Författare Ämne: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp  (läst 69806 gånger)

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #120 skrivet: juli 25, 2009, 17:58 »
Inte bara vi flyttade stenblock i forntiden, det gjorde man längs hela europeiska atlantkusten samt på de brittiska öarna samtidigt eller tidigare.
Flytta stora stenar har man förövrigt gjort till och ifrån på de flesta håll i världen. till och med på en sådan isolerad plats, med en begränsad befolkning till hands, som Påskön har man varit bra på att inte bara flytta stenar utan också hugga till dem.

Påstår man en sådan sak som att skandinaver är händigare än andra så bör man väl presentera någon vettig form av bevis. Och att få motargument hör väl till en diskussion.

Och att politiska, samhällelliga och kulturella förhållanden påverkar antalet innovationer,  framlagda patent och liknande är väl inte så svårt att tänka sig. Det torde ju vara en rimligare förklaring än någon sorts grundläggande genetisk betingad händighet och innovationsförmåga.

Och som sagt var, om Skandinaver varit så händiga och uppfinningsrika så torde väl Skandinavien varit ett av de stora innovationscentra i historien vilket det väl knappt har varit (jmf Kina, Mellersta östern och så vidare).

Jag kan inte annat än hålla med dig, den här diskussionen har flera problem/obesvarade frågor.
1. Vad är "Händighet"?
2. Hur mäter man det så att det går att få jämförbara siffror?
3. Vad tyder på att det man definierar som "händighet" ger ett evolutionärt övertag (innan säg t.ex. järnålder) så att det fortplantas genom generationerna? Egenskapen händighet är inte direkt som styrka, motståndskraft mot sjukdommar eller snabbhet som säkert gett ett direkt evolutionärt övertag, utan kräver ett visst typ av samhälle för att vara viktigt.
4. Vad tyder på att händighet inte skulle vara kulturellt betingat i första hand? Det har bara argumenterats för att det kan ärvas, men inga bevis har givits för att det är något vi observerat.
5. Vad tyder på att händighet är överrepresenterat i skandinavien? Jag skulle hävda att patentlagstiftning hindrar innovation, snarare än tyder på hög inovationsgrad, men det är kanske i första hand en politisk fråga. I vilket fall är det inget bra mätvärde eftersom patentlagistiftningen ser mycket olika ut och dessutom är kostnaderna för patent olika och i fattiga länder är tröskeln för patentansökan högre än på andra ställen.

Och framförallt, vilket arkeologiskt material kan visa på händighet/innovationstakt? Ser jag till det material jag kan, stenmaterialet, ser jag inga tecken på att vi i skandinavien skulle vara "händigare" än på andra ställen. Framför allt förstår jag inte hur de skulle kunna observeras i förhistorien så att det inte bara rör sig om ett allmänt tyckande, utan vara givande i den vetenskapliga diskussionen.

Notera också att jag inte egentligen vill hävda att evolution inte skulle kunna verka under loppet av 10 000 år (det var klumpigt uttryckt), jag vill hellre nyansera genom att säga att det blir mycket svårt att observera en sådan sak som en genetisk skillnad vad gäller allmän händighet i en population som bara funnits på en plats så kort tid som vi och där till aldrig varit isolerad från andra populationer.

/Micke

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #121 skrivet: juli 25, 2009, 18:28 »
Piankhy, den statistik jag hittade visar att vi ligger högt innovativt. Jag framförde en åsikt – statistiken visar att jag inte var helt fel ute. Jag har inte tittat bakåt i vår patenthistoria, men jag skulle tro att vi har legat mycket högt på denna lista under väldigt många år.

Jag har ingenting emot motargument, jag deltar i detta forum för att få motargument, en bredare syn och en högre kunskap om vår historia. Vi diskuterar sak, inte person eller personers åsikter.

Jag tror på gener och arv, du tror på politik, miljö och kulturella skäl, bra, vi har olika uppfattningar. Jag skulle tro att ingen av oss tror att det är 100% arv eller 100% miljö utan vi tror att det finns många olika aspekter som påverkar och samverkar. Jag tror alltså att den högsta procenten ligger i arv. Du tror miljö. Bra, då kan vi försöka argumentera för vad vi tror – men båda två tror vi, det är värt att notera. Ingen av oss kan därför ”tro mera rätt” än den andre.

