så någon form av arkeologisk koppling finns. Med detta menar jag inte att svearna ursprungligen kom från Öland eller Gotland. Utan jag tror att svearna var ett samlingsnamn på flera olika stammar/folk och det var just de på Öland eller Gotland som romarna kom i kontakt med (genom ett eller flera led). Tacitus nämner tex Harierna, helvekonerna, manimerna, helisierna, nahanarvalerna som alla hade egen kung. Dessa folk hade sedan samlingsnamnet lugier. Jag har väldigt svårt att begripa att en liten stam/folk som bor i området runt Gamla Uppsala kan göra ett sådant intryck så tidigt, medan övriga stammar/folk inte nämns. Det enda logiska anser jag är att det är ett samlingsnamn på flera olika folk (vilket inte är ovanligt genom historien).

[Skoglar]

Och enligt de 800-talskällor vi har identifierades alla från Blekinge och upp till Mälardalen (inkl Öland och Gotland)som svear enligt engelska, tyska och franska källor. Precis efter vikingatidens slut skriver Adam av svearna består av fler olika folkstammar (inkl bla götarna).

Jag upplever snarare att det är du Skoglar och även Ättelägg som hela tiden kommer dragandes med Tacitus och Jordanes (och då med Snorre som facit).

Det är fullt möjligt att den södra Östersjökusten/öarna var en del av sveasfären, Det är väl t o m troligt, med tanke på källorna
Det är vidare fullt möjligt att de som bodde där, eller många av dem, såg sig som svear. Men om det var fallet, hände något senare, eftersom Småland längre fram och ända in i våra dagar, ses som en naturlig del av Götaland. Vi har väl inga belägg som stödjer en sådan förändring?

Det är väl, intill dess att vi finner arkeologiska spår av monumental karaktär någonstans längs Smålandskusten, mer sannolikt att GU var ett politiskt centrum, än den ännu ej upptäckta platsen??

Kort sagt, om du menar att Möre/Småland är svearnas hemvist, har du en del att belägga... Intill dess att så sker, nöjer jag mig att tro mer på GU/folklanden

Jag konstaterar att vi tolkar Adams texter väldigt olika. Jag skulle vilja föreslå att vi lägger ner den sidan av diskussionen, för att undvika upprepningar.

Och, skriver jag verkligen så mycket om Tacitus o Jordanes? Jag ska försöka skärpa mig!

[AndreasE]

Det finns båtgravarna vid Slusegård på Bornholm som är äldre och påminner mycket om det enklare båtgravarna i tex Sala, en del i Badelunda, kvinnobåtgraven i Gamla Uppsala, Båtgaven i Augerum i Blekinge mfl. Och givetvis har båtgarvskicket utvecklats och är inte exakt likadant.

Båtgravarna på Bornholm är vad jag förstår 250-300 år äldre än de äldsta båtgravarna i Mälardalen. Det betyder ju att det är i stort sett omöjligt att koppla dem till uppkomsten av ett båtgravskick i Mälardalen. Eller menar du att bornholmingsbor skulle ha vandrat in i Mälardalen någon gång i mitten eller slutet av 500-talet och då tagit upp en gravform som man själv inte använt sedan hundratals år?

Nej, att båtgravskicket togs upp i Mälardalen på 500-talet är inte konstigt - symboliken med skepp var förstås inte okänd, och andra grupper har kommit på idén på många olika platser och vid olika tillfällen. Däremot så går det inte att se något uppenbart "ursprung" för båtgravar av den typ som dyker upp i Mälardalen. Vi kan inte peka på något område och säga "härifrån kom traditionen!". Det finns alltså ingenting om tyder på att det skulle handla om en invandrad grupp som för med sig "sin" begravningstradition. 

En av gravarna i Badelundakomplexet (en av de äldsta) är en kvinnograv. I varje fall gravgåvorna pekar mot starka förbindelser med danskt område. Har för mig, kan vara fel, att nu är även en modern analys av benmaterial utförd som pekar mot danskt område (kvinnan född/uppväxt i Mälarområdet, men har förfäder inom danskt område). T o m så att en serie kvinnogravar pekar mot danskt område.

