Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Castor]

Segelbarheten för Salaån utanför Gamla Uppsala är dessutom en skimär, men vi får en "bild" av segelbarhet p g a dagens uppdämningar. Tag bort de gamla kvarndammarna uppströms Uppsala stad och serien med dammar genom Uppsala, så återstår inte annat än en ränil på botten av nuv fåra (utom enstaka vecka med typ vårflod). Segelbarheten upphör alltså i trakten av Ulltuna.  Gamla Uppsala kommunikationsmässigt ligger avsides i en ändpunkt.

Men hur är det då med båtgravarna i Vendel; borde inte båtar av den typ som hittats i gravarna ha använts som transportmedel i vattensystemet ända upp till Vendel?

[Kylarvende]

Castor m fl!

Båtgravarna i Vendel kan ha att göra med den sk ”vattuminskningen”. Det är nog en komplicerad historia, beroende på biflöden, grundvattennivå, markanvändning, strandregression, världshavens nivå mm.
Jag skulle nog villa säga att vattuminskningen känns som ett mer relevant begrepp än landhöjningen. Det är ju vad man ser och direkt påverkas av.

http://www.paroll.dinstudio.se/empty_14.html

”Också här var det landhöjningen, eller som man faktiskt tidigare sade ”vattuminskningen”, som gjorde att hamnen mot Finland blev obrukbar.”

Man får inte heller glömma att tekniken att eda var välkänd.

[Vetgirig]

Supergeten!
Herrarna, ätt/klanledarna, kunde inte utöva makt på den tiden i bakgrunden. De var tvungna att visa upp sig och sådant krävde en luxuös utrustning eftersom syftet bl a var att imponera. När de kom hade de förståss ett krigarfölje av lojala i beroendeställning satta krigare. Potentaten kunde alltså nå lokal överlägsenhet genom att anlända överraskande. Hans förstärkningar fanns långt från t ex Öland i t ex Tiundaland. Vad tror du att en sådan styrka hade för överlevnadsutsikter ett dygn eller två dygn senare om det blev bråk? Om däremot det är potentaten som innehar makten på Öland, så möter hans eget krigarfölje hotet initialt, men kan räkna med förstärkning inom ett dygn från traktens övriga stormannaföljen. Det är knappast troligt att stormännen på Öland klarat att undvika att utlova härskaren sin lojalitét. Denna gällde så länge de bägge ledarna var i livet. Den ledare som var satt i beroende kunde inte bryta sitt löfte eftersom det innebar ett förlorat ansikte. Ingen krigare behövde hålla sina löften om lojalitét åt en storman som förlorat ansiktet.

Jag hävdar att Öland skulle vara säkrare på ett sätt. Du kan inte utöva någon större makt om du som dåtida ledare blir sittande i Gamla Uppsala. Så är det bara.

Var uppehåll sig kungarna? De vistades där deras makt behövde göras gällande. När Erik Björnsson Segersäll ärvde danernas makt, så flyttade han genast till området. När Erik B Segersäll, Sven Tveskägg, Olov Skötkonung, Anund Eriksson, Emund Olovsson etc manövrerade för att skapa utökad makt inom Oders mynningsområde (innebärande bl a frilloäktenska och barn), så var det lönlöst om de inte var på plats. Samtidigt måste de besöka sina viktigaste allierade någon gång varje år ändå.

Fysisk närvaro annars var de inget!

[Vetgirig]

Men hur är det då med båtgravarna i Vendel; borde inte båtar av den typ som hittats i gravarna ha använts som transportmedel i vattensystemet ända upp till Vendel?

Inte nödvändigtvis. kanske kunde de föras på plats under vårflod eller släpas dit. Eller så användes de enbart i närliggande sjön.

Det var sannolikt tidvis högre vattenstånd i Salaån under Vendeltid, men samtidigt bör avrinningen tidvis varit häftigare. Sammantaget borde "ränil" vara det normala. Nutiden brukar ofta anse att åar och älvar självklart var transportleder, men pröva själv. Vid första damm blir det stopp och en sådan betydde eg att vattenståndet borde varit minimalt. Vanligare bör ha varit att de mindre till obetydliga vattendragen fick utgöra orienteringsriktmärken för landleder parallellt med dem.

Det nämndes risk i ett annat inlägg. Att föra fram en båt i så små vattendrag ser jag som en inbjudan till överfall. Säkrare måste det vara att förflytta sig till fots eller rida.

[AndreasE]

Jag uppfattar det som att nästa steg är att ett par av de uppdelade boplatserna flyttas till de nya markerna och resten blir kvar. Där utvecklas bebyggelsen vidare och nya delningar sker. Osv! Däremot bör spåren av alla boplatser och uppdelningar återstå. Vissa boplatser uppvisar alltså 2 lägen i något skede. Kan vara svårtolkat för eftervärlden.

Den här beskrivningen var inte vad jag fick ut av vad du skrev innan - som jag tolkade det menade du att det stora antalet fornlämningar skulle bero på att man hela tiden flyttade samma gård/boplats i och med att ny mark blev tillgänglig, och att detta skulle leda till en falsk bild av befolkningsmängden.

Vad vi snarare ser är att boplatserna flyttar runt inom ett begränsat område - byns resursområde - för att till slut lägga sig där det medeltida/moderna byläget återfinns idag. Antalet separata gårdar på en boplatser är inte konstant under tiden. Mycket få byar överges dock. Nyetablering sker kontinuerligt, både i marginalområden och i tidigare våtlagd mark, men sådana etableringar kan sällan, eller aldrig, kopplas till nedgång hos "moderbyn".

Ett kommunikationscentrum bedömer jag existerar enbart om man därifrån kan färdas vidare till ett etablerat annat centrum eller ändpunkt längs etablerade sjö- resp landleder (stråk). Gamla Uppsala må vara en imponerande anläggning och ett lokalt viktigt politiskt/religiöst centra för tiundaland, men kommunikationsmässigt ligger det i en återvändsgränd (är i princip en ändpunkt).

Jag förstår inte hur du menar att Gamla Uppsala skulle vara en ändpunkt eller en återvändsgränd. Vendel, Valgärde, de rika järnåldersbyggderna i Tierpstrakten och hela Norrland ligger norr om Gamla Uppsala. De arkeologiska beläggen för järnåldersvägar som passerar gamla Uppsala norrut är goda.

Segelbarheten för Salaån utanför Gamla Uppsala är dessutom en skimär, men vi får en "bild" av segelbarhet p g a dagens uppdämningar. Tag bort de gamla kvarndammarna uppströms Uppsala stad och serien med dammar genom Uppsala, så återstår inte annat än en ränil på botten av nuv fåra (utom enstaka vecka med typ vårflod). Segelbarheten upphör alltså i trakten av Ulltuna.  Gamla Uppsala kommunikationsmässigt ligger avsides i en ändpunkt.

Fantastiskt att detta skulle ha missats av de mest erfarna experterna på Gamla Uppsala som finns idag. Har själv haft långa samtal om Gamla Uppsala, och bland annat om just Fyrisån och dess farbarhet, med tex Hans Göthberg och John Ljungqvist, och ingen av dem verkar känna till detta.

kanske har vi missuppfattat vad Gamla Uppsala eg står för. kanske de nya grävningarna på fälten söder om högarna leder till nya insikter.

Jag vet inte om de kommer leda till några revolutionerande omtolkningar av Gamla Uppsala, men resultaten har hittills varit mycket spännande. Tyvärr så kommer det ju förstås dröja förrän några rapporter publiceras.

[Anganatyr]

Inte nödvändigtvis. kanske kunde de föras på plats under vårflod eller släpas dit. Eller så användes de enbart i närliggande sjön.

Det var sannolikt tidvis högre vattenstånd i Salaån under Vendeltid, men samtidigt bör avrinningen tidvis varit häftigare. Sammantaget borde "ränil" vara det normala. Nutiden brukar ofta anse att åar och älvar självklart var transportleder, men pröva själv. Vid första damm blir det stopp och en sådan betydde eg att vattenståndet borde varit minimalt. Vanligare bör ha varit att de mindre till obetydliga vattendragen fick utgöra orienteringsriktmärken för landleder parallellt med dem.

Det nämndes risk i ett annat inlägg. Att föra fram en båt i så små vattendrag ser jag som en inbjudan till överfall. Säkrare måste det vara att förflytta sig till fots eller rida.

Detta håller jag inte med om. Om man råkar ut för ett hinder i ån (tex en damm) gör man ett landdrag förbi hindret. Vikingskibsmuseet i Roskilde har tex gjort landdrag med Helge ask (rekonstruktion av Skuldelv 5, skeppet är 17,5 m långt och 2,5 m brett med en besättning på ca 30 man) med 4 st islandshästar som enda draghjälp (varav ena hästen aldrig dragit förut).

