Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Carl Thomas]

När Goterna försvann från Europa uppstod t.ex. saxarna i England – och Skandinavien fick en ”guldålder” samt storhögar och båtgravar uppstod – för att ganska snabbt försvinna igen. Solidifynden är från samma tidsperiod, guldkragarna och hjälmarna också.

Om jag då spekulerar att det vi ser har en gemensam nämnare, invaderande Goter (eller liknande) i både England och Skandinavien – så är det kanske inte så märkligt att vi kan se samband med Sutton Hoo, Vendel och Gotland och kanske andra kustnära platser där invandrare landsteg. Det var invandrare från samma ursprung, kanske till och med så nära släkt att ena brodern hamnade i England och den andre i Vendel.

Samtidigt läste jag för några decennier sedan att bronsålder och tidig järnålder är dåligt representerade i Vendelbygden – men rikt representerade i Uppsalabygden (enligt dåtida arkeologer och historiker). Vendelkulturen verkar alltså ha ”poppat upp” snabbt, existerat under några sekler – och sedan försvunnit lika snabbt.

Jag är kanske dåligt uppdaterad, men vad jag vet om Vendelbygden så har man hittat båtgravar där – men inte var detta båtgravsfolk levde och bodde någonstans? Är det så fortfarande?

Rom intogs och skövlades av Goterna år 476. Goterna vandrade norrut – och försvann som folk. Saxarna uppstod i England omkring år 500 samt Vendelkulturen uppstod i Skandinavien ca 550 och den” Skandinaviska guldåldern” uppstod vid samma tid – liksom förändrat gravskick med storhögar och båtgravar.

Kan vi alltså se samband och likheter på detta sätt, alltså, vi ser spåren efter en invandring som påverkade oss rejält – men dessa folk var för litet i antal och de assimilerades och försvann och blev en del av vår kultur.

Thomas

[AndreasE]

För det första så har man funnit ca 10 hjälmar på Gotland och även en del av hjälmarna i Uppland är bara fragment som tex den i Östhögen, Gamla Uppsala. Vad det gäller tillverkningen av hjälmarna så är ju endast på platsen Björnhovda i Torslunda socken på Öland där man funnit bronsmatriser för tillverkning av hjälmar (men de kanske inte ha hittats i Uppland än, precis som hjälmarna i Västergötland inte hittats än). I samma åker som bronsmatriserna hittades dessutom många romerska guld solidi. Eftersom hjälmarna anses vara inspirerade av romerska hjälmar bör det ju finnas en koppling till Romarriket. På Öland och Gotland har det hittats hundratals romerska guldmynt. Längs Fyrisån har man hittat två mynt (Fullerö och Ottarhögen).

Visst är vissa hjälmar i Uppland bara fragment, vad har det med saken att göra? Jag har ju ingenstans påstått att hjälmar som inte är hela inte räknas.
Jag hade faktiskt inte stött på att det var fragment från hela 10 olika hjälmar på Gotland, hade bara hört talas om ett par stycken. Väldigt kul att höra.

Jag skulle inte vara så snabb att koppla ihåg de romerska guldmynten och hjälmmatriserna. De ligger nästan säkert något århundrade, om inte mer, ifrån varandra i tiden. När de gäller solidus så är Öland och Gotland unika i Sverige. I Mälardalen finns relativt många guldmynt, men de är samlade närmare Mälaren (tex på Helgö).

Ska man utgå från endast det som hittats arkeologiskt så är ju den rimligaste tolkningen att hjälmarna är tillverkade på Öland, men nya fynd kan givetvis radikalt ändra bilden.

Skulle några bronsmatriser betyda att den rimligaste tolkningen är att hjälmarna är tillverkade på Öland? Håller inte med. En rimlig tolkning är att hjälmar tillverkades på Öland, inte att hjälmarna i Mälardalen och Gotland tillverkades där. Matriserna i fråga matchar inte vad jag vet någon existerande hjälm.
 

[AndreasE]

Vad det gäller svärdsknappen från Blekinge så är den nästan identiskt lik den från Sutton Hoo, det är inte bara att de liknar varandra. Inte långt från svärdknappsfyndet har dessutom en båtgrav hittats i Augerum. Denna grav är av Birgit Arrhenius daterad till ca år 500, den är alltså äldre än alla kända båtgravar runt Mälaren. Gravgåvorna pekar på kontakter med England med bla ett runt skivspänne som E.T Leeds har visat kommer från just sydöstra England precis som Sutton Hoo. Så kontakterna mellan Blekinge och sydöstra England verkar ha funnits redan innan graven i Sutton Hoo. Troligen finns det fler båtgravar runt denna båtgrav enligt tex Arrhenius.

