Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Skoglar]

Jag har väldigt svårt för denna baklängeshistoria där alltid Snorre används som facit. Snorres text är ju bara en bland många. Om vi tar tex Tacitus så nämner han ett folk som kan tolkas som svearna (även om det är omdiskuterat). Han skriver även att de bodde på en ö i oceanen (jag tänker i alla fall inte på Uppland när han skriver så).

Färöingarna bor på en ö i oceanen, men inte upplänningar. Håller med. Men i gamla texter beskrivs ofta främmande folk som boende på öar, även om det är fråga om halvöar eller t o m fastland, efter man når dem sjövägen och enbart sjövägen. Och "Oceanen" är väl det samlande namnet på ytterhavet, dit Östersjön räknades innan de geografiska kunskaperna blev bättre?

Jag kan mycket väl tänka mig något i stil med tex dagens samer som finns i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De har ingen gemensam ledning, tillhör inte samma land, men idetifieras ändå som samer. Då tar man åter fram Snorre som facit (nu bara nedskriven ca 400 år senare) och menar att egentligen så var de riktiga svearna från området kring Gamla Uppsala. Man skriver alltså historien baklänges med en enda text som facit.

Jämförelsen med samerna haltar ordentligt . OM det hade funnit rikhaltiga sagor om samiska kungar, om vi hade haft ett omfattande arkeologiskt material av "monumental" karaktär inom Sápmi och om våra tidigaste källor beskrev samerna som politiska aktiva och betydelsefulla, tror du verkligen att man då hade gjort exakt samma bedömning av samerna som vi gör idag?

I tex Norge, Island och Danmark har man ett namn som enar folket i det landet. Något som är bra om kungamakten är svagt och måste alliera sig med de lokala stormännen för att lyckas behålla sin makt. Norrmän är de som bor längs den norra vägen, på Island på givetvis islänningar, danerna skall vara uppkallade efter de som svurit trohet till kung Dan. Men i Sverige skall istället en folkstam från området runt Gamla Uppsala ha erövrat de andra folk som finns omkring dem och sedan lyckats behålla denna makt genom flera hundra år (ja egentligen fram till idag). Helt otroligt tycker jag med ett namn som delar upp folk och bäddar för inre konflikter (något en svag kungamakt inte vill ha). Varför protesterade inte andra folk? Varför ändrades inte namnet från svear under 1000- och 1100-talet när kungamakten fanns längre söderut? Det är inte logiskt.

Ytterst handlar det om vi ska söka efter den historia vi önskar eller efter den historia som källorna faktiskt ger oss. Var det inte "forskare" i ett sydligt grannland som en gång "kom fram till" att Jesus "egentligen" var son till en romersk soldat av germanskt ursprung??

[Anganatyr]

Ytterst handlar det om vi ska söka efter den historia vi önskar eller efter den historia som källorna faktiskt ger oss. Var det inte "forskare" i ett sydligt grannland som en gång "kom fram till" att Jesus "egentligen" var son till en romersk soldat av germanskt ursprung??

Exakt. Och samma osäkerhet finns om varifrån begreppet svearna kommer.

[Skoglar]

Exakt. Och samma osäkerhet finns om varifrån begreppet svearna kommer.

Vi är alltså åter hos Snorre med en gammal kungaätt med kungasäte i Gamla Uppsala. Och jag som trodde att när Adam skrev sina böcker så höll kungamakten till längre söderut i öst- och Västergötland.

Skyll inte på mig, skyll på Adam, jag återgav bara vad han skrev
Men den monumentala gravmiljön är väl ändå inte Snorres påfund?

Såvitt jag vet hade Håkon Röde ingen lång ättartavla. Västgötalagens kungalängd, inte verifierad i alla delar, men säkert rimlig, inleds såpass sent som med Olof Skötkonung, den förste kristne kungen.

[Skoglar]

Exakt. Och samma osäkerhet finns om varifrån begreppet svearna kommer.

Du får väl ändå hålla med om att det är mer än en nyansskillnad mellan på ena sidan Nazitysklands försök att "arifiera" Jesus och att å den andra sidan argumentera för att svearna var en folkstam med trolig maktbas i Mälardalen, huvudsakligen norr därom?

[Anganatyr]

Skyll inte på mig, skyll på Adam, jag återgav bara vad han skrev
Men den monumentala gravmiljön är väl ändå inte Snorres påfund?