På expedition Vittfarne drog de Himingläva (rekonstruktion på den största Gokstadbåten, ca 10 m lång) över bergen i Georgien med hjälp av två oxar och besättningen. Här är en filmsnutt om detta:
http://www.plira.se/filmer/vf_oxdrag.html

[Anganatyr]

Här är förresten ett foto från draget med Helge ask.
http://www.helgeask.dk/images/jy13-054.jpg

[Yngwe]

Kul att se att fler har ögonen öppna för vattenvägarnas möjligheter!  Upplands vattenlandskap är oerhört påverkat av människan och vad som varit farbart eller inte är oerhört svårt att bedömma... vi kan därför hoppa över det nu och ta det i en helt egen diskusion.
 
Klart är iallafall att Uppsala inte har ett tydligt transportstrategiskt läge.  Det må vara en lokal knutpunkt men i ett större perspektiv saknar platsen fördelar gentemot andra platser. Det må vara så att man kan ta sig vidare till fots eller med båt norrut, det må vara så att den tidens vattenvägar i Uppland strålade samman där, men det är fortfarande bara en lokal knutpunkt eller en mindre hub om man ska använda transporttermer.

[AndreasE]

Klart är iallafall att Uppsala inte har ett tydligt transportstrategiskt läge.  Det må vara en lokal knutpunkt men i ett större perspektiv saknar platsen fördelar gentemot andra platser. Det må vara så att man kan ta sig vidare till fots eller med båt norrut, det må vara så att den tidens vattenvägar i Uppland strålade samman där, men det är fortfarande bara en lokal knutpunkt eller en mindre hub om man ska använda transporttermer.

Hur kan du vara så säker på det?

Sanningen är att vi inte vet hur järnålderns transportvägar gick. Vi kan komma med hur många hypoteser vi vill, men rent arkeologiskt så finns inte kunskapen där.

Själv är jag skeptiskt till att järnet var så väldigt viktigt för ekonomin, i alla fall som exportvara. Snarare så tillverkade väldigt många gårdar sitt  eget järn för självbruk, och endast de större centralplatserna behövde införskaffa större mängder järn utifrån. Med tanke på hur många järnframställningsplatser som påträffats bara i Uppland, så skulle jag tro att folklanden själva kunde förse tex Gamla Uppsala med det järn som man behövde.

Vad jag vet så finns det inga direkta arkeologiska bevis för att man exporterade järn i några större mängder. Det kan vara jag som har missat det, och i sådana fall skulle det vara jätteintressant att få se några källor. I grund och botten var dock Mälardalen ingen exportekonomi, varken centrerad i Gamla Uppsala eller Badelunda eller någon annanstans. Den långväga handel som ägde rum var betydelsefull för den sociala eliten, men knappast för befolkningen i stort. Centralplatsernas rikedom grundades på omlandets resurser, vilka delvis omsattes av eliten till statusförstärkande lyxvaror vilka sedan användes i ett reciprokalt gåvosystem.   

[Yngwe]

AndreasE
 
Därför att platsen inte verkar uppfylla vissa kriterier. Det är lite svårt att förklara kortfattat, men om man försöker iallafall så ska en plats som har ett transportstrategisk läge kunna agera språngbräda. Man kan alltså ta sig upp till Uppsala utan större problem från t.ex. Mälaren men väl i Uppsala så de fortsatta sträckorna på vatten korta, bara några enstaka mil. Landvägar kan iofs ha gått därifrån till Nordpolen, men eftersom t.ex. Badelunda och alla andra platser i regionen också kan ha haft vägar dit så finns ingen fördel med Uppsalas läge.
 
Vi kan jämföra med t.ex Novgorod, det ligger i en knutpunkt, och varifrån du än kommer så leder vägen vidare på floder och med tiden vägar i alla riktningar. Tar du dina varor dit så kan de komma mycket längre bort, och du kan byta dom mot ett mycket större och vidare utbud av varor. Gotland är på samma sätt ett nav i Östersjöns trafik. Inte för att det ligger vid havet, utan för att det ligger i havet och alltså utgör en rent fysisk språngbräda över havet.
 
Därmed inte sagt att Uppsala därför inte skulle kunna fungera som en betydande handelsplats. Många sådana har kunnat etableras på mindre strategiska platser därför att man där haft resurser att skapa de andra förhållanden som krävs. Stabilitet, betydande rik befolkning och organisation är ännu viktigare för handel, och finns dessutom en medveten ambition att skapa en handelsplats kan man ju med lag förbjuda annan långväga handel i området, efter medeltida maner.
 
