Författare Ämne: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen  (läst 17215 gånger)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« skrivet: oktober 19, 2009, 09:09 »
I senaste numret av Populär Arkeologi har en doktorand vid Stockholms Universitet, Ylva Sjöstrand skrivit en liten debattartikel med titeln "Bakom arkeologernas fällda ridåer". Hon efterlyser att den teoridiskussion som försigår inom arkeologkåren på något sätt ska föras ut till allmänheten, speciellt då till amatörarkeologer och andra som konsumerar populärvetenskap. Hon säger t.ex. att det är "upprörande att arkeologers populärvetenskapliga framställningar sällan eller aldrig tangerar det område vilket sysselsätter dem som forskare."

Hennes ambition är vällovlig, tycker jag. Men är det egentligen möjligt, det hon önskar, vad tror ni? Är allmänhet tillräckligt intresserad av dessa teorifrågor så att inte ambitösa teori-artiklar (i t.ex. PopArk) förbigås med en gäspning?

Själv var jag intresserad av arkeologi under många år innan jag ens kom i kontakt med begrepp som processuell/post-processuell osv., och då var det i just i akademikervärlden, i samband med A-kursen i Arkeologi. Och jag vet att inte ens då tyckte man att teoridelen var någon höjdpunkt i kursen. Kanske beror det på (och detta är måhända viktigt) att dessa teoridiskussioner uppfattade jag som något som främst angick de som skulle ha arkeologin som yrke (vilket jag alltså inte hade för avsikt).

Ja, vad tror ni, kan vi mötas i sådana här teoridiskussioner? Har vi ens lyckats här på forumet, där ju förutsättningarna borde vara bra för sådant här möte mellan proffs och amatörer (gott om tid att fundera, läsa inlägg och utvecklas i diskussionerna)? Vi har ju diskuterat lite kring sunda förnuftets förmåga, kring "din och min historia" osv., men har vi kommit så mycket längre än så?

/Mats
(Artikeln finns i stympad form på PopArks web http://www.popark.se/309/index3.html Man måste nog ha pappersvarianten för att se hela Ylvas artikel).

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #1 skrivet: oktober 19, 2009, 10:07 »
Om man med "teoridiskussion" avser en diskussion om t.ex. de teoretiska modeller från t.ex. sociologin och samhällsvetenskapen som ibland appliceras på arkeologiska material som ett tolkningsverktyg, så tycker även jag att det är vällovligt (annars förstår jag inte riktigt vad som avses med "teoridiskussion". Jag har inte läst Ylvas artikel ännu.). Denna form av teoretiska verktyg förtjänar egentligen uppmärksamhet på samma sätt som tekniska, eller metodologiska verktyg i populära sammanhang. Dock är jag osäker på i vilken grad metodologiska frågor egentligen bör uppmärksammas i populärvetenskap innan det riskerar att flytta fokus från det som ursprungligen lockat läsare/tittare till det populärvetenskapliga mediet. I många andra populärvetenskapliga sammanhang tonar man ju ner metodologin till förmån för den förenklade bakgrundsinformationen och frågeställningen, en enkel metodförklaring och slutligen en snygg presentation av resultat. I arkeologin motsvaras metodförklaringen kanske av någon bild från en utgrävning, eftersom detta brukar intressera. De teorietiska tolkningsverktygen tycker jag snarast är att jämföra med de matematiska och statistiska verktyg som används inom många discipliner. Personligen läser jag populärvetenskap främst för att jag är intresserad av en förenklad framställning, inte av teoretiska (inkl. matematiska och statistiska) verktyg. Är jag intresserad av detta så finns det utmärkt litteratur att ta till sig även där. Avhandlingsintroduktioner brukar t.ex. vara utmärkta.
 