Arv yttrar sig sällan i stora tal, arv utvecklar sig brett i små siffror. Alltså, om majoriteten av en befolkning utvecklar en fördel/tålighet med låt oss säga 1% (vilket jag tror är ett väldigt högt i detta sammanhang) så är detta en stor fördel för en överlevnad i just det klimat de lever i. Det hela handlar alltså inte alls om att vi skulle varit något ”innovationscentrum” i forntiden. Det hela handlar om ren och skär överlevnad och om hur ett klimat formar de som bor i klimatet, både hårdvara och mjukvara – enligt in uppfattning. Alltså ganska små förändringar kan ge stora fördelar. Varje population utvecklar sina egna fördelar. Skillnaderna mellan populationerna är små – men vi har utvecklats aningen olika. Ingen population är bättre, står högre, eller lägre, än någon annan population.

Grupptillhörighet är enligt min uppfattning ett arv som vi alla delar. Motsatsen vore att vi skulle vara solitära. Hur mycket påverkas hela vårt samhälle idag av att vi är flockdjur? Om vi vore enslingar – hur skulle vårt samhälle då ha sett ut? Skulle vi överhuvudtaget ha något samhälle? Hade vi överlevt som art?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #122 skrivet: juli 25, 2009, 19:05 »
Tack Thomas, jag har inte haft tid att tänka igenom och formulera mina tankar i skrift, men du gjorde det verkligen på ett bra och föredömligt sätt. Håller verkligen med dig !

Jag citerar dig: Det hela handlar om ren och skär överlevnad och om hur ett klimat formar de som bor i klimatet, både hårdvara och mjukvara – enligt in uppfattning. Alltså ganska små förändringar kan ge stora fördelar. Varje population utvecklar sina egna fördelar. Skillnaderna mellan populationerna är små – men vi har utvecklats aningen olika. Ingen population är bättre, står högre, eller lägre, än någon annan population.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #123 skrivet: juli 25, 2009, 19:20 »
Kanske ska tillägga att man nyligen funnit att dna i ditt blod kan vara annorlunda än det dna du har i andra delar av kroppen, vilket kan förklara varför man fått annorlunda resultat i dna-forskning de senare åren än vad man trott.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #124 skrivet: juli 25, 2009, 19:49 »
Sindre: har du någon referens till detta märkliga fenomen?

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #125 skrivet: juli 25, 2009, 20:36 »
Citera
The researchers, who were studying a condition called abdominal aortic aneurysm, or AAA, found that SNPs in a gene called BAK1 were different in aortic tissue than in blood samples, even in samples taken from the same individuals. The work appears in this month's issue of the journal Human Mutation. Based on the findings, those involved in the study are urging caution in interpreting genetic associations based on DNA from blood samples alone.

http://www.genomeweb.com/sequencing/snps-non-cancerous-tissue-may-differ-those-blood-study-finds
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #126 skrivet: juli 25, 2009, 22:20 »
Sindre, tack, det var en intressant information.
Jag visste att vissa sjukdomstillstånd kunde medföra att en individ hade två uppsättningar DNA – det här verkar vara en helt annan sak – i alla fall så här långt…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #127 skrivet: juli 25, 2009, 22:29 »
Boreas,

 Grundläggande förutsättningar som stämband m.m. är ju trots allt genetiska likheter som hela mänskligheten delar.  :P

Visst ha väl alla homo sapiens samma typ organer. Men det betyder inte att dom olika varianter (etniciteter) har identiskt lika organer. Som Thomas påpekade finns här små skillnader, som kan defineras såväl inom som mellan olika folk-grupper. När isbjörnar och ryssare båda utvecklat specifika karakteristika - som avsaknad av pigment i hy, hår och ögon - anses det vara ett bevis på hur den arktiska miljön genom tid förorsakar en ny och stabil genetisk "cluster". Med tiden utväcklade alltså isbjörnar och ryssare kroppar, organ och kroppsfunktioner som avviker från deras genetiska ursprung - men som harmonerar bättre med deras (nya) miljö.


Min poäng var att när man väl körde igång med undervisning fick det genomslag så snabbt att det inte gärna kan förklaras med att svenskars genetiska arv skilde sig från andras. Om inte det här är ett fall där man kan separera effekten av genetik och miljö, så vet jag inte vad.

