Knappast troligt att Jordanes och Tacitus talar om samma folk. Geografin stämmer inte överens.
Jordanes' Suehans bodde tydligen norröver...
Knappast troligt att Jordanes och Tacitus talar om samma folk. Geografin stämmer inte överens.
Jordanes' Suehans bodde tydligen norröver...
Det berättar Ottar också - att dom het 'Sweoner' och konstituerade "Sweonland". Hans skriftställare är en Anglo-Saxisk skribent - som alltså använder namnet "Sweonland". Senare upplagor från Island kallar samma invånare för "Suetuidi" eller "Svitjòdar" - med eller utan h. (Hur dom olika ljudtecknen skal läsas är inte alltid klart,men man kan ofta skriva i för e, etc. )
Så visst bodde Suehans/Sweons nordanefter landet - ända upp till Kvenland, vilket brukade börja norr om Lofoten och öster om Tornälven. Sen vet ju alla som läst något av en islänning att dessa Sweoner - som Ottar placerar mellan Kvenland och Skåne -
också kallades för "tjoder", alltså 'folk', mwed ett säte i Sigtuna och ett hov i Uppsala. Folknamnet Twisk/Tysk härrör från också från gml-germanskans Thieud/Tjod, som uttryck för "folk' och/eller 'folkland'. Numer har det alltså blivit ett rent namnord för en specifik folkgrupp inom denna språk- och kulturkrets.
Man får alltså uppfatta att en grekisk historiker eller latinsk krönikör - som Plinius eller Tacitus - fick använda dom uppgifter han fått om dessa fjärran länder bäst han kunde. Och då kunde två olika grupper få samma namn ibland. Andra gånger kunde ett och samma folk få två olika namn.
Det kan man väl erkänna - innan man drar klara konklusioner. Lägger man enbart fram det vi vet att vi vet - utan tolkningsföreträde - kan det ju verka som vemvet nu vet, både skillnaden och likheten på sweoner och svetiudi.
I inlägg #2157 spekulerade jag hej vilt om att dessa Suehans kanske skulle kunna ha något att göra med ortnamnet Svean som finns på ett antal ställen i Tröndelag...
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg50491.html#msg50491
Just det. Här finns ett Sve lite över allt.
Uttrycket "Ett sve' används som betäckning för en
ny-röjning - alltså ett jordstycke som röjts för skog och omvandlats till äng eller åker, gärna både-och.
Sen kan man anlägga en tomt och bygga hus och göra ett
ny-röjning-bruk, gärna som 'uppsittare' eller 'husman' från en huvudgård. Fick man sen plats till getter och höns, för inte tala om en ko, så kunde åkern ge vegetabiler nog till en familjs försörjning.
Platsnamn som Svedgaard, Svensgård, Svenning, Sveås, Svean och Sve finns också som familjnamn. Det förbinds alltså direkt med ordroten i Sve/Sue - i betydelsen 'jordodlare'. Det är ju värt att veta när man försöker lista ut hur "svearna" och "Svearnas rike" fick namn.