Här på forumet har ju liknande diskussioner ibland förts omkring dessa teoretiska verktyg. Problemet här tycker jag snarast är mängden av spydiga kommentarer som alltid tycks poppa upp i dessa diskussioner. Dessa kommentarer skrivs av personer som inte gillar modellanvändandet ifråga, men mycket sällan ser man någon som på allvar försöker förklara varför den tycker att användandet är fel, utan istället koncentrerar sina inlägg kring ett avståndsmarkerande med tydligt sociala förtecken. Förekomsten av denna spydighet har fått mig att i mindre utsträckning vilja diskutera detta här.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #2 skrivet: oktober 19, 2009, 12:12 »
Som du påpekar Heimdahl så tenderar diskussioner om teori att bli personliga istället för sakliga. Som utomstående har jag svårt att se att det skulle kunna bli på annat sätt. Det lilla jag vet om t.ex. processuell/postprocessuel arkeologi säger mig att det är "barn av sin tid" och egentligen mer handlar om hur man ser på allt än att se fördelar med den ena eller andra teorin. Kritik av en teori uppfattas alltså lätt som kritik på ens sätt att tänka överlag och blir därför personligt vilket till och från blir tydligt på forumet.

Å andra sidan är det väl bra att diskuttera förbehållslöst i en tråd istället för att särskilda "fall" kritiseras utifrån teroi-perspektiv. Det kan ju aldrig vara fel att ventilera för att jämna ut tryckskillnaderna...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #3 skrivet: oktober 19, 2009, 12:56 »
Har inte heller läst Ylvas artikel men jag anser att populärvetenskapen för fram en alltför lättsmält och oftast föråldrad syn på förhistorien. Det är även utifrån sådan syn som allmänheten bildar sin uppfattning om arkeologin och därmed står ju inte heller arkeologin högst upp i den akademiska världen. När forskare fortfarande tuggar om begrepp som bronsålderns ideologi, kulturgrupper, osv. bryr sig den resterande akademiska världen rätt lite om oss. Vet inte vad som är hönan och ägget här: Är det populärvetenskapens stereotypa skildring som ofta utgår från minst femtioåriga modeller som gjort att få andra sociala vetenskaper bryr sig om arkeologin eller är det pga arkeologins låga ställning som populärvetenskapen försöker "hotta" till det hela med fokus på spektakulära fynd, den stora berättelsen, osv?

Detta är dessvärre inte enbart ett problem inom populärvetenskapen. Skriver man för "teoretiska ansökningar" så får en del äldre forskare kalla kårar för de är ofta inte insatta i de sociala vetenskapernas forskningsläge. Visst, vi är alla barn av vår tid, men arkeologin känns alltför ofta barn av en förgången tid. Är det bara inom arkeologin som man kan avfärda teori som något oväsentligt? Jag tror nästan det och då undrar man om arkeologin är värd att kallas vetenskap. Det kanske mest är till för underhållningens skull.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #4 skrivet: oktober 19, 2009, 14:30 »
Kan ju också vara den klyvning mellan å ena sidan naturvetenskap och å andra sidan samhällsvetenskap som arkeologin ibland är ett offer för. Många intresserar sig idag ganska mycket för de rent teknologisk-metodologiska aspekterna, med dateringar, stratigrafier, DNA och liknande och kanske mindre för samhälleliga och sociologiska teorier. Dessa senare kan då säkert uppfattas som något flummiga och ovetenskapliga.

Utloggad Liv

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #5 skrivet: oktober 19, 2009, 15:56 »
Ett problem med de socialvetenskapliga delarna av arkeologisk forskning är väl just det faktum att det är svårt att göra "tillfredsställande" teorier om samhällen utifrån det arkeologerna faktiskt hittat utan att börja använda sig av lite mer osäkra metoder att bygga sina teser på. Personligen är jag ingen motståndare till att använda t.ex social antropologi inom arkeologi för att bygga samhällsteorier men balansgången är så extremt svår och man måste vara så försiktig när man gör det för att det inte ska bli flummigt och ovetenskapligt. Vilket gör att det blir svårt att ge en enhetlig helhetsbild av ett forntida samhälle, vilket är vad jag fått intrycket av att de populärvetenskapliga tidningarna och den oinsatta publiken (där räknar jag även in grundskolesystemet) vill ha. Gärna så lättförståelig som möjligt. Så frågan är hur intresserade folk skulle vara om arkeologerna sa "... baserat på fynden kan vi gissa att folk levt så här" och bara presenterade det de fysiskt kan bevisa. Jag tror inte vi skulle ha så mycket att presentera då. Men det är absolut en diskussion värd att ta tycker jag, för det är för mig också en diskussion om akademikervärlden vs den icke akademiska. Vad får vi ut till resten av världen och vad stannar bara inom den akademiska världen för de insatta? Skolböcker tycker jag är ett så lysande exempel där gammal förlegad forskning som nästan ingen arkeolog skulle acceptera finns representerad. Särskilt i avsnitten om andra världsdelar än Europa... Väldigt mycket generaliseringar och presenterade av teorier som fakta.