Såvitt jag vet hade Håkon Röde ingen lång ättartavla. Västgötalagens kungalängd, inte verifierad i alla delar, men säkert rimlig, inleds såpass sent som med Olof Skötkonung, den förste kristne kungen.

Om jag inte minns fel så skrev Adam att götarna styr i sveonernas land (Sverige). Då bör det vara denna kungaätt som är gammal (om man inte är Snorretrogen det vill säga).

[Anganatyr]

Det är många som efterfrågat en sammanfattning av denna tråd eftersom den har blivit så lång. Jag tycker faktiskt att det andra inlägget på denna tråd ger en bra sammanfattning. Allt hänger på om man tycker Snorre är tillförlitlig eller inte.

Den här frågan hänger i huvudsak på om man köper Snorres bild av Svitjod eller inte.
Det är den enda källa som har en ansats att klargöra förhållandena. Eftersom den gör detta borde man först diskutera Snorres sveabegrepp källkritiskt. Det är tyvärr jäkligt svårt att vare sig verifiera eller avfärda utifrån tidigare källor. Att götar kunde vara svear (vice versa) framgår i de flesta källor som ex saxo och ynglingatal. Även Adam av Bremen kan tolkas så. Bara för att komma utanför boxen; det finns inget som hindrar att ex. boende i det som idag är Uppland betraktat sig själva som götar under vikingatiden. De götar som betraktas som skattskyldiga under Ynglingaätten utgör svearna till skillnad från övriga götar som kan vara både oavhängiga, danskar eller norrmän. Egentligen vet vi inte mycket;-)

[Ättelägg]

Lite lustigt det här med sammanfattning, hur den som bäst passar ens syn blir den bästa. Själv tycker jag nog att Skoglar har lagt ner mest sammanfattande inlägg men å andra sidan tycker jag nog att den passar mig bäst.

Visst är det svårt att säga, bevisa hur det var, vi kan för all del ha varit något helt annat än de två huvudspåren det argumenteras om här i brist på bevis. Vad som kvar står är väl sannolikhet, logik och viktning av olika källor vilket brukar leda till den traditionella bilden av Svear runt mälaren och Göter på vardera sida om Vättern. Tämligen odramatiskt för flertalet men väldigt provocerande för några. Hittills har motargumenten mot denna traditionella bild som bäst handlat om enskilda tveksamheter i diverse texter plus en total sågning av Snorre till någon form av historieförfalskning.

Hur gå vidare? Frågan är om det går att komma framåt. Dock har jag själv funnit mycket gott i denna tråd då jag behövt fördjupa mig, omvärdera vår historia vilket personligen är bra nog. Bilden blir komplex där min tidigare lite naiva bild av en tidig sammanhållen Mälarstat har fått förskjutas till en mer centrerad tidig folkland med besläktade, lösligt sammanvävda om land. Likaså är spåren efter en möjlig identifierat folkkluster runt Ålandshav mkt intressant med tanke på kväner, Vender osv. Dessutom kopplad till Rurik problematiken och Svitjod hin mikla. Jag skulle tro att kopplingen mellan Mälardalen - Finland, vilka fö avspeglar sig i Ynglingatal, och vidare mot Ryssland är mer att se som Svitjods födelse än den senare fisionen mellan Svear och Västgötar. Men det är mitt intresse.

[Anganatyr]

Du får väl ändå hålla med om att det är mer än en nyansskillnad mellan på ena sidan Nazitysklands försök att "arifiera" Jesus och att å den andra sidan argumentera för att svearna var en folkstam med trolig maktbas i Mälardalen, huvudsakligen norr därom?

Men det var ju du som tog upp det hela i denna tråd om svearna under vikingatid, inte jag.

[Anganatyr]

Lite lustigt det här med sammanfattning, hur den som bäst passar ens syn blir den bästa. Själv tycker jag nog att Skoglar har lagt ner mest sammanfattande inlägg men å andra sidan tycker jag nog att den passar mig bäst.

Visst är det svårt att säga, bevisa hur det var, vi kan för all del ha varit något helt annat än de två huvudspåren det argumenteras om här i brist på bevis. Vad som kvar står är väl sannolikhet, logik och viktning av olika källor vilket brukar leda till den traditionella bilden av Svear runt mälaren och Göter på vardera sida om Vättern. Tämligen odramatiskt för flertalet men väldigt provocerande för några. Hittills har motargumenten mot denna traditionella bild som bäst handlat om enskilda tveksamheter i diverse texter plus en total sågning av Snorre till någon form av historieförfalskning.