Något man också måste komma ihåg är att båtgarvarna i Vendel och Valsgärde inte var brandgravar (och tur är väl det, annars hade vi inte haft dessa fina fynd). I södra Sverige finns tex flera brandbåtgravar där fyndfragmenten visar på fina statusgravgåvor. Det kändaste exemplet är väl skeppsgraven från Klinta norr om Köpingsvik på Öland. Flera forskare har gjort jämförelser med den kända skeppsgraven från Oseberg i Norge. Skillnaden är att graven på Öland är en brandgrav. Från antalet båtnitar och deras längd, samt spanttoppsnitarnas längd går det att fastställa att skeppet är av ungefär samma storlek som från Oseberg. Det är dessutom en kvinnograv.

Vad vill du komma fram till? Svärdsknappen från Blekinge är jättefin, men den är knappast ett inhemsk arbete (precis som svärdsknappen i Sutton Hoo) och inte heller är den riktigt så lik som du får det att låta. Svärdsknappen från Hammarby i Väsby ligger inte långt efter i likhet förutom ringdelen. De tyder ju alla tre snarare på att ägarna tillhört en germansk elit som alla fått delar av sin utrustning från verkstäder i frankerriket.

Nu har jag ingen specifik koll på båtgraven i Augerum, men vill bara flagga för att det har varit en trend av att man har omdaterat gravar från sen folkvandringstid/tidig vendeltid de senaste åren, och vanligtvis flyttat fram deras datering.

Det finns antagligen flera hundra storhögar i Västergötland (minst 20 meter i diameter). Hur många av dessa som är från andra perioder är svårt att gissa.

Vad jag förstått så är storhögar relativt fåtaliga i Västergötland. Får ta och kolla upp avhandlingen om storhögar som kom för ett tag sen. Och nej, det har ingenting med hjälmar att göra. De verkar inte specifikt kopplade till storhögar.

[Yngwe]

Ja att hjälmarna skulle vara från Öland var alltså inte ett så tokigt exempel. Som Anganatyr skriver så finns där ju iallafall tecken på tillverkning.
 
Dessutom fanns det ju en del till hjälmar från andra delar av landet. 
 
Sammantaget så ser vi att hjälmarna är relativt spridda, och det finns så många möjliga saker som kan påverka om och hur de återfinns.  Först och främst gravskicket, begravs man inte med vapen får man inte sin hjälm med sig, det betyder inte att man inte har nån hjälm. Och i brandgravar borde resterna av hjälmar vara fragmentariska redan från början. Intressant i sammanganget, och som varit uppe på forumet tidigare, är att massa och volym på benresterna är betydligt högre i Mälardalen än på många andra ställen. Det förklaras nog med minskad förbränningsgrad, vilket skulle kunna leda oss in på en ny vedtråd  . Givetvis påverkar en högre förbränningstemperatur annat än ben.   Sen har vi frågan om hur gravarna bevarats, det skiljer sig markant beroende på gravarnas utsatthet för bönder ocg vatten, det skiljer sig säkert också beroende på om de ligger på en åker i Knäckebrödhult eller strax intill ett universitet....  dessutom skiljer sig det rent kemiskt och fysiskt i själva jordmånen...
 
Därefter får man ju se lite grann på det där med undersökningsgrad. Och då menar jag inte andel undesökta gravar utifrån regionens totala antal, det är en irrelevant siffra. Den riktiga siffran är regionens antal undersökta gravar av förmodat rätt typ i relation till en annan regions antal undersökta. Vissa vill påskina att det inte finns någon stor skillnad...  om jag får se siffror på det kan jag kanske tro på det...  Klart är iallafall att vi inte kan förväntas hitta några hjälmar i de gravar vi inte undersökt...
 
För mig känns fortfarande (och ännu mer) slutsatsen att prakthjälmarna har sitt ursprung i Mälardalen som en något lokalpatriotisk övertolkning!
 
 
 
 
 
 

[AndreasE]

När Goterna försvann från Europa uppstod t.ex. saxarna i England – och Skandinavien fick en ”guldålder” samt storhögar och båtgravar uppstod – för att ganska snabbt försvinna igen. Solidifynden är från samma tidsperiod, guldkragarna och hjälmarna också.

Här verkar du har blandat ihop olika perioder. Båtgravar och storhögar kommer efter "guldåldern", om du med det syftar på folkvandringstidens många gulddeponeringar. Båtgravar hör i nästan alla fall till vendeltid och vikingatid, och samma sak gäller för kungshögar (som förövrigt verkar ha kommit som tradition från Norge via Norrland, se Högom).

Samtidigt läste jag för några decennier sedan att bronsålder och tidig järnålder är dåligt representerade i Vendelbygden – men rikt representerade i Uppsalabygden (enligt dåtida arkeologer och historiker). Vendelkulturen verkar alltså ha ”poppat upp” snabbt, existerat under några sekler – och sedan försvunnit lika snabbt.

Jag är kanske dåligt uppdaterad, men vad jag vet om Vendelbygden så har man hittat båtgravar där – men inte var detta båtgravsfolk levde och bodde någonstans? Är det så fortfarande?

Nej, så är det inte längre. I Vendel så finns det tre kända boplatsområden. Precis söder om Vendels kyrka (båtgravarna påträffades på kyrkogården och precis utanför den) har man undersökt en boplats där man identifierat ett långhus, stall och smedja. Dateringarna är från folkvanringstid fram till vikingatid, och fyndmaterialet är rikt på rester efter metallhantverk (både järn och bronsarbete).

Vid Vendlas hög har man påträffat boplatslämningar från förromersk järnålder. Vid Klockstapeln har man påträffat boplatslämningar från romersk järnålder, vikingatid och tidig medeltid.

Till sist så har man via fostatkarteringar och elektromagnetisk undersökning troligtvis identifierat boplatsytor vid Hovgårdsberg.
Det finns även en gropkeramisk boplats i materialet.

Den tidigare tolkningen, att platsen skulle ha koloniserats i slutet av 400-talet, byggde på pollendiagram, och är felaktig.

Gravmaterialet består idag av nio gravfält, och de undersökta gravarna sträcker sig kronologiskt från folkvandringstid till mitten av 1000-talet (båtgravarna från ca 550 till 1050 e.kr). Typologiskt sett finns det även äldre gravar, och flera fyndtomma undersökta gravar är även de troligtvis äldre.

[AndreasE]

För mig känns fortfarande (och ännu mer) slutsatsen att prakthjälmarna har sitt ursprung i Mälardalen som en något lokalpatriotisk övertolkning!

Visst, det får du absolut tycka. Det är ju dock tydligt att de främst tillhör en östskandinavisk miljö (Vendel, Valsgärde, Gamla Uppsala, Ultuna + ett antal brandgravar i Mälardalen; 8 eller 10 brandgravar på Gotland, bleckmatriser på Öland, en brandgrav med hjälmfragment i Småland och en i Östergötland) och även här förefaller ju hjälmtätheten minska drastiskt ju längre söder ut man kommer. Visst kan man diskutera hur materialet har bevarats och undersökts, men även med de invändningarna så är det ett slående mönster.

Vad gör det så svårt att tro att de kan ha ha haft sitt ursprung i Mälardalen? Ingen har sagt att det säkert är så, men att det är en god teori utifrån dagens källmaterial.

[Vinstorparn]

Carl Thomas ,

Saxare, tillsammans med angler, jutar, friser och franker, invaderade väll Britannien redan  på 400-talet? 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saxare
Känner du möjligen till någon källa som anger att Goterna skulle ha återvandrat norrut?  Enligt  historieskrivningen upplöstes de Gotiska folken efter Östroms seger ca: 552.

En kort sammanfattning:
Rom plundras 410 av Västgoterna med Alarik som ledare.   415 bildar Västgoterna med sin nya ledare Attawulf i södra Gallien det så kallade "Tolosanska riket" med Toulouse som huvudstad. 507 blir Västgoterna anfallna av den frankiske kungen Klodvig. Den Östgotiske kungen Kungen Theoderik som nu är västroms ledare skickar då en här och tar makten i den västgotiska staten.
I Spanien som vid denna tid också tillhörde västgoterna tillsätter han en ståthållare. De båda Gotiska folken blir nu ca: 510  återförenade efter att ha skilts åt i Ungern på 300-talet.  De Gotiska folken står nu med Theoderik på höjden av sin makt och kontrollerar hela det västra medelhavsområdet. 
År 535 anföll Östrom och i ett krig som varade till år 552 besegrades Goterna. De antas sedan ha assimilerats med den övriga befolkningen i de berörda områdena.