Jag tror personligen man kan göra teori intressant, bara man skriver på rätt sätt och förklarar varför man tycker det är viktigt. Alla kanske inte är intresserade av att få sin förhistoria problematiserad men de flesta tror jag skulle tycka det var rätt intressant att se att det finns fler dimensioner och diskussioner om ämnet.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #6 skrivet: oktober 19, 2009, 16:40 »
Såg just att det faktiskt går att läsa Ylva Sjöstrands artikel i sin helhet om man på PopArk-länken jag gav (http://www.popark.se/309/index3.html) väljer "Krönikor" i drop-down-boxen och sen klickar på "Hämta".

/Mats

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #7 skrivet: oktober 19, 2009, 17:12 »
Citera
Så frågan är hur intresserade folk skulle vara om arkeologerna sa "... baserat på fynden kan vi gissa att folk levt så här" och bara presenterade det de fysiskt kan bevisa.

Det är ganska intressant att det verkar å ena sidan nödvändigt att teorisera ganska fritt runt ideologier och sociala strukturer m.m. m.m. och där lämnar man alla dörrar öppna, å andra sidan ställs oerhörda krav på empiri i andra fall. Det som lyser med sin frånvaro är däremot uttrycken "ganska troligt" eller "en uppfattning som delas av många..." Precis som du skriver Liv är man oerhört försiktig med detta och det här forumet belyser oerhört väl hur få, jag tror specielt  profesionella, som vill ta risken att gå balansgång.  Är orsaken olika teorimodeller eller bara en allmän osäkerhet?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Liv

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #8 skrivet: oktober 19, 2009, 23:09 »
De argument jag mött på under min arkeologi utbildning är väl  dels att en del professionella arkeologer inte vill bli misstolkade som att de skulle sagt att något <i>skulle varit</i> på ett visst sätt och där med basta, och det finns väl (min subjektiva uppfattning som elev) en attityd om att vilja presentera så starka teorier som möjligt. Risken med att gå balansgången, så som jag uppfattat det i alla fall, är att man lätt kan ses som att man gör övertramp och att de få övertramp man kan tänkas göra kan överskugga de bra saker man kommer fram till.

Jag tycker också att uttryck som "ganska troligt" eller "en uppfattning som delas av många" saknas, det är som att det är antingen eller. Antingen vet man inte eller så vet man. Elementet av osäkerhet och erkännandet av problemet att man <i>kanske</i> vet tycker jag mig verkar nästan lite.. tabu.

Jag tror absolut att olika teorimodeller, och den ansträngda relationen mellan dem kan ha en inverkan, men också den postmodernistiska inställningen som i alla fall jag fostrats till har nog en del inverkan. Hela min skolgång har jag pepprats med att alltid tänka kritiskt (med undantag för mitt mellanstadium men det var för att läraren var hämtad från 1800-talet) och  alltid ha väldigt stadiga bevis innan jag påstod att något var på ett visst sätt.

Det är säkrare att bara tala om empiriska naturvetenskapliga data då de är lättare att påvisa och svårare att kritisera, vilket gör att de är mer eftertraktade att använda skulle jag anta. Social vetenskap och framför allt att låna in idéer och analoger därifrån är väldigt lätt att få nedskjutet, särskilt när de naturvetenskapliga datan har en högre status än de humanistiska och socialvetenskapliga.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #9 skrivet: oktober 19, 2009, 23:38 »
Är då inte risken uppenbar att man inte producerar "någonting", då arkeologi till syvende och sist inte är en vetenskap där några större sanningar kan bevisas. Istället för att ta var på det spekulationsutrymme som detta faktum faktiskt medger driver man det antingen till att inte spekulera alls eller att spekulera om allt vilket i praktiken betyder samma sak.
 Jag spekulerar inte!

Sen bråkar man om vilket som är värst, för mig verkar det som olika symptom på samma "sjukdom".

Varför denna rädsla? Ligger en osäker arbetssituation och lurar så man känner att det är bäst att sejfa eller missar man spekulationen i utbildningen eller....?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #10 skrivet: oktober 20, 2009, 06:58 »
Visst anses naturvetenskapen ge mer "objektiva sanningar" i vissa läger och i vissa sammanhang men även den styrs av sociala faktorer i sin tur. För 30-40 år sedan när pojkar var högpresterande i skolan ansågs det bero på att de helt enkelt var smartare, flickor var nervklena, osv. (enligt studier utförda med naturvetenskapliga metoder). I dag är flickor högpresterande men vi förklarar inte detta utifrån "objektiv naturvetenskap". Det mesta inom naturvetenskapen utgår från vad man kallar en hylomorfisk syn (där är den dessvärre likadan som kreationism), dvs att saker och ting är mer eller mindre förutbestämda att utvecklas på ett visst sätt: det ligger i generna eller i naturlagarna. Även om en evolutionsbiolog hävdar att ett djur påverkas av sin omgivning är det ändå generna som styr. I fallet med pojkarna och flickorna ovan så är det ganska tydligt att det är sociala faktorer som styr och detta förhållande är extremt komplext. Med andra ord så mäter naturvetenskapen någonting men vad detta någonting är tolkas olika. Att hävda att sociala vetenskaper är mer "flummiga" är således att missa det mest väsentliga inom arkeologin enligt mig. Vilken nytta har vi av en mängd naturvetenskapliga data om de inte kan sättas in i ett socialt sammanhang och det är här populärvetenskapen har en extremt förenklad och föråldrad syn.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #11 skrivet: oktober 20, 2009, 08:28 »
Det är väl kanske två olika former av osäkerhet här, som ni är inne på. Dels den som jag tror Jasaw är ute efter, att arkeologi har en stor del av social vetenskap, som i sig gör förhållandena väldigt komplexa och svårbestämda. Men det finns också ett problem i arkeologin att man alltid rör sig i dåtiden: Man vet helt enkelt inte hur det förhöll sig, stora pusselbitar saknas. Så det gäller väl för arkeologerna att för lyssnarna klarlägga vari osäkerheterna består, och det är ju förstås inte alltid så tacksamt när man ska presentera ett material som trots allt är väldigt spännande.

Jag vet inte om jag håller med Liv om att erkännande av osäkerheten är tabu. I många halv-populärvetenskapliga böcker (och även en del djupare litteratur) tycker jag ändå det framgår när man är ute på hal is och att författarna anger att man faktiskt inte vet med säkerhet. T.o.m. självaste Dick Harrison, som ju självsäkert uttalar sig i en del TV-produktioner, har ett ödmjukare tonläge i sina böcker och anger alltid när källmaterialet sviktar eller forskare har haft olika tolkningar.

Nu var det ju inte själva osäkerheten i sig som Ylva var ute efter i sin artikel, hon vill ju att man ska gå ett steg längre och dra in (den icke professionelle) läsaren i en redovisning av olika teorier, som jag uppfattar det. Men jag begriper egentligen inte hur det ska gå till, rent praktiskt. Det är ju inga enkla saker, det här, det tar lång tid bara att förklara för en oinvigd vad strukturalism och annat innebär. Jag vet att när jag läste lite om teoribildningen så tog det många sidor innan man begrep t.ex. vad den "nya arkeologin" (processualism) egentligen innebar (om jag nu har fattat det fortfarande  :o ). Kan inte se framför mig hur en sådan populärt skriven artikel skulle se ut, kanske finns det någon som kan peka på något sådant exempel? Skulle t.ex. någon orka förklara här på forumet hur marxistiska teorier inverkar på arkeologin?  :P

/Mats

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #12 skrivet: oktober 20, 2009, 09:11 »
Jag tycker Åsa Larsson gör ett bra jobb när hon belyser problemen med vilka konsekvenser naturvetenskapliga DNA analyser kan få när forskarna inte är insatta i de problem och kategorier sociala vetenskaper arbetar med:

http://tingotankar.blogspot.com/2009/09/forfader-och-munvader.html

Jag skulle kunna redogöra för diverse teoretikers ståndpunkter på ett förenklat sätt. De går även att göra intressanta eftersom man kan få fram nya tolkningar av samma material. Enligt mig bör man inte heller utgå från att vi vet vad allmänheten vill ha. Om de inte ges några andra alternativ än den kultiske hällristaren, den sjöfarande vikingen, osv., hur ska de ens känna till något annat?
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #13 skrivet: oktober 20, 2009, 10:14 »
Jag tycker att det stora problemet i den här frågan är att många museer och andra aktörer som ska berätta om hur det var förr, har fått för sig att det är själva metoderna för att erhålla kunskap som är intressanta. Många museer har långa redogörelser för dna, dendrokronologi och osteologi, ofta på svårbegripligt språk (eftersom det är komplicerade frågor.

Min uppfattning är att detta är en felbedömning. Besökarna på museer befinner sig inte där för att får reda på hur man tar reda på hur det var förr, utan för att får reda på hur det var förr. Det är en väsentlig skillnad, och borde i högre grad spegla hur det faktiskt ser ut på museerna och i populärkulturen. I en jämförelse med andra kulturella och vetenskapliga områden tycker jag mig se att det inte tillnärmelsevis är lika stor vikt lagd vid metoderna för erhållandet av kunskap. Eller hur ser det ut med litteraturartiklar t ex? Eller artiklar/utställningar om konst?

Jag tror att det här starka metodinslaget beror på att man är rädd att bli dömd som oseriös, eller att fabulera, om man inte kan ange källorna - och alla metoder för att tolka och komma åt källornas information. Men, som sagts tidigare i den här tråden, det blir lätt fel, och det är så komplicerade sammanhang att det inte riktigt lämpar sig för populärvetenskap.

I mina ögon vore det bättre om man koncentrerade sig på att göra det man är bra på i populärvetenskap och på museer. Inom historieämnet/arkeologiämnet skulle detta betyda att man "berättar om hur det var förr". Den förförståelse som fackmän har inom området är fortfarande så stor, att den gissning som en arkeolog gör om förhistorien är alltid många gånger bättre än lekmannens. Ändå låter man sina egna gissningar stryka på foten, för att istället diskutera metod. Det närmar sig tjänstefel.

Jag tycker att det kan vara intressant med artiklar och utställningar om metoder - och de problem och utmaningar som är behäftade med metoderna ifråga. Men knappast som huvudnummer.

//Henrik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #14 skrivet: oktober 20, 2009, 11:27 »
Instämmer i mångt med dig Henrik men ser att det finns ett problem.  Även om arkeologens gissning oftast är många gånger bättre än lekmannens, så finns ett gäng glada amatörer vars kunskap är tillräckligt bra för att dels kunna ifrågasätta arkeologens gissning, och dels för att kunna presentera en egen gissning som är tillräckligt bra för att övertyga lekmannen. Guillo är ett bra exempel på detta, hans beskrivning av det tidigmedeltida Sverige uppfattas av många som nära sanningen.

Om man som arkeolog eller historiker inte delar den synen är det ju av yttersta vikt att motivera varför man inte gör det och på så sätt förhindra att en "felaktig histora" blir accepterad i samhället. Den naturliga följden är att arkeologen måste motivera vilka fakta, modeller, ismer m.m. m.m. som ligger till grund för hans syn och om man inte ska behöva gå igenom fall efter fall är väl en debatt i artikelform ett lämpligt sätt att redogöra för teorier med mera. 

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #15 skrivet: oktober 20, 2009, 11:59 »

I mina ögon vore det bättre om man koncentrerade sig på att göra det man är bra på i populärvetenskap och på museer. Inom historieämnet/arkeologiämnet skulle detta betyda att man "berättar om hur det var förr". Den förförståelse som fackmän har inom området är fortfarande så stor, att den gissning som en arkeolog gör om förhistorien är alltid många gånger bättre än lekmannens. Ändå låter man sina egna gissningar stryka på foten, för att istället diskutera metod. Det närmar sig tjänstefel.

Tyvärr är det väl så ibland att intresserade amatörer ofta har avsevärt större kunskap om vissa frågot inom arkeologin än en nybakad arkeolog kommen direkt från universitetet. Och många amatörer kan också ha en bredare kunskap än många fackmän som bara behärskar en eller ett par specialfrågor inom arkeologin.