Varifrån kommer den här informationen? Hur skulle en analys av benmaterialet peka mot danskt område? Du kan inte se geografiskt ursprung på ben (förutom möjligtvis stora etniska skillnader av typen "centrala Afrika" jämfört med "östra Asien"), och tex analyser av isotoper kan endast användas för att ta reda på var en individ vuxit upp eller levt innan sin död, inte var dess förfäder levt. Vi har inte tillräckligt god kunskap om den genetiska kartan över Skandinavien under vendeltid/vikingatid för att kunna placera en individs ursprung på den vägen heller.

När det gäller fynden i Badelunda så anses guldföremålen i kammargraven (den äldsta graven på gravfältet, betydligt äldre än båtgravarna) ha danskt ursprung, och en vanlig teori är att kvinnan som begravdes i kammaren kom från den familj som anlade det rika gravfältet i Himlingöje. Däremot så har jag aldrig hört att båtgravarna skulle ha ett innehåll som tyder på danskt ursprung. Rent generellt så har Danmark dåligt med rika gravfynd från vendeltid. Och på vilket sätt skulle en serie kvinnogravar tyde på att de hade ett danskt ursprung?

[Anganatyr]

Åter igen ser du svearna och götarna som motpoler. jag ser götarna som en delmängd av svearna. Eller som Adam skrev att svearna består av flera folkstammar varav två är östgötarna och västgötarna. Jag ser svearna som ett samlingsnamn på flera olika stammar/folk.

Åter igen detta med kungasätet som vi gått igenom flera gånger redan du och jag. Den enda plats som jag vet utpekas som en plats med en sveakung i de vikingatida källorna är Adelsö vid Birka, inte Gamla Uppsala. Hur stort område denna sveakung sedan styrde över kan man givetvis spekulera om. Det kan även ha funnits flera sveakungar om svearna var ett samlingsnamn som jag antar så tidigt som 800-talet. Adam av Bremen nämner att Olof Skötkonung (svearnas kung ca 995-1022) flyttar kungasätet (han nämner inte var ifrån) till Västergötland. Adams tex är nedskriven ca 50 år efter händelsen och är hyfsat nära i tid.

[Anganatyr]

Båtgravarna på Bornholm är vad jag förstår 250-300 år äldre än de äldsta båtgravarna i Mälardalen. Det betyder ju att det är i stort sett omöjligt att koppla dem till uppkomsten av ett båtgravskick i Mälardalen. Eller menar du att bornholmingsbor skulle ha vandrat in i Mälardalen någon gång i mitten eller slutet av 500-talet och då tagit upp en gravform som man själv inte använt sedan hundratals år?

Nej, att båtgravskicket togs upp i Mälardalen på 500-talet är inte konstigt - symboliken med skepp var förstås inte okänd, och andra grupper har kommit på idén på många olika platser och vid olika tillfällen. Däremot så går det inte att se något uppenbart "ursprung" för båtgravar av den typ som dyker upp i Mälardalen. Vi kan inte peka på något område och säga "härifrån kom traditionen!". Det finns alltså ingenting om tyder på att det skulle handla om en invandrad grupp som för med sig "sin" begravningstradition. 

Jag menar inte att Bornholmarna skall ha vandrat upp till Mälaren. Och denna enklare form av båtgravskick användes från ca 0-550. Gravformen var under perioden vanligast i Skåne och på Bornholm. I Skåne finns båtgravar av denna typ i tex Vellinge, Järavallen, Valleberga, Simris. Men det finns även en grav i Östergötland i Alvastra och i Barkarby (Järfälla, Uppland) samt Västerby (Läby, Uppland). Så båtgravarna runt Gamla Uppsala kan mycket väl vara en fortsättning på den äldre typen av båtgravar. Källa: "Slusegårdgravpladsen II - Gravformer og gravskikke bådgravene" av Ole Crumlin-Pedersen.