Hur gå vidare? Frågan är om det går att komma framåt. Dock har jag själv funnit mycket gott i denna tråd då jag behövt fördjupa mig, omvärdera vår historia vilket personligen är bra nog. Bilden blir komplex där min tidigare lite naiva bild av en tidig sammanhållen Mälarstat har fått förskjutas till en mer centrerad tidig folkland med besläktade, lösligt sammanvävda om land. Likaså är spåren efter en möjlig identifierat folkkluster runt Ålandshav mkt intressant med tanke på kväner, Vender osv. Dessutom kopplad till Rurik problematiken och Svitjod hin mikla. Jag skulle tro att kopplingen mellan Mälardalen - Finland, vilka fö avspeglar sig i Ynglingatal, och vidare mot Ryssland är mer att se som Svitjods födelse än den senare fisionen mellan Svear och Västgötar. Men det är mitt intresse.

Vi har nog helt enkelt olika syn på vad som är logiskt Ättelägg. Jag skrev i ett tidigare inlägg:

Jag har väldigt svårt för denna baklängeshistoria där alltid Snorre används som facit. Snorres text är ju bara en bland många. Om vi tar tex Tacitus så nämner han ett folk som kan tolkas som svearna (även om det är omdiskuterat). Han skriver även att de bodde på en ö i oceanen (jag tänker i alla fall inte på Uppland när han skriver så). Då tar man helt enkelt Snorres text som facit och menar att egentligen så menar Tacitus området kring Uppsala, detta trots att Snorres text är nedsriven över 1100 år efter Tacitus.
Likadant gör man med de källor vi har från 800-talet (Ottar, Wulfstan Einhart, Ansgar). Dessa källor beskriver att alla från Blekinge till Mälardalen (inkl Öland och Gotland) identifierades som svear. Jag kan mycket väl tänka mig något i stil med tex dagens samer som finns i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De har ingen gemensam ledning, tillhör inte samma land, men idetifieras ändå som samer. Då tar man åter fram Snorre som facit (nu bara nedskriven ca 400 år senare) och menar att egentligen så var de riktiga svearna från området kring Gamla Uppsala. Man skriver alltså historien baklänges med en enda text som facit.
I tex Norge, Island och Danmark har man ett namn som enar folket i det landet. Något som är bra om kungamakten är svagt och måste alliera sig med de lokala stormännen för att lyckas behålla sin makt. Norrmän är de som bor längs den norra vägen, på Island på givetvis islänningar, danerna skall vara uppkallade efter de som svurit trohet till kung Dan. Men i Sverige skall istället en folkstam från området runt Gamla Uppsala ha erövrat de andra folk som finns omkring dem och sedan lyckats behålla denna makt genom flera hundra år (ja egentligen fram till idag). Helt otroligt tycker jag med ett namn som delar upp folk och bäddar för inre konflikter (något en svag kungamakt inte vill ha). Varför protesterade inte andra folk? Varför ändrades inte namnet från svear under 1000- och 1100-talet när kungamakten fanns längre söderut? Det är inte logiskt.

[Skoglar]

Om jag inte minns fel så skrev Adam att götarna styr i sveonernas land (Sverige). Då bör det vara denna kungaätt som är gammal (om man inte är Snorretrogen det vill säga).

Du minns nog fel.
1) Tore Nyberg anger, vilket jag ser som fullt rimligt, att i denna skrivning avses goterna, inte de mer specifikt nordiska götarna. Det har alltså att göra med (nu upprepar jag mig själv för andra gången på ett drygt dygn) den förmodade kopplingen goter - Skandinavien
2) Skrivningen var i imperfekt/dåtid, inte presens/nutid. Helt naturligt eftersom Adam spekulerade runt det profetiska straffet för att ha plundrat Rom år 410.

[Marty]

Man skall nog se det som att Götarna styr vid Adams tid. Hur det var långt innan eller efter får man söka bevis för i andra källor. 500-tal, stammar/småkungadömen enligt bl a Jordanes.  800-tal, nån slags Sveavälde vid Östersjön (möjligtvis inklusive Östergötland). 1000-tal, Svensk union inklusive Götar som står för kandidater i form av kristna stormän som blir kungar.

[Ättelägg]

Angantyr.