Min erfarenhet är att många av dessa amatörer är ganska intresserade av metod och inte bara är beredda att stanna vid ytliga betrakteler av hur det var förr. Jag får ofta frågan "men hur vet man det" när jag talar med lekmän om förhistorien.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #16 skrivet: oktober 20, 2009, 12:08 »
Visst anses naturvetenskapen ge mer "objektiva sanningar" i vissa läger och i vissa sammanhang men även den styrs av sociala faktorer i sin tur. För 30-40 år sedan när pojkar var högpresterande i skolan ansågs det bero på att de helt enkelt var smartare, flickor var nervklena, osv. (enligt studier utförda med naturvetenskapliga metoder). I dag är flickor högpresterande men vi förklarar inte detta utifrån "objektiv naturvetenskap". Det mesta inom naturvetenskapen utgår från vad man kallar en hylomorfisk syn (där är den dessvärre likadan som kreationism), dvs att saker och ting är mer eller mindre förutbestämda att utvecklas på ett visst sätt: det ligger i generna eller i naturlagarna. Även om en evolutionsbiolog hävdar att ett djur påverkas av sin omgivning är det ändå generna som styr. I fallet med pojkarna och flickorna ovan så är det ganska tydligt att det är sociala faktorer som styr och detta förhållande är extremt komplext. Med andra ord så mäter naturvetenskapen någonting men vad detta någonting är tolkas olika. Att hävda att sociala vetenskaper är mer "flummiga" är således att missa det mest väsentliga inom arkeologin enligt mig. Vilken nytta har vi av en mängd naturvetenskapliga data om de inte kan sättas in i ett socialt sammanhang och det är här populärvetenskapen har en extremt förenklad och föråldrad syn.

Samma risk för en föråldrad syn på människan och hennes samhälle som man kan få när man använder sig av naturvetenskap kan man väl också få när man använder sig av sammhällvetenskap? Där finns ju också risken att man fastnar i föråldrade teorier och resonemang. Naturvetenskapen förändras ju hela tiden så att dagens sanningar inte nödvändigtvis är morgondagens. Och samma är det väl med samhällsvetenskap? Så en lämplig kombination av de två fälten är nog hälsosamt. Och arkeologin är ju av den naturen att en hel del av dess kunskap bara går att få fram med naturvetenskaplig metodik och teori. Samhällsvetenskapen blir för det mesta det mest osäkra och spekulativa inslaget.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Liv

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #17 skrivet: oktober 20, 2009, 12:23 »

Jag vet inte om jag håller med Liv om att erkännande av osäkerheten är tabu. I många halv-populärvetenskapliga böcker (och även en del djupare litteratur) tycker jag ändå det framgår när man är ute på hal is och att författarna anger att man faktiskt inte vet med säkerhet. T.o.m. självaste Dick Harrison, som ju självsäkert uttalar sig i en del TV-produktioner, har ett ödmjukare tonläge i sina böcker och anger alltid när källmaterialet sviktar eller forskare har haft olika tolkningar.


Jag tycker inte att problemet är lika stort i den djupare litteraturen, utan i den populärvetenskapliga. Som exempel kan vi ta upp Alla tiders Historia A (en bok som används på väldigt många gymnasieskolor) där forntiden behandlas på ett hårresande sätt, även om den boken är bra i jämförelse med många andra skolböcker som används i svenska skolor. Eller notisen om Allt om Historia nr 9/2009 om att man hittat världens äldsta kruka i Kina (sidan 10 för de som är intresserade av att läsa den). Hur svårt hade det varit att skriva att de hittat världens hittills äldsta kruka då vi omöjligt kan veta om det ligger en äldre kruka någonstans där ute?

Jag oroar mig inte ett dugg för de kunniga lekmännens kunskaper, jag tycker de kan vara mer ödmjuka och öppna än vissa akademiker ibland. De som frågar "hur vet du det" är ju uppenbarligen inte beredda att svälja vad som helst bara för att en akademiker, eller en tidnig påstår det. Vilket är jättebra. Det som jag finner oroande är just den allmänna oinsatte läsaren som läser populärvetenskapliga tidningar och texter från ett mycket mindre hobby perspektiv och inte ifrågasätter det han läser på samma sätt. Generaliseringar och förenklingar av forntiden ger, enligt mig, också en generaliserad och förenklad bild av världen som inte är positiv.

