Om svearna inte (också) var en folkstam, vilka bebodde då Mälardalen? Låt oss bortse från alla skrivna källor för en stund. Vi kan ändå arkeologiskt konstatera att Mälardalen tillhört bland de folktätaste och rikaste bygderna i Skandinavien under den aktuella tiden.
Mälardalsområdet var rikt, bördigt och tätbefolkat helt klart, men det behöver ju inte betyda att det fanns någon överordnad struktur eller stamgemenskap som ofattade hela området. Jag tror snarare att det var fråga om ett lapptäcke av olika små klan- och bygdeområden. Områdesnamn kan ge vissa ledtrådar om vad folket som bodde här kallades; kanske bodde det
trögder i Trögd,
simber i Simtuna,
semingar i Seminghundra,
färingar på Färingsö,
huddingar i Huddinge,
haningar i Haninge etc. etc.
Under långa tidsperioder kan det också ha funnits utländska intressenter som bedrev handel med slavar, järn, pälsverk etc. Arbetshypotes 1: Det är dessa "handelsfurstar" som ligger begravda i de rikaste gravarna i Mälardalen. "Handelsfurstarna" kan ha varit friser, angler, saxare, heruler, goter, jutar, daner eller khazarer eller tillhört något annat folk.
Problemet är att vi helt saknar skrivna källor, äldre än 1000-talet, som med säkerhet berör Mälardalsregionen. Och de tidigaste källorna tycks helt kretsa kring Sigtuna. Ta Olav den heliges seglats (beskriven av Snorre 200 år efteråt) t.ex., där Olav slår till mot Sigtuna men inte mot Uppsala...
Konung Olav seglade sedan österut långs Svithiod, styrde in i Logen och härjade på bägge stränderna. Han seglade ända upp till Sigtuna och låg vid gamla Sigtuna. Svearna säga, att där finnas ännu de stenhögar som han lät lägga under ändarna på sina skeppsbryggor. Då det blev höst, sporde konung Olav, att den svenske konung Olav drog samman en stor här och att han hade dragit järnkedjor över Stocksund och satt vakt där.
Vi kan här antaga att Logen är lika med Skarven, Sigtunafjärden Ekoln etc. och att Stocksund är lika med Almarestäket. När Olof Skötkonung går till motangrepp och spärrar sundet tycks han komma från söder...
Arbetshypotes 2: Under senare delen av vikingatiden pågick en seg kamp mellan danska och norska kungar om herraväldet över Norden. Erik Segersäll och Olof Skötkonung från Västergötland var i huvudsak allierade med danskarna, medan Anund Jakob bytte sida. Under vissa tidsperioder var även norska kungar allierade med danska Men svenska kungar var alltid allierade med endera sidan. Utöver de västgötska "sveakungarna" kan det ha funnits andra "sveakungar" på exempelvis Öland (mycket tyder på att det var hit Ansgarsmissionen kom, kungarna som tidvis underlade sig södra Jylland kan också ha kommit härifrån). Sigtunas anläggande var en del av de dansk-västgötska strävandena att få kontroll över Mälardalen.