Det är vel ingen som påstått att svenskarnas genetiska arv ger en högre läsfärdighet än t.ex. spanjoler. Men om man går närmare in på dom ljud och dom associasioner som används i dom respektive språk så hittar vi ett gränsland mellan arv och miljö. Det år inte riktigt att skarpt skilja på arv och miljö när man söker definera ett "ursprung" eller en "orsak" till att svenskarna nu talar svenska dialekter - och spanjorena spanska. Men, vi kan skilja mellan det spanska respektive det svenska ljudunivers - vilket baserar sej just på dom organ som producerar (mer eller mindre) klara ljud och distingverade språk. Parallellt kan vi alltså skilja på spanjorers och svenskars genetik.


Att andra länder har haft sina läsundervisningskampanjer vid andra tillfällen beror knappast på att de låg X årtionden efter svenskarna i sin genetiska utveckling. Det är miljön, i form av undervisning, som gjort skillnaden. (Och syftet var inte att tillvarata och utveckla tidens svenska kulturarv, utan att fostra goda protestanter som kunde Luthers katekes.)

Att svenskarna (för en gångs skuld) låg före beror vel på något? Om orsakerna inte vore genetiska så vore dom väl kulturella - eller hur?

En almän läs- och skrivkunnighet fanns redan under vikingatiden, - men när kyrkostaten övertog kultur-politiken blev runskriften efterhand "am strengsten verboten". Först med Wasarnas revolt och reformer bröts kyrko-latinets monopol. Det fanns ingen bredare "folkupplysning" eller fri, självständig akademi i tiden mellan vikingatiden och reformationen...

När den katolskt indoktrinerade allmogen sen fick lära sej läsa och skriva - var valet av Luther av praktisk karaktär, av social-politisk nödvändighet. Huvudpoängen var dock att utväkla en bred skrifts- och läskultur i Sverige. Basen skulle vara et eget skriftspråk baserad på det svenska ljudunivers häller än det latinska hocus pocus. Rudbeckarnas och Uppsala-miljöns huvudsyfte med skriftskolan var nog att styrka landets akademiska bildning - och sålunda ivarataga och utväckla landets kulturarv...

Citat från: wikipedia
 
Psychologist Donald Hebb answered a journalist's question of "which, nature or nurture, contributes more to personality?" by asking in response, "which contributes more to the area of a rectangle, its length or its width?"

Komplexiteten i frågan har upptagit världens filosofer sen antiken - och i modern tid avfärdad en rad projekt, avhandlingar och social-vetenskapliga volymer. Jfr.:

http://en.wikipedia.org/wiki/Nature_versus_nurture


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #128 skrivet: juli 26, 2009, 02:10 »
Sindre: har du någon referens till detta märkliga fenomen?

klicka på texten i mitt inlägg..

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #129 skrivet: juli 26, 2009, 10:45 »
Piankhy, den statistik jag hittade visar att vi ligger högt innovativt. Jag framförde en åsikt – statistiken visar att jag inte var helt fel ute. Jag har inte tittat bakåt i vår patenthistoria, men jag skulle tro att vi har legat mycket högt på denna lista under väldigt många år.

Glöm inte att patent och patentlagstiftning bara är en sen fotnot i historien, i mångt och mycket avhängigt politiska och juridiska beslut. För att få en någorlunda hygglig bild av ett folks händighet måste man se mängden självständiga innovationer, uppfinningar och olika praktiska lösningar över tid. Och som Micke säger, rent arkeologiskt kan man inte se någon speciell uppfinningstäthet här i Skandinavien, ej heller är man först med några betydliga innovationer. Man kan ju bara ta några exempel i högen: när det gäller litisk teknologi är Skandinavien inte mer framträdande än många andra ställen, keramiken kom sent hit (jmf Kina där man hittat 17000 år gammal keramik), jordbruket och dess olika metoder kom sent, metallhanteringen kom sent.

Under senare historisk tid är mycket av teknologin här uppe i norr också införd söderifrån. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.
Så på intet sätt kan man se några tecken på att Skandinaver sett ur ett lite längre tidsperspektiv varit mer uppfinningsrika än andra.

Och om man inte kan se några sådana tecken så är det ju också svårt att hävda att Skandinaver skulle besitta någon form av genetisk betingad händighet eller innovationsförmåga utöver vad alla andra folk har.