[AndreasE]

Jag menar inte att Bornholmarna skall ha vandrat upp till Mälaren. Och denna enklare form av båtgravskick användes från ca 0-550. Gravformen var under perioden vanligast i Skåne och på Bornholm. I Skåne finns båtgravar av denna typ i tex Vellinge, Järavallen, Valleberga, Simris. Men det finns även en grav i Östergötland i Alvastra och i Barkarby (Järfälla, Uppland) samt Västerby (Läby, Uppland). Så båtgravarna runt Gamla Uppsala kan mycket väl vara en fortsättning på den äldre typen av båtgravar. Källa: "Slusegårdgravpladsen II - Gravformer og gravskikke bådgravene" av Ole Crumlin-Pedersen.

Vad menar du då? Som sagt, det finns ingenting som tyder på att traditionen med båtgravfält skulle ha förts till Mälardalen med en invandrande grupp. Jag har inte sagt att båtgravar uppfanns i Mälardalen, däremot så tar de ett väldigt specifikt uttryck där under en specifik period. Detta uttryck går inte att spåra till något annat område som en invandrad tradition. Enskilda båtgravar går att hitta över hela Skandinavien under en mycket lång period, och de kan se ut på lite olika sätt.

Jag har ingen speciell litteratur om Slusegårdgravplatsen, men Wikipedia stämmer alltså inte när det står att båtgravarna anlades mellan 100-250 e.kr?

[Anganatyr]

Vad menar du då? Som sagt, det finns ingenting som tyder på att traditionen med båtgravfält skulle ha förts till Mälardalen med en invandrande grupp. Jag har inte sagt att båtgravar uppfanns i Mälardalen, däremot så tar de ett väldigt specifikt uttryck där under en specifik period. Detta uttryck går inte att spåra till något annat område som en invandrad tradition. Enskilda båtgravar går att hitta över hela Skandinavien under en mycket lång period, och de kan se ut på lite olika sätt.

Jag har ingen speciell litteratur om Slusegårdgravplatsen, men Wikipedia stämmer alltså inte när det står att båtgravarna anlades mellan 100-250 e.kr?

Vad det gäller den äldsta och yngsta graven vid Slusegård, så minns jag inte detta. Men själva gravskicket användes ca 0-550 och här sticker Skåne och Bornholm ut i antal jämfört med övriga Norden.

[Yngwe]

Det är fullt möjligt att den södra Östersjökusten/öarna var en del av sveasfären, Det är väl t o m troligt, med tanke på källorna
Det är vidare fullt möjligt att de som bodde där, eller många av dem, såg sig som svear. Men om det var fallet, hände något senare, eftersom Småland längre fram och ända in i våra dagar, ses som en naturlig del av Götaland. Vi har väl inga belägg som stödjer en sådan förändring?

Det är väl, intill dess att vi finner arkeologiska spår av monumental karaktär någonstans längs Smålandskusten, mer sannolikt att GU var ett politiskt centrum, än den ännu ej upptäckta platsen??

Kort sagt, om du menar att Möre/Småland är svearnas hemvist, har du en del att belägga... Intill dess att så sker, nöjer jag mig att tro mer på GU/folklanden

Jag konstaterar att vi tolkar Adams texter väldigt olika. Jag skulle vilja föreslå att vi lägger ner den sidan av diskussionen, för att undvika upprepningar.

Och, skriver jag verkligen så mycket om Tacitus o Jordanes? Jag ska försöka skärpa mig!

Skoglar, du läser utan tvekan mycket och sitter inne på mycket kunskap. Tyvärr matchas det inte av din metodik, ditt sätt att värdera källor brister i objektivitet, och du blandar in hela tiden in anakronistiska begrepp.

Småland som del av ett vikingatida Götaland låter oerhört märkligt. Har du någon källa som nämner det, eller blandar du ihop det med en långt yngre juridisk indelning?


Monumental är ytterligare en källa till förundran.  Är 50-60 m långa skeppssättningar bestående av 10-15 ton tunga stenblock inte monumentala? Saknas storhögar i andra delar av landet? Det är som så många gånger tidigare klart att du utgår ifrån en Uppsala-mall och försöker se om du kan klara av att påvisa att det inte finns något liknande på andra platser....

