En utgångspunkt kring detta kan vara tankar om vilka myter och berättelser som kan ha existerat. Måste inte Uppåkra ha haft skalder? Har det inte funnits hov i Götaland? Jo, jag tror det och jag tror att något av det som berättades kan ha blivit modifierat och återanvänt.
Frågan är bara vad och hur, och då blir det ju genast lite knivigare 
Konstruktiva frågor som denna är en förutsättning - och synpunkt grundade på omfattande kunskaper av fynd och sagor en nödvändighet. Slutligen får man hitta logiska sammanhang mellan källor, fynd och symboler genom dom olika epoker. Då är man i alla fall på rätt väg.
Att ständigt kräva 100% säkra "bevis" för forntidens kultur leder ingenstans - och framhålls i regel av folk med begränsade kunskaper. Historia (per se) är inte ett naturvetenskapligt ämne - även om man vill lägga naturvetenskapliga princip i botten för all forskning. I vår tid kan vi - lyckligtvis - få ny och mycket värdefull hjälp av nya metoder från biologin och annan naturvetenskap, vilket har först den historiska vetenskapen framåt.
När vi sen fortsätter försöken p att f¨stå mytologiska objekt och symboler - och återvinna delar av den nordiska kulturhistorien - är vi fortfarande beroende av gamla kronikörer och deras mytologi, legender och sägner.
Som tur är kan vi idag dra ihop en rad kulturhistoriska spår från hela det norra Eurasien i sökandet efter den skandinaviska brons- och järnålderns kulturhistoria - och vår egen, historiska identitet. Då får man - som Sherlock Holmes - värdera ALLA uppgifter samlat. Kan man sen skilja det kända från det okända och det omöjliga från det osannolika.
På bakgrund av dom senaste 300 års forskning i den nordiska kulturhistorien kan dagens mängd av fynd och nya uppgifter definitivt ge oss nya insikter också i dessa frågor - om vi bara vågar tänka och formulera oss konstruktivt. Då har vi faktisk en mycket rejäl möjlighet att upptäcka
nya sanningar om den forntid som tydligen intresserar oss.