# 3541 visar bara med all tydlighet på oklarheten. Den är för övrigt bemött med frågan om närkingar eller virdar är svear. Svaret är att det vet vi inte
Förlåt!
Jag ska försöka sluta med att använda metaforer. Det blir fel varje gång.
Närkingar och virdar var alltså bara exempel på andra folk/stammar/klaner vilka har nämnts i källorna och vars namn lever kvar i ortnamnsgeografin, men vilka, till skillnad från daner, götar och svear inte förefallit har varit särskilt framgångsrika i den konkurrens som till slut ledde fram till dagens stater.
Kan vi då lägga närkingar och virdar lite åt sidan, i just detta sammanhang?
Men bortsett från dem.
Vi är väl överens om att götar och svear nämnes väldigt ofta i olika källor, från de mest otillförlitliga ända in i medeltiden då kvalitén på källorna börjar blir riktigt bra? Dessa två nämnes väldigt mycket mer ofta än övriga stammar.
Vi är väl också överens om att om Skandinavien under järnålder-tidig medeltid går från ett ganska stort antal småkungariken/klanområden/hövdingadömen... till bara Danmark, Norge och Sverige, så har en massa småriken försvunnit. Dessa försvunna småriken har per definition inte varit expansiva över tiden, utan motsatsen. Det är liksom därför som de inte finns kvar.
Den sammantagna bilden av alla de källor vi har är att några få riken har varit starkare än de övriga i konkurrensen och att hur man än ser på saken, svearna var ett av de starkare landen/folken/klanerna/handelsorganisationerna.
# 3550 . Texten är tidigare behandlad här. Hyenstrand konstaterar på 4,5 sida att det är mycket svårt att utifrån Adam geografiskt bestämma svearna, och han påtalar med all tydlighet att det mycket väl kan röra sig om överlappande begrepp. Han tolkar källorna på relativt lösa grunder att sveoner skulle vara en härskande klass eller en ekonomiskt elit. Han placerar dock inte denna geografiskt, mer än att han kosntaterar att hedniska svear fanns i Uppsala. Faktan i detta talar ett klart språk. Sen får vi en tolkning av det av Hyenstrand som är rätt spekulativ, och det är inte enda gången han är det. Hyenstrand kan nog dessutom inte sägas stå helt fri från skolbildning och han företräder utan tvekan den gamla skolan som gärna vill förklara hur det låg till. Stryk alltt i texten som handlar om tyckande och tro så är bilden ganska lik den många av oss företräder, i gott sälskap av synnerligen etablerad forskning.
Nu fick du mig att läsa genom texten en gång till. Även om ÅH inte direkt sätter gränskäppar i terrängen, så konstaterar han att det är fråga om skilda geografiska tillhörigheter, men att ett antal faktorer gör bilden lite mer komplicerad än så.
På det hela taget så räcker det för mig. Nya fakta måste nog upp innan det är värt att grotta vidare.