[Anganatyr]

Vad menar du då? Som sagt, det finns ingenting som tyder på att traditionen med båtgravfält skulle ha förts till Mälardalen med en invandrande grupp. Jag har inte sagt att båtgravar uppfanns i Mälardalen, däremot så tar de ett väldigt specifikt uttryck där under en specifik period. Detta uttryck går inte att spåra till något annat område som en invandrad tradition. Enskilda båtgravar går att hitta över hela Skandinavien under en mycket lång period, och de kan se ut på lite olika sätt.

Jag har ingen speciell litteratur om Slusegårdgravplatsen, men Wikipedia stämmer alltså inte när det står att båtgravarna anlades mellan 100-250 e.kr?

Eftersom det medeltida sagamaterialet är så populärt när det gäller forntiden för vissa av forumets deltagare så kanske förändringen med att börja använda båtgravar i området runt Gamla Uppsala är ett tecken på Ivar Vidfamnes erövring av Svitjod. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Vidfamne. Han tog med sig båtgravskicket från Skåne till dagens Uppland. (OBS! Skrivet med ironi).

[AndreasE]

Ok, så igen, vad försöker du säga? Som sagt, båtgravar förekommer här och där innan vendeltid. De ser då ut på varierande sätt (ibland ligger den döde i båten, ibland ligger han eller hon under båten, gravgåvor varierar osv). Du nämner Slusegård. Jag antog att de du nämner denna plats för att det är ett av mycket få exempel på gravfält med en större samling båtgravar, och att det därför skulle kunna vara en föregångare till Mälardalens båtgravfält, eftersom att du sa dig se ett avbrott i Mälardalens arkeologi som skulle kunna tyda på att "svearna" vandrat in på 500-talet. Jag påpekar då att enligt de källor jag hittar så anges Slusegård alltid vara ett gravfält från romersk järnålder.

Så igen, var är tecknen på att en ny grupp skulle ha vandrat in i Mälardalen vid övergången mellan folkvandringstid och vendeltid?

Ifall äldre båtgravar är vanligare i Skåne och Bornholm än i resten av Skandinavien har jag aldrig sett några källor till, men det stämmer kanske. Skulle gissa att antalet bara på Slusegård är tillräckligt för att få Bornholm att sticka ut över alla andra områden.

[Skoglar]

Åter igen ser du svearna och götarna som motpoler.

Inte motpoler. Olika stammar... Men det är inte bara jag, se #3916 plus Karl Sverkersson plus ett antal platser i Gesta Hammaburgensis

jag ser götarna som en delmängd av svearna. Eller som Adam skrev att svearna består av flera folkstammar varav två är östgötarna och västgötarna.

Igitur ut brevem Sueoniae vel Suediae. Inte svearna. Sverige (Sueonia eller Suedia, med ett "-e" som suffix. Emanuel Svanberg skriver som bekant "sveonernas land eller Sverige"
Din missuppfattning blir inte mindre av en missuppfattning för att den repeteras.

Åter igen detta med kungasätet som vi gått igenom flera gånger redan du och jag.

Håller med. Föreslår att vi lägger ner, för att undvika ytterligare repetition.

[Vetgirig]

Det jag reagerar emot är att vi har en enda skrift (Snorre) som nämner att svearna skulle vara ett folkslag som ursprungligen kom från området kring Gamla Uppsala. Det är en text som dessutom är väligt sen eftersom den då bör omtala tiden senast 90-tal efter Kristus. Då svearna redan skall ha gjort sig ett stort namn.
Om vi istället bortser från Snorre och utgår från ursprungskällan som menar att svearna bodde på en ö i oceanen. Detta stämmer mer med tex Öland eller Gotland. Det är också här vi hittar de flesta av alla romerska guldmynt, så någon form av arkeologisk koppling finns. Med detta menar jag inte att svearna ursprungligen kom från Öland eller Gotland. Utan jag tror att svearna var ett samlingsnamn på flera olika stammar/folk och det var just de på Öland eller Gotland som romarna kom i kontakt med (genom ett eller flera led). Tacitus nämner tex Harierna, helvekonerna, manimerna, helisierna, nahanarvalerna som alla hade egen kung. Dessa folk hade sedan samlingsnamnet lugier. Jag har väldigt svårt att begripa att en liten stam/folk som bor i området runt Gamla Uppsala kan göra ett sådant intryck så tidigt, medan övriga stammar/folk inte nämns. Det enda logiska anser jag är att det är ett samlingsnamn på flera olika folk (vilket inte är ovanligt genom historien).

Du beskriver ett klanbaserat sammhälle där begreppet Lugier är en klangrupp. Utan att diskutera dynamiken inom och mellan klansystem, så lär ni inte komma längre.

[Anganatyr]

Ok, så igen, vad försöker du säga? Som sagt, båtgravar förekommer här och där innan vendeltid. De ser då ut på varierande sätt (ibland ligger den döde i båten, ibland ligger han eller hon under båten, gravgåvor varierar osv). Du nämner Slusegård. Jag antog att de du nämner denna plats för att det är ett av mycket få exempel på gravfält med en större samling båtgravar, och att det därför skulle kunna vara en föregångare till Mälardalens båtgravfält, eftersom att du sa dig se ett avbrott i Mälardalens arkeologi som skulle kunna tyda på att "svearna" vandrat in på 500-talet. Jag påpekar då att enligt de källor jag hittar så anges Slusegård alltid vara ett gravfält från romersk järnålder.

Så igen, var är tecknen på att en ny grupp skulle ha vandrat in i Mälardalen vid övergången mellan folkvandringstid och vendeltid?

Ifall äldre båtgravar är vanligare i Skåne och Bornholm än i resten av Skandinavien har jag aldrig sett några källor till, men det stämmer kanske. Skulle gissa att antalet bara på Slusegård är tillräckligt för att få Bornholm att sticka ut över alla andra områden.

Det hela började med detta inlägg.

Varför man använder sig av senare källor för att beskriva äldre tider är för att skapa historia. Vi har sveonerna nämnda som tur är från långt tillbaka och när de träder fram i ljuset av mer utförligare källor har vi en bild, hur var det tidigare? Här spekuleras det men å andra sidan är inte Skandinavien så pass stort och vi har arkeologi som kan urskilja kulturella mönster och ingenstans finns det något hållbart argument att allt skulle ha varit så annorlunda gällande geografisk hemvist.

Jag anser att det finns ett avbrott i det arkeologiska materialet. Vad detta beror på kan givetvis diskuteras. Sedan fortsatte jag på att du var inne på att det inte fanns äldre båtgravar som kunde föregå båtgravskicket runt Gamla Uppsala, vilket det faktiskt finns.

[AndreasE]

Vad det gäller den äldsta och yngsta graven vid Slusegård, så minns jag inte detta. Men själva gravskicket användes ca 0-550 och här sticker Skåne och Bornholm ut i antal jämfört med övriga Norden.

Går det ens att prata om ett "gravskick" i det här fallet? Jag menar, "båtgrav" kan definieras som ett gravskick, men finns det någonting som sammanlänkar dessa båtgravar du talar om, utom att de är äldre än båtgravarna från vendeltid och vikingatid? 550 e.kr. är ju den traditionella dateringen för övergången mellan folkvandringstid och vendeltid, så finns inte risken att det som menas helt enkelt är båtgravar från romersk järnålder och folkvandringstid? För vad jag har för mig är de ganska varierande i utförande, och uppträder relativt sporadiskt rent generellt.

[Vetgirig]

Varifrån kommer den här informationen? Hur skulle en analys av benmaterialet peka mot danskt område? Du kan inte se geografiskt ursprung på ben (förutom möjligtvis stora etniska skillnader av typen "centrala Afrika" jämfört med "östra Asien"), och tex analyser av isotoper kan endast användas för att ta reda på var en individ vuxit upp eller levt innan sin död, inte var dess förfäder levt. Vi har inte tillräckligt god kunskap om den genetiska kartan över Skandinavien under vendeltid/vikingatid för att kunna placera en individs ursprung på den vägen heller.