Nu är det inte så att jag enbart går bakåt och använder mig av Snorre som en bibel. Att Sveonerna bor på en ö i Oceanien är inte så förvånadsvärt med tanke på att hela Skandinavien beskrivs som en ö under denna tid (inte så långt från sanningen) och att titta på dagens uppland för att bedöma en geografi runt 100 talet är något svårt med tanke på landhöjningen, Uppland liksom stora delar av Mälardalen var en skärgård med stora och mindre öar i ett stort antal vilket iof inte heller är så långt från beskrivningen om att bo på en ö. Mälaren sträckte sig långt in, mot Frövi, bortom dagens Arboga, bredden av det inre av fjorden Mälaren var något större än idag och kommer vi till de östra delarna betydligt mer vatten med många fjärdar och öar med öppen kontakt till östersjön. Mao Mälaren var en havsvik, fjord av östersjön och Uppland närapå omgivet av vatten med många vikar och vattendrag som förband landskapet med östersjön åt många håll.

Att göra jämförelser med andra länder är intressant men betänk att ditt exempel Danmark först betydde ett folk som fick bekomma benämningen på en större enhet, Danmark som i sig består av flera tidigare folkområden. Likt Frankrike, England, Polen, Ryssland, Finland m.m. Med andra ord inget ovanligt att ett folknamn kommer att beteckna ett större område än det ursprungliga, tämligen normalt.

Varför man använder sig av senare källor för att beskriva äldre tider är för att skapa historia. Vi har sveonerna nämnda som tur är från långt tillbaka och när de träder fram i ljuset av mer utförligare källor har vi en bild, hur var det tidigare? Här spekuleras det men å andra sidan är inte Skandinavien så pass stort och vi har arkeologi som kan urskilja kulturella mönster och ingenstans finns det något hållbart argument att allt skulle ha varit så annorlunda gällande geografisk hemvist.

[Anganatyr]

Angantyr.

Nu är det inte så att jag enbart går bakåt och använder mig av Snorre som en bibel. Att Sveonerna bor på en ö i Oceanien är inte så förvånadsvärt med tanke på att hela Skandinavien beskrivs som en ö under denna tid (inte så långt från sanningen) och att titta på dagens uppland för att bedöma en geografi runt 100 talet är något svårt med tanke på landhöjningen, Uppland liksom stora delar av Mälardalen var en skärgård med stora och mindre öar i ett stort antal vilket iof inte heller är så långt från beskrivningen om att bo på en ö. Mälaren sträckte sig långt in, mot Frövi, bortom dagens Arboga, bredden av det inre av fjorden Mälaren var något större än idag och kommer vi till de östra delarna betydligt mer vatten med många fjärdar och öar med öppen kontakt till östersjön. Mao Mälaren var en havsvik, fjord av östersjön och Uppland närapå omgivet av vatten med många vikar och vattendrag som förband landskapet med östersjön åt många håll.

Att göra jämförelser med andra länder är intressant men betänk att ditt exempel Danmark först betydde ett folk som fick bekomma benämningen på en större enhet, Danmark som i sig består av flera tidigare folkområden. Likt Frankrike, England, Polen, Ryssland, Finland m.m. Med andra ord inget ovanligt att ett folknamn kommer att beteckna ett större område än det ursprungliga, tämligen normalt.

Varför man använder sig av senare källor för att beskriva äldre tider är för att skapa historia. Vi har sveonerna nämnda som tur är från långt tillbaka och när de träder fram i ljuset av mer utförligare källor har vi en bild, hur var det tidigare? Här spekuleras det men å andra sidan är inte Skandinavien så pass stort och vi har arkeologi som kan urskilja kulturella mönster och ingenstans finns det något hållbart argument att allt skulle ha varit så annorlunda gällande geografisk hemvist.

Arkeologiskt så är det visst ett brott, i gränsen mellan äldre och yngre järnålder. Högar börjar uppföras i Gamla Uppsala, Båtgravfälten träder fram mm. Om nu Tacitus omtalar svearna och det är svearna som finns runt Gamla Uppsala under vikingatiden kan de mycket väl ha folkvandrat dit från annan plats i gränsen mellan yngre och älder järnålder.

