Övrigt > Historia

Vänern?

<< < (10/12) > >>

Skoglar:

--- Citat från: dersa skrivet juli 13, 2013, 10:14 ---Vad i texten menar du på att denna lilla bit av Mälaren skulle vara det samma som Lagen? ::)

--- Slut citat ---

http://www.ukforsk.se/nya/Leg%20Olofssagan.htm

Kap. 15
Efter alla dessa anfall, som nu äro förtalda om Olaf, höll han med sitt följe in från Karlsåarna (Karlsár), till dess han kom öster ut till Svithiod, och hade då många skepp och for, tills han kom med folket till ett vattendrag, som heter Skarfven (Skarfr). Detta ligger inne i Svithiod och är ett öfvermåttan stort vatten - en smal fjärd utåt, men kretsformigt inåt landet - och ligga bebyggda trakter på alla sidor invid vattnet. Där låg Olaf med sitt följe under sommaren och gjorde härnadståg därifrån mot Svearne och drap en stor mängd människor för dem och ödde de härad, som lågo närmast, både på människor och gods och tog från dem det största krigsbyte. Och var Olaf icke blödig, utan visste, hvar han skulle göra väldig härnad, ty Olaf var icke utan sak mot Svearne, hvarföre han for mycket hårdt fram mot dem för Sigrid Storrådas skull.

Det är denna text i den legendariska Olavssagan som inte bara nämner Lögrinn rent allmänt, utan talar om sjösystemet Skarven, N Almare-Stäket. När man läser texten kan det vara bra att veta att Skarven antagligen var ett bra mycket större vatten för 1000 år sedan - landhöjningen - medan utloppet vid Stäket både då och nu är en smal passage mellan höga branter.

En intressant sak med platsen är namnet Kungsängen. Enligt ortnamnsforskare har namnet att göra med att ängen där blev "kunglig" då godset Almare-Stäket drogs in från kyrkan av Gustav Vasa, men redan år 1502 mötte ärkebiskopen "Sveriges allmoge" på ängen invid Kungsängens kyrka (Näs kyrka). Så det var kanske ändå inte vilket gärde som helst, inte heller före reformationen

vemvet:
Lögrinn lär vara bestämd form av ordet sjö snarare än vara besläktat med löga som jag tidigare antog
http://runeberg.org/svetym/0531.html


--- Citera ---LÖgaren, en genom missförstånd av
svenska översättare uppkommen
förvridning av den t. ex. hos Snorre
Stur-luson uppträdande benämningen på
Mälaren, Lögrinn, Logrinn, även skrivet
Loginn, Lauginn, dat. (i) Leginum, best.
form av isl. Iggr, sjö = lag l o. sannol.
motsvarande ett en gång befintligt fsv.
sjönamn *Lagher, av samma stam som
Lagan. Av Peringskiöld m. fl. felaktigt
ställt till det isl. mytiska namnet Loge
o. i nyare tid oriktigt anknutet till löga,
bada.
--- Slut citat ---

vemvet:
Nu måste man väl ändå utgå ifrån att Gefionmyten är långt mycket äldre än händelserna i Olof den heliges saga.
Det fanns säkerligen många varianter av myten och många sjöar som skulle kunna kallas "sjön". Snorre eller hans uppgiftslämnare hade säkerligen politiska motiv för att placera alla viktiga myter och historiska händelser i Mälardalen.

Snorre baserade Gefionmyten på skalden Brage Boddason som levde 400 år tidigare.

--- Citera ---Brage Boddasson eller Brage den gamle som ska ha varit verksam hos Björn vid Högen är den äldste kände skalden i den isländska sagotraditionen. Enligt Egil Skallagrimssons saga ska Brage ha råkat ut för sveakungens vrede och för att få behålla sitt huvud skrev han under en natt en tjugo strofer lång hyllningsdikt till Björns ära.

--- Slut citat ---
http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/kungar/vikingatid/sveakungar1.htm
Det var nog inte lätt att vara objektiv, vare sig på Snorres eller Brages tid.

