Ja jag tyckte att du gjorde det. Likväl som arabiska silvermynt kan vara vanligast bland skandinaver skulle ju öländska prakthjälmar kunna vara vanligast i Uppland. Att ta hänsyn till hur saker och ting koncentreras, deponeras, bevaras och återfinns innebär en begränsning i hur långt man kan tolka det, men det gör det inte meningslöst.
Om du hade uttryckt dig så så hade jag hållt med dig lite mer. Självklart måste man ta hänsyn till alla de aspekter du nämner. Men så uttryckte du dig inte, du påstod bara att det saknades koppling mellan fynden och de verkliga förhållandena.
Sen lär vi ha vetat om det endast handlade om öländska prakthjälmar som hamnat i Uppland. De öländska gravfälten har ju oftast bättre bevarade inventarier än de uppländska. Snarare präglas ju Mälardalen generellt av väldigt framentariska gravinventarier.
Sen tycker jag att din silvermynt-liknelse är intressant. Hur många arabiska silvermynt har hittat i ursprungsområdena? Någon som vet? Ofta så säger man släntrianmässigt att man inte hittat lika många någonstans som i östersjöområdet, men hur ser det faktiskt ut där de myntades? Hur stor koll på den arabiska arkeologin har de som kommer med detta påstående?
Sen är mynt en ganska unik fyndkategori för att det rent generellt är väldigt vanligt att det är utanför myntens egentliga cirkulationsområde som de största fynden sker. Samma mönster som finns för silvermynten kan även ses i de romerska denarerna och solidusen. Det har påträffats fler utanför det romerska rikets gränser än inom. Anledningen är att när mynten lämnade sitt primära cirkulationsområde övergick de från att vara symboliska värdebärare (om än bestående av ädelmetall) till att endast vara värdebärare i form av råvara. De kunde inte längre användas i en monetär ekonomi, utan behövde omvandlas till nya värdebärare, ofta i form av praktföremål. Detta ledde till att mynten samlades i "horder", antingen ämnade för nedsmältning, eller som ett sätt att begränsa mängden guld eller silver på marknaden. Dessa "horder" depnerades ofta, antingen för att hålla dem säkra eller för rituella ändamål, och med tiden har det betytt att vi idag har fler mynt från ej myntanvändande områden än de de områden där de användes som mynt.