 
Men märk väl att jag skriver "iallafall inte har ett tydligt transportstrategiskt läge". Vi har inte den geografiska bilden klar för oss, och det kan påverka hur vi ser på det hela.  Om det skulle visa sig att det fanns en väl fungerande vattenled norrut som mynnar på norduppländska kusten, en österut och en söderut mot Mälaren och vidare via Södertälje, då skulle vi nog kunna kalla det synnerligen strategiskt läge.
 
Men jag har inte kunnat påvisa en sådan .... ännu.... :-)
 
Så tills vidare får vi vara överens om att det framförallt är det egna omlandet som ger upphov till rikedomarna.
 

[AndreasE]

Jag tror inte att någon påstått att vare sig Gamla Uppsala eller Badelunda skulle utgjort samma sorts knutpunkt som tex Novgorod eller Gotland. Däremot så har jag inget problem med att se tex Gamla Uppsala som en strategiskt belägen plats i en resursrik byggd, med möjliga kontaktvägar åt många olika håll.

[mof]

Min argumentation handlade inte om enbart en ort utan om området sett i sin helhet. Det finns ju handelsplatser nere vid sjön.

Men, om man talar om gamla Uppsala, det är väl ändå bara en mil eller så till Mälaren? Det känns inte som att det är ett väldigt avstånd. Och när de där högarna kastades upp måate det väl ha varit ännu lättare att ta sig dit?

Fundera över hur intressant området hade varit utan några sjöar och med många mil till Östersjön. Det finns ju exempel i Sverige på områden med stor befolkning men med sämre transportvägar, och där grannlandskapen inte bidrar på ett lika bra sätt.

Ja, så tror jag iaf

Man kan jämföra med Mesopotamien t. ex., där de tidiga stora städerna alla låg mycket bra till längs olika vattenvägar.

Det finns självfallet andra platser med bra kommunikationer, och Gotland är ju också, vad det verkar, en mycket rik ö, men dess befolkning var väl alldeles väldigt liten jämfört med den på stora slätter i Norden?

Sedan, om spekulationer kring vad som är ett bra transportcentrum, ja, ingen av oss vet väl egentligen så mycket om sådant, men själv tror jag t. ex. att Birka i mycket handlade om handel med exotiska produkter som inte främst kom från Mälardalen, och jag tror inte att man importerade så mycket heller, utan det handlade nog mer om en form av transithandel. I sammanhanget tycker jag att det är intressant att läsa Jordanes ord om pälshandel.

Ja, så jag tror att sådana faktorer är viktigare än vilken eventuell mängd människor som har bott i området.

Och kommunikationerna har ju också effekter på möjligheten att åka iväg till andra kuster och utkräva tribut.

[Yngwe]

Jag tror inte att någon påstått att vare sig Gamla Uppsala eller Badelunda skulle utgjort samma sorts knutpunkt som tex Novgorod eller Gotland. Däremot så har jag inget problem med att se tex Gamla Uppsala som en strategiskt belägen plats i en resursrik byggd, med möjliga kontaktvägar åt många olika håll.

 
Ja, men i stort sett alla platser på jorden har möjliga vägar åt alla håll. Med kända geografiska förutsättningar är Uppsalas läge ur transportsynpunkt högst genomsnittligt!

[AndreasE]

Kanske det, men uppenbarligen uppvägde i sådana fall andra faktorer, för platsen ligger ju där den ligger och tillhör ju det absoluta toppskiktet av skandinaviska centralplatser.

Förresten så börjar grävningarna i Gamlis få fram väldigt intressanta och roliga resultat. Fortfarande tidigt ännu såklart, men man kan redan se att resultaten kommer bli väldigt bra. Tyvärr så kan jag inte säga så mycket specifikt då man måste cleara med grävledarna innan man kan tala offentligt om vad som hittats i detalj.