När det gäller fynden i Badelunda så anses guldföremålen i kammargraven (den äldsta graven på gravfältet, betydligt äldre än båtgravarna) ha danskt ursprung, och en vanlig teori är att kvinnan som begravdes i kammaren kom från den familj som anlade det rika gravfältet i Himlingöje. Däremot så har jag aldrig hört att båtgravarna skulle ha ett innehåll som tyder på danskt ursprung. Rent generellt så har Danmark dåligt med rika gravfynd från vendeltid. Och på vilket sätt skulle en serie kvinnogravar tyde på att de hade ett danskt ursprung?

Jag kan ju minnas helt fel. Jag läste en notis i förbigående, då jag var ute efter annat. Kanske blandade ihop med kammargrav eller dyl och du tog upp frågan utifrån tidiga båtgravar. Men notisen rörde i varje fall den äldsta graven.
Ser jag detta igen, så skall jag förmedla bättre info, så vi får kanske lämna frågan t v!

[Anganatyr]

Igitur ut brevem Sueoniae vel Suediae. Inte svearna. Sverige (Sueonia eller Suedia, med ett "-e" som suffix. Emanuel Svanberg skriver som bekant "sveonernas land eller Sverige"
Din missuppfattning blir inte mindre av en missuppfattning för att den repeteras.

Som jag skrev i tidigare inlägg så skriver Adam tex i fjärde boken kapitel 22:

sveonernas stammar är många ...

I kapitel 23 fortsätter han

Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss. Det finns också östliga götar.

Jag orkar inte läsa igenom Adam en gång till. Detta har varit uppe flera gånger tidigare i denna tråd. Jag har snabbt bläddrat lite i Emanuel Svendbergs översättning.

Kapitel 22
I nästa kapitel fortsätter han beskrivningen av svearnas stammar.

Kapitel 23

[Skoglar]

Småland som del av ett vikingatida Götaland låter oerhört märkligt. Har du någon källa som nämner det, eller blandar du ihop det med en långt yngre juridisk indelning?

Nja, som Anganatyr skriver, 800-talskällor kopplar kusten till svearna.
Adam kopplar kusten mellan Skåne (lite oklart med Blekinge där, men på ett ungefär) och Birka till götarna
och idag anses väl Småland normalt vara en del av Götaland?
Det var ingen djupare analys än så.

Monumental är ytterligare en källa till förundran.  Är 50-60 m långa skeppssättningar bestående av 10-15 ton tunga stenblock inte monumentala? Saknas storhögar i andra delar av landet? Det är som så många gånger tidigare klart att du utgår ifrån en Uppsala-mall och försöker se om du kan klara av att påvisa att det inte finns något liknande på andra platser....

Det finns flera platser som anses vara monumentala, men nämn en monumental plats i södra Småland eller Blekinge (kustområdena då) som någon vill knyta till svearna, genom arkeologiska fynd, eller några som helst skrivna källor (sagor eller annat).

Det enda jag vill ha sagt är att oavsett vad svearna hade eller inte hade kontroll över (t ex Möre, Kurland) så tyder en hel del på att deras hemvist var i Mälardalen.

[AndreasE]

Jag anser att det finns ett avbrott i det arkeologiska materialet. Vad detta beror på kan givetvis diskuteras. Sedan fortsatte jag på att du var inne på att det inte fanns äldre båtgravar som kunde föregå båtgravskicket runt Gamla Uppsala, vilket det faktiskt finns.

Ok, jag ser inte set här avbrottet i det arkeologiska materialet. Kan du förklara hur du ser det lite närmare?

Och jag sa inte att det inte fanns äldre båtgravar än de på båtgravfälten i Mälardalen. Jag uttryckte mig nog otydligt, men vad jag sa var att

Äldre båtgravar av samma typ har vi... Typ ingenstans.

Med vilket jag menade, som jag förtydligade, att vi inte kan se något "ursprung" till Mälardalens båtgravfält.

[Skoglar]

Som jag skrev i tidigare inlägg så skriver Adam tex i fjärde boken kapitel 22:  I kapitel 23 fortsätter han...

Jag vet. Inlägg #4051. Jag svarade i #4056??