Pianky,
Vi diskuterar vikingatid. Inga hus på denna tid var isolerade vad vi vet. Torvade hus tycker jag kan kallas isolerade – men dom fanns inte i Birka – vad vi vet idag. Alltså, oisolerade hus gäller – men eldstad på golvet.
Denna tids hus, kåtor, osv och hade en öppning i taket för att röken skulle dra ut. Värmen från elden ”täpper till” dessa rököppningar så att kylan utifrån inte rinner ned. För att elden skall brinna behövs draghål – där kommer kyla in, dras mot elden, värms upp och stiger uppåt. Täpper du till dessa draghål, eller om dom är för små, eller för få, så uppstår undertryck i bostaden – och då dras kall luft ned genom rököppningen – tillsammans med röken.
Så fungerar det - enkelt beskrivet.
När jag slutar elda, eller eldar för lite, täpps inte längre rökhålet igen av uppstigande värme och kylan rinner ned i bostaden som då blir lika kall som temperaturen utanför. Detta går snabbt, ju kallare det är ute, ju fortare rinner kylan in.
I en sådan typ av bostad kan man alltså inte ha det vi har idag, en behaglig rumstemperatur där hela rummet är i princip lika varmt. Bor men med en eldstad på golvet utnyttjar man eldens strålningsvärme och man blir varm på den sida av kroppen som är vänd mot elden, oftast framsidan eftersom man utnyttjar ljuset från elden. Eldens strålningsvärme värmer även husets innerväggar under förutsättning att ingen sitter i vägen och stoppar denna strålningsvärme, t.ex många människor. Som du själv skriver, är man många uppstår fukt, vad som händer då har jag beskrivit ovan.
Många människor och ingen, eller liten eld, innebär alltså att kylan rinner in genom rököppningen.
Vilken typ av hus man bor i saknar i grunden betydelse när dom har eldstäder på golvet samt rököppningar, det må vara en öppning rakt ovanför elden, eller vindögon i gavlarna – det fungerar efter samma princip i alla hus med rököppningar. Vedåtgången är konstant.
Jag har också sagt att stora hus kan behöva 2 eldstäder - vilket innebär dubbel vedåtgång.
När vedspisen kom upphörde det jag beskriver ovan helt eftersom det inte längre fanns någon rököppning, ingen kyla rann in – och draghål kunde göras så att det mynnade ut under vedspisen = veden fick färsk syre, brann bra, och sög bara minimalt med värme från rummet spisen stod i – och hela rummet värmdes upp av vedspisen eftersom den tar tillvara betydligt med av vedens energi än vad en eldstad på golvet gör – vilket innebar att vedåtgången ungefär halverades. Vedspisen hade inget värmemagasin men avgav mycket värme ändå.
När man stängt in elden (vedspis) och använde skorsten upplevde man drag och kyla från väggarna eftersom dessa var oisolerade. Detta kompenserade man först med ett draghål till spisen, då minskade drag från väggar osv. Senare lärde man sig även isolera väggarna – varvid vedåtgången sjönk igen.
Tröja eller inte tröja, det är först och främst röken och inträngande kyla som anger vad som är lagom. Vill jag slippa rök eldar jag lagom. Eldar jag lagom behöver jag inga ytterkläder på mig.
Jag har bott med en eldstad på golvet i många år. Jag kan alltså redogöra för hur det fungerar praktiskt och i verkligheten.
Birkas askmängder kan uppskattas hyggligt. 3 kilo aska per kubikmeter ved – sen har du en hygglig siffra på vedåtgång. Viss askmängd tippads säkert i sjön – men inte ett enda kilo aska fraktades dit.
Thomas