[Anganatyr]

Kan det inte bara vara så att Gamla Uppsala var en väldigt helig plats för de asatroende (en helig plats ligger där den ligger medan tex en kyrka kan man välja var man vill bygga någonstans)? Kungen hade ju en framträdande roll inom kulten enligt de medeltida skrifterna, så att kungen hade en kungsgård där verkar inte konstigt (kanske den viktigaste tillsammans med den vid Björkö?). Jag är nämligen av den uppfattningen att kungen hade flera olika kungsgårdar han flyttade runt mellan med sin hird. Vissa kungsgårdar framstod som viktigare framför andra som tex den på Adelsö pga det klirr i kassan som Birka gav, samt Gamla uppsala pga sin religiösa betydelse. Men det betyder inte att detta var de enda ställen med kungsgårdar och att kungen var från denna plats utan han måste nog ha rest runt rätt mycket i sitt rike för att skapa alliancer med de lokala stormännen. Jag tror att det är först i och med borgen på Visingsö som vi får vårt första mer "fasta" kungasäte, även om kungen fortfarande reste runt en hel del.

[Vetgirig]

Mof resp Yngwe!
Det är väl ändå "viss" skillnad mellan floderna i Mesopetamien och Sala å. Denna å motsvarar på sin höjd en av de samtida bevattningskanalerna i tvåflodslanden.

Har du försökt ro i Sala å? Det borde säga allt. Visst är det runt en mil mellan Lagen/Lögen, som redan då var avsnörd från havsviken, och Gamla Uppsala, men vid den tiden var terrängen längs vägen avsevärt sumpigare, även om avbrott fanns med beboliga små områden.

Det finns 3 orter i norden med samma struktur som Gamla Uppsala (inkluderat). Alla har de 3 högar på rad i Ö-V linje och med en 4:e hög med avplanad topp som kopplas till tingsaktivitét. Vid den ena (i Norge) är "tingshögen" en naturlig platå, men i övrigt gäller principen. Högom är en sådan plats. Ev var en sådan Härnösand, men där är högarna bortforslade, så det är inte säkert. Läs gärna Bengt Rågsved (Landet söder om Vänern resp Västra Götland). Skaffa perspektiv.

En bra bok för att skaffa perspektiv till de sociala dynamiker, vilka drev elitskiktet i nordens samhällen att anknyta sig till Tysk-Romerska kejsaren (och elitkretsarna kring denne) och indirekt därmed till Romersk Katolska kyrkan är Maj-Lise L MacMachan:s "Breven till Jakob".

Jag vidhåller att Gamla Uppsala ligger i en återvändsgränd på runt 2 mil, där halva sträckan bör varit svår att färdas. Möjligen styrde etablissemanget där något som vi ännu inte hittat, vilket är lokaliserat närmare havsviken (dåvarande) Mälaren.

Vad gäller Björköstaden och för den delen övriga liknande stadssamhällen runt Östersjön, så kan slavhandel varit en av de viktigare funktionerna. Slavar, som alltså hämtades inom regionen och såldes till andra aktörer inom regionen, samt aktörer, vilka förde slavarna till nya marknader. Var militärsamhället i Tiundaland slavjägare? Harrison beskriver systemet med slavhandel, men jag minns inte att han nämner Björköstaden. Björköstaden har inget kommersiellt berättigande utan slavhandel. Andra varor blir en bonus. På något sätt måste eliterna betala för sina lyxprodukter. De hade då på sin höjd bondejärn (fanns överallt), vilket kunde vara av god kvalitét, men var ojämn. Päls levererades i huvudsak till Badelunda från Dalarna Bergslagen. De dyrbaraste pälsverken var gråverk, hermelin och blåräv, vilka kom via Helsingländerna. Likaså elfenben (förmedlat Norge), älg- resp renhorn. Det enda kvalitétsjärn vid tiden i norden levererades av Helsingarna. Det finns ingen anledning för köpmän som redan har goda varor i lasten, att färdas 1-2 dygn i avvikande kurs och tillbaka, till just den sist anlagda och minsta staden vid Östersjöregionen.

Vid den tiden (1000 och före) så har inte Folklanden nämnvärt större befolkning än Gotland. Räkna inte Roden, som då är en annan region. Antalet gårdar är ungefär lika. Det är senare, som befolkningen i folkländerna verkligen expanderar. Sett runt Skandinavien och Östersjön, så finns det vid tiden några regioner med större befolkningstätheter än genomsnittet. Ösel, NV Estland, Gotland Kurland, Weichels mynning, Oders Mynning, SV Skåne, Vgl, Ögl (Västanstång), Öland och Folklanden. Det är samtidigt så att om det finns stora ytor, men med liten befolkningstäthet, så kan ändå en stor sammanlagd numerär erhållas, som understöd för makt.