[Yngwe]

Visst, det får du absolut tycka. Det är ju dock tydligt att de främst tillhör en östskandinavisk miljö (Vendel, Valsgärde, Gamla Uppsala, Ultuna + ett antal brandgravar i Mälardalen; 8 eller 10 brandgravar på Gotland, bleckmatriser på Öland, en brandgrav med hjälmfragment i Småland och en i Östergötland) och även här förefaller ju hjälmtätheten minska drastiskt ju längre söder ut man kommer. Visst kan man diskutera hur materialet har bevarats och undersökts, men även med de invändningarna så är det ett slående mönster.

Vad gör det så svårt att tro att de kan ha ha haft sitt ursprung i Mälardalen? Ingen har sagt att det säkert är så, men att det är en god teori utifrån dagens källmaterial.

De kan mycket väl komma från Mälardalen men det varken vet eller tror jag något om . Det är ju uppenbart att det arkeologiska materialet inte alls behöver motsvara någon verklighet, och även om det skulle visa sig göra det så bevisar det inte alls att ursprunget är där flest återfinns.
 
 Då är en teori baserad på detta inget annat än en gissning och om man anser den för sannolik eller god så är det ju en rent subjektiv värdering.  Det är ju ok att gissa, om man talar om att det är det man gör.

[AndreasE]

I sådana fall så är ju alla teorier inom arkeologin rena gissningar enligt dig.   

[Yngwe]

I sådana fall så är ju alla teorier inom arkeologin rena gissningar enligt dig.

Inte alls, att Sutton Hoo har kopplingar till Mälardalen får väl anses som väl underbyggt, att Vendel var en rik byggd när prakthjälmarna las i marken likaså. Att prakthjälmarna är en östskandinavisk företeelse har också stöd, med reservation för att den inte är exklusivt östskandinavisk. 
 
Din tolkning om ursprung lämnar arkeologin långt bakom sig för den säger ingenting om exklusivitet, tillverkning eller ursprung och den lämnar möjlighet för flera alternativa eller sammantagna förklaringar till det relativt sett höga antalet hjälmar i Mälardalen.
 
Därför är det en gissning, men kanske har du rätt ändå!

[Carl Thomas]

AndreasE, jag drog ett exempel för att visa på en möjlighet – och kanske hafsade jag ihop det lite galet tidsmässigt, men jag ser principen fortfarande som en möjlighet - bland andra möjligheter.

Tack för uppdateringen om Vendel, uppskattas!

VInstorparn, Nej, jag känner inte till något sådant exempel  . Vad jag ville belysa är att det kan finnas många andra möjliga händelseförlopp när det gäller kopplingar mellan olika fynd och länder.

Thomas

[Marty]

Andreas

Syftar du på Peter Bratts publikation så är den grym för dig som fokuserar på Mälardalen. För VG så har han några få rader och han är ödmjuk nog att framhålla att han vet mycket lite. Dessa diskussioner brukar komma till några prickkartor från 70-talet där någon lagt in massa prickar i Mälardalen och några i VG. Om du läser exempelvis ”Längs Göta Älv” så beskriver namnkunniga arkeologer denna bygd. Enligt denna har det antagligen funnits ett stort antal storhögar bara här. I Hol finns 6 storhögar. På Kålland kanske ett 20 tal varav en är störst i Sverige. I Vads härad finns minst 10 och i Gudhems härad fler. Kan inte hitta ett enda Härad av VG´s 34 stycken som inte har storhögar. Rent teoretiskt kanske det finns 5 storhögar per härad vilket skulle ge ca 170 st mot Mälardalens totala antal på 286 st. Eftersom VG antagligen är mycket folkrikt under Vendeltid och landskapet har ca 500 kyrkor i tidig medeltid så skulle detta antagligen innebära att Storhögar var vanligare per capita i Mälardalen än i VG. INGEN av dessa teoretiska 170 är dock grävd. Storhögar är ändå den säkraste platsen att hitta hjälmar på. Det är i princip inte heller grävt någon stormannamiljö från Vendeltid i Västergötland (det pågår en grävning i Synnerby, Kålland). Så vi kan alltså inte dra någon som helst slutsats kring eventuella vendeltida hjälmar för Västergötland, tyvärr. Ingen vore gladare än jag om det blev lite arkeologi i mitt landskap.