[Anganatyr]

Du minns nog fel.
1) Tore Nyberg anger, vilket jag ser som fullt rimligt, att i denna skrivning avses goterna, inte de mer specifikt nordiska götarna. Det har alltså att göra med (nu upprepar jag mig själv för andra gången på ett drygt dygn) den förmodade kopplingen goter - Skandinavien
2) Skrivningen var i imperfekt/dåtid, inte presens/nutid. Helt naturligt eftersom Adam spekulerade runt det profetiska straffet för att ha plundrat Rom år 410.

I Adams andra bok, kapitel 58 beskrivs utförligt hur Olof Skötkonung flyttar sitt kungasäte till Västergötland. Flera forskare anser att det blev kvar i Götaländerna och Småland fram till slutet av 1200-talet då Stockholm tar över.

[Kylarvende]

Vi får inte glömma den tidsmässiga avgränsning under denna tråd: "under vikingatiden". Tar man med alla folkvandringar så är ämnet närmast ogörligt. Asar, vender och DNA gör att vi kan sluta i Turkiet (eller rent av Afrika) i jakten på svearna, om ingen tidsmässig avgränsning görs. Om jag förstår det rätt så är Knut den stores skrift till Påven den närmaste samtida rapporten. Därmed inte sagt att den är mer rätt än andra, men den ger en rapport om vilka åtminstone en del svearna el dyl var nära slutskedet av vikingatiden. Det faktum att Knut gör en avgränsning, samt att den riktas till Påven skänker viss trovärdighet. Frågan återstår vilken den resterande delen av svearana el dyl var vid denna tidpunkt? En fråga jag berört i tidigare inlägg under denna tråd. Vidare behövs någon liknande referens för början av vikingatiden (säger munkarna på Lindisfarne t ex ngt om svear?). Inom det tidsspannet kan naturligtvis rymmas vandringar hos svearna, men de torde vara kortare än om Asar, Vender och DNA tas med i bilden.
 

     

[AndreasE]

Arkeologiskt så är det visst ett brott, i gränsen mellan äldre och yngre järnålder. Högar börjar uppföras i Gamla Uppsala, Båtgravfälten träder fram mm. Om nu Tacitus omtalar svearna och det är svearna som finns runt Gamla Uppsala under vikingatiden kan de mycket väl ha folkvandrat dit från annan plats i gränsen mellan yngre och älder järnålder.

Varifrån skulle de ha kommit? Äldre storhögar har vi närmast i Norrland, inte i Götaland. Äldre båtgravar av samma typ har vi... Typ ingenstans. Och om vi har ett brott, varför är då bebyggelsen äldre än storhögarna både i Gamla Uppsala, på Helgö och i Vendel och Valsgärde? Och varför ligger det äldre kammargravar på båtgravfälten i Valsgärde?

Nej, något tydligt arkeologiskt brott ser vi inte. Däremot så ser vi en ny manifestering av makt, bland annat i form av storhögar under loppet av 500-talet. Makten finns till stor del kvar på samma platser, men man börjar visa den på nya sätt. Detta tillhör säkert en längre process, där man bland annat några hundra år tidigare har börjat anlägga sina hallbyggnader på husplatåer som höjer upp dem över landskapet. Kontakterna med kontinenten leder till att man vill manifestera sig på nya sätt.

[Skoglar]

I Adams andra bok, kapitel 58 beskrivs utförligt hur Olof Skötkonung flyttar sitt kungasäte till Västergötland. Flera forskare anser att det blev kvar i Götaländerna och Småland fram till slutet av 1200-talet då Stockholm tar över.

Det jag kommenterade var en skrivning som mer eller mindre ordagrant kom från fjärde boken, den som översättaren själv, antagligen helt riktigt, konstaterar inte avser götar utan goter.

Sedan är det som sagt väl känt att flertalet kungar under tidig medeltid förefaller kommer från götaländerna. Det kan t ex bero på;

Att de kristna götaländerna, med danskt stöd, driver en statsbildning mot svearnas vilja
Att svear och götar väljer att samarbeta för att bättre stå emot dansksinnad expansion
Att svearna, t f a intern splittring, föredrar en kung "utifrån" istället för en intern kung
Eller någon kombination av dessa, eller något annat.

Det KAN vara så att götarnas politiska kraft vida överstiger svearnas under 1000-1200, att det är tvärtom eller att det helt enkelt är en fråga om maktblock på tvären, dvs stormän i olika delar av riket allierar sig med varandra, tvärs genom Tived och Kolmård, på ett sätt som källorna inte kan förmedla till nutiden.