[AndreasE]

Väldigt mycket påståenden kastas runt här. Jag fasthåller att Gamla Uppsala knappast var en återvändsgränd, och att om Fyrisån inte var farbar så är det mycket konstigt att det skulle ha undgått vår tids mest erfarna experter på Gamla Uppsala.

Jag betvivlar även att folklanden inte skulle haft en större befolkning än Gotland. Varifrån kommer den uppgiften? Nu är ju Gotlands befolkning lättare att försöka beräkna än folklandens, så befolkningsberäkningar för folklanden är nog ovanligare. Skulle dock gissa att Hyenstrand har försökt sig på en beräkning. Och varför skulle inte Roden räknas in till folklandens befolkning? Det finns inga källor vad jag vet som säger att områdena var skiljda åt. Snarare är det ju så att det vi vet om Rodens järnåldersbebyggelse stämmer väl överrens med det i det inre av Uppland. Kan även nämna att tex de granater som hittades i Gamla Uppsala förra sommaren troligtvis kom från Östhammarsområdet, alltså Roden.

Sen vill jag återigen påpeka att vi inte vet vilka vägar tex pälsar och järn tog från tex Bergslagen. Det är enbart spekulationer att de skulle gå via Badelunda. Det finns ju verkligen inga arkeologiska bevis för att en sådan väg skulle varit dominerande. Det är inte heller något fel på kvalitén på det järn som grävs upp i Gamla Uppsala. Och Birka grundades knappast så mycket senare än de andra östtersjöstäderna. De dateras alla till första halvan av 700-talet.

[Castor]

En tänkbar förklaring till Mälardalsregionens relativa rikedom under andra halvan av järnåldern skulle kunna vara att området kan ha varit en tillflykt för en del av de väst- och centraleuropeiska hövdingar och småkungar som tvingats ge upp på grund av frankernas och andra expansiva folks övermakt.

De som anlade kammargravar, de som anlade storhögar över brandgravar och de som anlade båtgravar kan ha representerat tre olika migrationsvågor från olika områden på kontinenten.

Då de vendeltida båtgravarna var rikare än de vikingatida kan man göra den tolkningen att de rikedomar som de nyanlända stormännen förde med sig från kontinenten förskingrades efter hand och inte kunde förnyas. 

Anmärkningsvärt är att båtgravskicket levde kvar så pass länge i Uppland/Västmanland. Skeppsgravarna vid Oslofjorden (Oseberg, Gokstad och Tune) liksom Sutton Hoo var mera av en historisk parantes.

Det har föreslagits att det kan finnas ett samband mellan båtgravar och ortnamnet/ortnamnsefterledet Tuna/Tune (engelska: -ton, fornengelska: tun), dvs att folket som begravde sina döda ledare i båtar var samma folk som kallade sina bosättningar för någonting på "tun". Jag tror inte att detta folk någonsin kallades "svear".

[Spiring]

Det finns 3 orter i norden med samma struktur som Gamla Uppsala (inkluderat). Alla har de 3 högar på rad i Ö-V linje och med en 4:e hög med avplanad topp som kopplas till tingsaktivitét. Vid den ena (i Norge) är "tingshögen" en naturlig platå, men i övrigt gäller principen. Högom är en sådan plats. Ev var en sådan Härnösand, men där är högarna bortforslade, så det är inte säkert. Läs gärna Bengt Rågsved (Landet söder om Vänern resp Västra Götland). Skaffa perspektiv.

Ett perspektiv man enkelt kan skaffa sig nuförtiden är uppifrån. Exempelvis på Eniro. Man kan då konstatera att högarna i Uppsala alls icke (som vi säger i Alsike) ligger i öst-västlig linje, om du med det menar rakt öst-västlig linje. Snarare i SV-NO, inte riktigt men närapå.

[AndreasE]

Och Högom och Gamla Uppsala har ju ganska olika fornlämningsbild i grund och botten. Min känsla är att de yttre likheterna mellan de två platserna snarast är en tillfällighet.

Då de vendeltida båtgravarna var rikare än de vikingatida kan man göra den tolkningen att de rikedomar som de nyanlända stormännen förde med sig från kontinenten förskingrades efter hand och inte kunde förnyas. 

Kanske. Men många av praktföremålen i båtgravarna är nästan säkert lokala produkter, och efter att man hittade en hallbyggnad ägnad åt exklusivt hantverk vid Kungsgården i Gamla Uppsala förra sommaren så är oddsen nog ganska höga att många av båtgravarnas rikedomar faktiskt tillverkades där.