Intressant det där med cainothioth, hittar heller det någon annanstans (orginalspråket latin inte "förvanskade" svenska översättningar Vetgirig
). Frågan är om det är författarens egen tolkning/översättning för att få i kainuhypotesen?
Vilken "kainun-hypotes"?
Hursom är Kvener frågan intressant, om jag förstår finsk forskning rätt ser de inget reellt i sina lämningar som kan placera ett eventuellt rike, många menar att det mer är ett namn på handelsmän/plundrare/äventyrare av finsk härkomst där namnet är nordbornas på dessa. Något liknande vandringsmän i betydelse. Oavsett detta har vi intressant faktum att bosättningarna i tornedalen är gamla och att birkarlfenomenet i sig kan vara en fortsättning av handel. Lappland - Finland - Novgorod. Olaus lär ha placerat ett Quenland i nordnorge.
Det finns flera färdvägar mellan öst och väst där det sen 'urminnes tid' idkats handel:
1. Ljungan/Storsjön - Verdal/Levanger. På början av 1900-talet reste tidvis mer än 2000 hästar över fjället - "med jämtar och hälsingar" - till en full veckas 'Mars-i-marknad' på Levanger.
2. Indalsälven/Lit/Valsjöbyn - Ulen/Inerdalen/Snåsa - alt. Lierne/Havdal/Namdalen.
3. Ångermanälven/Faxån/Strömsund/Ryssfärden - Gäddede/Tunsjön/Namdalen.
4. Ångermanälven/Hoting/Torsfjärden/Stora Blåsjön - Tunsjön/Namdalen el. Majavatn/Tosfjorden.
5. Ångermanälven/Wilhelmina/Borgafjäll - Hattfjälldal/Mosjöen.
6. Från Ö-vik/Bjästa/Sidensjö har man en förbindelse till Åsele och en gammal 'norgesled' förbi Klimpfjäll till Rössåga och Mosjöen.
7. Umeälven/Tärnaby - varifrån det numer finns två bilvägar: sydväst via Hattfjälldalen, mot nordväst förbi Vindelfjäll till Rans fjord. Kallas numer för Blåveien/Blåvägen. Tvärs över norra Kvarken fortsätter den som "Sinninentje" (Blå-vägen) från Vasa österut efter finska älvar och oxvägar - via Tammerfors, Lahtis och Mikkeli till Savolax/Ladogan - vart den betraktas som en historisk attraktion:
http://www.travel.fi/sininentie/sve/http://www.sininentie.fi/Default.aspx?id=3661448. Skellefteå/Hornavan - Junkerdalen/Rognan och Salt-fjorden.
9. Luleån/Akkajaure - Köpsvik/Tysfjord
10. Torneå/Tornehamn - Ofoten/Narvik.
Bland dessa har nr. 3 varit framträdande under den tid man exporterade större kvanta - transit, över fjällen - från kust till kust. Annars har väl Luleälven och Torneå varit viktiga hamnar för salt-handeln allt sedan dom äldsta tider. Efter digerdöden kom Torneå att bli den viktigare hamnen i Bottenviken. När Olaus Magnus besöker orten rapporterar han om en livlig, rik och långväga handel med egna skepp.
http://finnpro2000.blogspot.no/Finnar, kvener, samer:I trakterna från Salten/Ofoten och norrut kallas dom finsktalande från öster för kvener eller samer, eftersom. Från Fauske/Bodö och söder till Tröndelag och Möre uppfattar man emellertid finsk-språkliga icke-samer som 'finnar'. Ortnamn med 'finn' OCH 'kven' hittar man från Nordkap till norra Helgeland. Söderut därifrån försviner 'kven' i ortnamnsskicket, medan 'finn' kan återkomma efter hela kusten ner till Tröndelag. Längst i söder finns Finnöy i Boknafjordens yttre skärgård, mitt mellan Hårfagre-ättens kungasäte på Karmöy och dom gamla håleygernas gamla hövdingasäte på Sola, vid Hafrsfjord.
Av någon anledning rimmar även det med dom gamla sägnerna om vikingarnas ständiga kontakter och handel med finnarna i det högsta norr - kallad Finnmark och beskriven som en egen del norr om 'Kvenland'.
http://finnpro2000.blogspot.no/