En bra sammanfattning av Gefionmyten tycker jag att man hittar här:
http://www.algonet.se/~soza/vanern.htm

Boreas:

--- Citat från: vemvet skrivet juli 14, 2013, 14:13 ---Lögrinn lär vara bestämd form av ordet sjö snarare än vara besläktat med löga som jag tidigare antog
http://runeberg.org/svetym/0531.html

--- Slut citat ---

"Att lödga sej" kommer från en process som utvecklar 'lödder'.

I våra dagar kokar man i hop soda och talg för att göra såpa, vilken ger rikligt med 'lödder' n¨r den återuppösas i varmt vatten. Annars kan man lägga ris av björklöv eller enbär i sjudande vatten och sen banka ut saven direkt på kroppen. När man sen sköljer av björksaven ser man att även den bildar lite lödder.

Löddret förknippas alltså med 'tvättmedel'. Det forn-nordiska uttrycket "Lödge-dag" blir därmed en direkt parallell till forn-finskans "Saunan-tai".

Löd-ga har inget att göra med ortnamnet Lóg och Lògr-in.

---

Lak-sjön, Lakan/Lagan, Laken/Lagen eller Lågen/Laugen kommer från 'Lag' eller Lák - i betydelsen 'lag'.

Sjö- och älv-namn på 'Lagan', Làgen och Lågen kan allt jämnt relateras till älv-leder och vattendrag som fungerat som handelsvägar - och därmed fått definiera en gemensamhet.

Enligt sina landskap definierar dessa handelsplatser och vägar ett geografiskt "handelslag". Av den orsak finns dom lite här och var i Norden, med varianter som Lagen, Laugen, Lågen - och Lákr eller Lágr. 

När man på västkusten av Skandinavien gjorde fraktbåtar för älv-trafik över Kölen fick dom heta "Laug-fart" eller "Laffar" - efter dialekt. 

Uttrycket 'lag-fart' ligger nära till som jämförelse när älvar och sjöar bär namn som Lagan, Lågen eller Laken. Jmfr. också laug/loge, lók/lóke, jämte lok och loko-motiv.   ;)

---

Älvnamn på Nida och Nita - i betydelsen 'samman-nita' - har använts på samma sätt och törs ha en liknande bakgrund.

---
 
Vad gäller Lonen (Hornborgasjön) kan man knappast binda det till lògr/lagr/laga. Beroende på dialekten verkar detta  'lon' vara bunden till 'lund' - som i Lon-don, tidigare kallad Lunda-tun.

Annars skulle Lonen passa rätt bra med Snorres geografi...

Skoglar:
Lögen, lag (som i sockerlag), Loch, Lac, Lago. Kanske inte så mycket att analysera sönder och samman...

Gefion är en myt, såvida vi inte tror på förtrollade oxar. Vi vet inte bakgrunden till myten. Det skulle t ex kunna vara ett eko av uppgiften vi har att daner och svear "kom ur samma stam". Eller så är det något annat.

Det förefaller som om Snorre använder Logrinn både i Gefionmyten och i Olav den Heliges saga. Det finns flera möjliga orsaker:

1. Han kanske menar "sjön" i bägge fallen, utan att ta direkt ställning
2. Han menar att Gefionmyten är knuten till Mälaren (svear/daner)
3. Han vet att både Gefionmyten och Olavssagan egentligen handlar om Vänern men han väljer att ljuga, eller snarare blåljuga
4. Något annat

Snorres främsta informationskälla i Sverige borde vara Eskil, lagman i Västergötland. Snorre borde ha sett Vänern (men inte Mälaren) med egna ögon.

Jag har ingen stark uppfattning om Gefionmyten. Det är lite som att diskutera Åsa-Nisses personnummer.
Men Olavssagan, sann eller osann, talar om att Olav seglar i österled, han kommer till Sveaskären, Sotholm, Sigtuna, Skarven, Stocksund och ett stort vatten med ett litet utflöde. Det är här uppenbart att han beskriver Mälaren, inte Vänern. Men hur ser händelsekedjan ut som gör att han måste ljuga till den milda grad? Jag förstår inte det. Därför tror jag att 1. eller 2. ovan är mest sannolika.

EDIT: Glömde Agnefit. Dit kom (i en annan saga) kung Agne efter en resa till Finland. Det indikerar oxå mer Mälaren än Vänern. Namnet Agnefit dyker sedan upp vid ett par andra tillfällen, i mer östliga/mälardaliga sammanhang.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida