Mof resp Yngwe!
Det är väl ändå "viss" skillnad mellan floderna i Mesopetamien och Sala å. Denna å motsvarar på sin höjd en av de samtida bevattningskanalerna i tvåflodslanden.
Har du försökt ro i Sala å? Det borde säga allt. Visst är det runt en mil mellan Lagen/Lögen, som redan då var avsnörd från havsviken, och Gamla Uppsala, men vid den tiden var terrängen längs vägen avsevärt sumpigare, även om avbrott fanns med beboliga små områden.
Det finns 3 orter i norden med samma struktur som Gamla Uppsala (inkluderat). Alla har de 3 högar på rad i Ö-V linje och med en 4:e hög med avplanad topp som kopplas till tingsaktivitét. Vid den ena (i Norge) är "tingshögen" en naturlig platå, men i övrigt gäller principen. Högom är en sådan plats. Ev var en sådan Härnösand, men där är högarna bortforslade, så det är inte säkert. Läs gärna Bengt Rågsved (Landet söder om Vänern resp Västra Götland). Skaffa perspektiv.
En bra bok för att skaffa perspektiv till de sociala dynamiker, vilka drev elitskiktet i nordens samhällen att anknyta sig till Tysk-Romerska kejsaren (och elitkretsarna kring denne) och indirekt därmed till Romersk Katolska kyrkan är Maj-Lise L MacMachan:s "Breven till Jakob".
Jag vidhåller att Gamla Uppsala ligger i en återvändsgränd på runt 2 mil, där halva sträckan bör varit svår att färdas. Möjligen styrde etablissemanget där något som vi ännu inte hittat, vilket är lokaliserat närmare havsviken (dåvarande) Mälaren.
Vad gäller Björköstaden och för den delen övriga liknande stadssamhällen runt Östersjön, så kan slavhandel varit en av de viktigare funktionerna. Slavar, som alltså hämtades inom regionen och såldes till andra aktörer inom regionen, samt aktörer, vilka förde slavarna till nya marknader. Var militärsamhället i Tiundaland slavjägare? Harrison beskriver systemet med slavhandel, men jag minns inte att han nämner Björköstaden. Björköstaden har inget kommersiellt berättigande utan slavhandel. Andra varor blir en bonus. På något sätt måste eliterna betala för sina lyxprodukter. De hade då på sin höjd bondejärn (fanns överallt), vilket kunde vara av god kvalitét, men var ojämn. Päls levererades i huvudsak till Badelunda från Dalarna Bergslagen. De dyrbaraste pälsverken var gråverk, hermelin och blåräv, vilka kom via Helsingländerna. Likaså elfenben (förmedlat Norge), älg- resp renhorn. Det enda kvalitétsjärn vid tiden i norden levererades av Helsingarna. Det finns ingen anledning för köpmän som redan har goda varor i lasten, att färdas 1-2 dygn i avvikande kurs och tillbaka, till just den sist anlagda och minsta staden vid Östersjöregionen.
Vid den tiden (1000 och före) så har inte Folklanden nämnvärt större befolkning än Gotland. Räkna inte Roden, som då är en annan region. Antalet gårdar är ungefär lika. Det är senare, som befolkningen i folkländerna verkligen expanderar. Sett runt Skandinavien och Östersjön, så finns det vid tiden några regioner med större befolkningstätheter än genomsnittet. Ösel, NV Estland, Gotland Kurland, Weichels mynning, Oders Mynning, SV Skåne, Vgl, Ögl (Västanstång), Öland och Folklanden. Det är samtidigt så att om det finns stora ytor, men med liten befolkningstäthet, så kan ändå en stor sammanlagd numerär erhållas, som understöd för makt.