Jag är inte säker på något av detta, men likväl kan jag inte få ihop att det skall anses vara såpass orimligt att "svear" var namnet på de stammar/folk som levde i Mälardalen under yngre järnålder/vikingatid.

För att försöka bli lite klokare har jag nu ganska noga läst Tore Nybergs förklaring till varför man valde att skapa uttrycker "sveoner" för trettio år sedan. Jag har också läst Åke Hyenstrands kommentarer (Fornvännen 80, 1985) om saken.

Jag ska inte återge resonemangen här, det blir för tungläst och jag tror jag redan leder när det gäller ūberlånga inlägg, men deras argumentering övertygar inte mig. Antingen är jag småkorkad, eller så brister logiken bakom deras resonemang.

[Skoglar]

Varifrån skulle de ha kommit? Äldre storhögar har vi närmast i Norrland, inte i Götaland. Äldre båtgravar av samma typ har vi... Typ ingenstans. Och om vi har ett brott, varför är då bebyggelsen äldre än storhögarna både i Gamla Uppsala, på Helgö och i Vendel och Valsgärde? Och varför ligger det äldre kammargravar på båtgravfälten i Valsgärde?

Nej, något tydligt arkeologiskt brott ser vi inte. Däremot så ser vi en ny manifestering av makt, bland annat i form av storhögar under loppet av 500-talet. Makten finns till stor del kvar på samma platser, men man börjar visa den på nya sätt. Detta tillhör säkert en längre process, där man bland annat några hundra år tidigare har börjat anlägga sina hallbyggnader på husplatåer som höjer upp dem över landskapet. Kontakterna med kontinenten leder till att man vill manifestera sig på nya sätt.

Med argument som "kan de mycket väl ha folkvandrat dit..." utan att prestera några rimliga belägg, kan nog precis allting anses ha skett, kanske...
Folket i Mälardalen kanske bytte plats med folket i Västergötland?

Själv ser jag möjligheten att sagorna om t ex Atle, Sigurd och de återvändande herulerna, i någon mån är ett eko av de impulser från det senromerska Europa som rimligen nådde ända hit.

Glas, vin, vapen- och rustningsteknologi, redskap, jordbrukskunnande, runor, gudar, nya gravskick har väl under långa tider kommit till oss som import söderifrån?
Sedan har jag min egen lilla Mälar-hypotes (språkhistoria) som också, om den är riktig, skvallrar om romerska impulser.
Kunskap och varor är enklare att flytta än hela folk.

Men som Kylarvende klokt påpekar, tråden har en tidsmässig avgränsning, vikingatid.

[Anganatyr]

Varifrån skulle de ha kommit? Äldre storhögar har vi närmast i Norrland, inte i Götaland. Äldre båtgravar av samma typ har vi... Typ ingenstans. Och om vi har ett brott, varför är då bebyggelsen äldre än storhögarna både i Gamla Uppsala, på Helgö och i Vendel och Valsgärde? Och varför ligger det äldre kammargravar på båtgravfälten i Valsgärde?

Nej, något tydligt arkeologiskt brott ser vi inte. Däremot så ser vi en ny manifestering av makt, bland annat i form av storhögar under loppet av 500-talet. Makten finns till stor del kvar på samma platser, men man börjar visa den på nya sätt. Detta tillhör säkert en längre process, där man bland annat några hundra år tidigare har börjat anlägga sina hallbyggnader på husplatåer som höjer upp dem över landskapet. Kontakterna med kontinenten leder till att man vill manifestera sig på nya sätt.

Det finns båtgravarna vid Slusegård på Bornholm som är äldre och påminner mycket om det enklare båtgravarna i tex Sala, en del i Badelunda, kvinnobåtgraven i Gamla Uppsala, Båtgaven i Augerum i Blekinge mfl. Och givetvis har båtgarvskicket utvecklats och är inte exakt likadant.

[Anganatyr]

Men som Kylarvende klokt påpekar, tråden har en tidsmässig avgränsning, vikingatid.

Och enligt de 800-talskällor vi har identifierades alla från Blekinge och upp till Mälardalen (inkl Öland och Gotland)som svear enligt engelska, tyska och franska källor. Precis efter vikingatidens slut skriver Adam av svearna består av fler olika folkstammar (inkl bla götarna).

Jag upplever snarare att det är du Skoglar och även Ättelägg som hela tiden kommer dragandes med Tacitus och Jordanes (och då med Snorre som facit).