Jag måste hålla med båda Jasaw att jag nog också på ett rätt snabbt och lättförståeligt sätt skulle kunna förklara de ismer o teorier som används i arkeologin. Jag måste även hålla med Yngwe i att för att förklara för samhället varför "felaktig historia" är felaktig så måste man kunna förklara varför och då kommer man gärna in på teoretiska modeller och ismer etc.  Och då måste ju de man debatterar för förstå vad man menar, annars är det rätt menlöst att hålla debatten.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #18 skrivet: oktober 20, 2009, 13:02 »
Eller notisen om Allt om Historia nr 9/2009 om att man hittat världens äldsta kruka i Kina (sidan 10 för de som är intresserade av att läsa den). Hur svårt hade det varit att skriva att de hittat världens hittills äldsta kruka då vi omöjligt kan veta om det ligger en äldre kruka någonstans där ute?

Förmodligen har läsarna av boken så stor tankeförmåga att de själva förstår en sådan sak. Allt behöver inte skrivas folk på näsan.

Jag oroar mig inte ett dugg för de kunniga lekmännens kunskaper, jag tycker de kan vara mer ödmjuka och öppna än vissa akademiker ibland. De som frågar "hur vet du det" är ju uppenbarligen inte beredda att svälja vad som helst bara för att en akademiker, eller en tidnig påstår det. Vilket är jättebra. Det som jag finner oroande är just den allmänna oinsatte läsaren som läser populärvetenskapliga tidningar och texter från ett mycket mindre hobby perspektiv och inte ifrågasätter det han läser på samma sätt. Generaliseringar och förenklingar av forntiden ger, enligt mig, också en generaliserad och förenklad bild av världen som inte är positiv.

Skall man vara krass så bryr sig många inte alls om forntiden så vilken bild man ger spelar inte alltid så stor roll, de som eventuellt skulle behöva få sin uppfattning av världen reviderad lär inte bry sig i alla fall.

  Jag måste hålla med båda Jasaw att jag nog också på ett rätt snabbt och lättförståeligt sätt skulle kunna förklara de ismer o teorier som används i arkeologin. Jag måste även hålla med Yngwe i att för att förklara för samhället varför "felaktig historia" är felaktig så måste man kunna förklara varför och då kommer man gärna in på teoretiska modeller och ismer etc.  Och då måste ju de man debatterar för förstå vad man menar, annars är det rätt menlöst att hålla debatten.

För mycket teorier och ismer är säkert ett effektivt sätt att skrämma bort många läsare. Folk vill ofta ha reda på mer handfasta ting såsom vad man åt, hur man klädde sig och dyl. Också naturvetenskapliga metoder som DNA och liknande fascinerar folk. Samhällsteoretiker har många redan fått nog av i sina dagliga liv och i media.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Teoridiskussioner inom populärvetenskapen
« Svar #19 skrivet: oktober 20, 2009, 13:24 »
Jag måste även hålla med Yngwe i att för att förklara för samhället varför "felaktig historia" är felaktig så måste man kunna förklara varför och då kommer man gärna in på teoretiska modeller och ismer etc.  Och då måste ju de man debatterar för förstå vad man menar, annars är det rätt menlöst att hålla debatten.

Ja, det är bra uttryckt. Jag misstror inte din eller Jasaw's förmåga att förklara teorierna på ett bra sätt, men det ställer ändå ganska stora krav på oss mottagare, tror jag. Det är en sak att få en kortfattad förklaring av ett ord som "strukturalism", men för att förstå vidden av ett sådant begrepp måste man komma med ett antal exempel, gärna hämtade från arkeologi-området. Det blir ganska mångordigt och genomarbetet innan man är "färdig", tror jag. Så visst, det där med att de man debatterar med ska förstå vad man menar är en springande punkt. Ska jag vara lite besvärlig skulle jag kunna säga att det t.o.m. här på forumet oftast är en avgrund mellan proffs och amatörer när det gäller teoribildningen bakom de arkeologiska kunskaperna. Och det är ju inte så förvånande, egentligen. Vem kan t.ex. diskutera med en läkare om olika detaljer kring cancersjukdom och behandlingsmetoder, typ, med latinska termer och allt? Vad är det som säger att arkeologi-vetenskapens alla verktyg och modeller ska vara så mycket lättare att förstå för lekmän som jag? Skillnaden mot läkarvetenskapen är väl att där förväntar sig ingen (amatör) ha någon speciell kunskap eller uppfattning. Men om forntiden har vi ju alla en uppfattning... tror vi.

/Mats