Marty

[Ättelägg]

Om västergötland har fler invånare än svealand och västergötland har färre storhögar än svealand hur kan antalet högar per capita bli högre? 170 genom svealandsbefolkning + mera  mot 286 genom svealand?? Angående bortodling är det sorgliga faktumet att detta gäller mälardalen också. Gamla kartor talar sitt tydliga språk, även i det av vissa ansedda omhuldade gamla Uppsala. Köping är ett sorgligt exempel, synligt är Ströbohög som räddades från grustäckt och några utspridda längs åsen som överlevt nämnda grustäkt(er). Utmed åsen har det funnits ett enormt stort gravfält och större högar som idag är i det stora borta    . Gällande de praktgravar som vendel, valsgärde, tuna (badelunda) och Norsa (köping) utgör är det enbart (vad jag vet) i Valsgärde och Vendel dessa fantastiska hjälmar hittats så inte ens i mälardalen finns de speciellt utbrett vilket bidrar till exklusiviteten över de sista. Hjälmarna är inte för krig utan för något annat. Sannolikt med tanke på den äre-kultur som behärskade norden då skulle man nog inte drömma om att sätta på sig slikt även om man hade resurserna. De stog för något väldigt specifikt.

[Kungsune]

Kan instämma i din bild Marty. Jag har sett en lista över kyrkor som ligger på storhögar en gång och jag vill minnas att det kunde vara runt 20 st. Flera av anläggningarna på falbygden tror jag är från bronsålder och till och några ännu äldre bevarade högar över gånggrifter. Det är väl en storhög i Trollhättan som försvann när slussarna bygdes. Tror att en ett guldobjekt härrör därifrån.

[Kungsune]

Ättelägg, befolkningen har nog alltid varit större i Västergötland än i Uppland. Det skulle bli svårt att förklara kyrktätheten annars. Likaså är kyrktätheten i Uppland ingen bra jämförelse av skäl som större bykyrkor mm. Om Uppland har fler storhögar blir det därför fler per capita i Uppland liksom det blir fler kyrkor per capita i Västergötland.

[Ättelägg]

Marty förstår bara inte vad som menas, vad skall sägas, större folkmängd minder antal högar eller mindre antal högar mer hjälmar?? Om mälardalen uppförde fler höger per person över ganska så lång tid vad säger det förutom att mälardalingar sattsade mer på detta av olika anledningar, möjligen om man vill var spekulativ kan det rimma med Tacitus utsaga kring kungens makt 

[Spiring]

Om västergötland har fler invånare än svealand och västergötland har färre storhögar än svealand hur kan antalet högar per capita bli högre?

Med givna förutsättningar blir antalet högar per capita större i Mälardalen än i VG, vilket också är vad Marty skrev.

[Kungsune]

Ja, och det intressanta i kråksången är att ingen, OBS ingen storhög av denna kaliber är vetenskapligt undersökt i Västergötland. Storhögar och fornlämningsbestånd har väldigt ofta tagits som intäkt för att det skulle vara mer tätbefolkat i Mälarlandskapen än i Götalandskapen. Det är ännu en problemformulering som visar att man ska vara försiktig bär man tolkar spridningskartor. Västergötland har tex 10 ggr mer fornlämningar än Skåne.

[Ättelägg]

Hmmm, ser att min formulering blev fel angående Martys beräkning 
....
Angående fornlämningar och befolkning är intressant, men vad som jag saknar är en mer samlad analys av fornlämningsmiljöer i mer överskådlig form. Undrar om man kan se olikheter vilket jag förstått att man gör mellan olika landsändar givet en viss tidpunkt. Vi har senare tiders olika lagar och regionala indelningar som möjligen styrker detta. Vad man kan fundera kring VG, är det ett helt svart hål gällande arkeologi, finns det data utöver lösfynd? Om inte, går det inte dra några slutsatser av det utgrävda??

[Yngwe]

Det vore som du  säger Ättelägg intressant om man kunde se en samlad analys av fornlämningsbilden som åskådligör skillnader i gravskick och liknande i ett geografiskt perspektiv. Jag har också haft uppe frågan i en egen tråd (Dom arkeologiska svearna) om man kan finna särdrag som är typiska t.ex. för Mälardalen eller andra regioner för att se om man på så vis kan se kulturella gränser i geografin.  Men inte mycket framkpom där...

Överlag tycker jag att geografi är eftersatt här på forumet, det finns inte ens som ämne. Som jag ser det är kännedom om geografin oerhört viktigt om man vill förstå sin historia...