 



Ju äldre desto bättre.

Utloggad Anna-Carin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
    • http://hem.bredband.net/annbet/
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #130 skrivet: juli 26, 2009, 11:52 »
Boreas,

Jodå, jag håller med om att olika grupper kan ha genetiskt betingade biologiska skillnader (t.ex. för att individer som har vissa gener klarar sig bättre i en viss miljö). Att ens språk och dialekt beror av vilka språkljud man kommer i kontakt med (miljö) är uppenbart, och det verkar rimligt att språkljud även påverkas av genetik som styr hur kroppens organ dimensioneras (kastrater är ett exempel). Ändå är den genetiska variationen mellan folkgrupper relativt begränsad; adoptivbarn från alla världens hörn talar perfekt svenska.

Men jag kan inte se hur de resonemangen är relevanta för diskussionen om huruvida vissa populationers högre grad av t.ex. innovativitet eller händighet, är genetiskt betingad eller ej.

När den katolskt indoktrinerade allmogen sen fick lära sej läsa och skriva - var valet av Luther av praktisk karaktär, av social-politisk nödvändighet. Huvudpoängen var dock att utväkla en bred skrifts- och läskultur i Sverige.
Här håller jag inte med. På 1600-talet kom undervisningen i att läsa. Det som lärdes ut var tysk frakturstil, så det var inte alls givet att den som var läskunnig kunde förstå handskrift. Först när folkskolan infördes på 1840-talet, introducerades skrivundervisning för gemene man. Och när överheten lär allmogen läsa men inte skriva, så tycker jag det antyder en önskan till envägskommunikation - det intressanta är att sprida information neråt, inte att vanligt folk ska kunna skriva ner sina egna tankar och idéer.

Det är möjligt att runkunnigheten bäddade för läsundervisningen, som du säger. Alltså ytterligare en positiv miljöfaktor.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #131 skrivet: juli 26, 2009, 12:45 »
Jag tycker du träffar helt rätt Micke både i din frågeställning och i din slutsats.  Vi måste klarlägga vad händighet är, men klart är att det inte motsvarar spetskompetens utan mer mångkunnighet praktisk problemlösarförmåga. Vi måste sen kunna hitta ett sätt att påvisa detta. Jag tror vi får svårt för det, som du säger Micke, på vilket sätt visar det sig.

Detsamma gäller ju faktiskt för motsatsen, Kina om vi så vill. Där nöjer vi oss med att acceptera att det är i den kinesiska högkulturen som uppfinningarna görs, även om vi faktiskt inte alls kan bevisa det. Så i det tätt befolkade Kina finns en utmärkt miljö för specialister, och i det glest befolkade Skandinavien, eller Sibirien, eller Nordamerika, finns en miljö som gynnar generalister mer. Kanske är det inte mer än det vi kan bevisa. Vi kan också bevisa att det finns olikheter i olika populationar, och att detta kan innebära att olika områden inom hjärnans funktioner skiljer sig åt melllan populationer.

Sen får var och en tycka som dom vill, för det handlar mest om tyckande. Det jag frågar mig är om vi tycker olika för att vi har olika genetiskt arv eller för att vårt kulturella arv skiljer sig åt...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #132 skrivet: juli 26, 2009, 15:36 »

Detsamma gäller ju faktiskt för motsatsen, Kina om vi så vill. Där nöjer vi oss med att acceptera att det är i den kinesiska högkulturen som uppfinningarna görs, även om vi faktiskt inte alls kan bevisa det. Så i det tätt befolkade Kina finns en utmärkt miljö för specialister, och i det glest befolkade Skandinavien, eller Sibirien, eller Nordamerika, finns en miljö som gynnar generalister mer. Kanske är det inte mer än det vi kan bevisa. Vi kan också bevisa att det finns olikheter i olika populationar, och att detta kan innebära att olika områden inom hjärnans funktioner skiljer sig

Vad gäller en del av kinas uppfinningar finns de belagda via skriftliga dokument, ibland med namn på uppfinnaren och allt. Kinas äldre vetenskapliga och tekniska litteatur är ganska omfattande.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #133 skrivet: juli 26, 2009, 15:37 »
Pianky, du är fortfarande inne på att Skandinaver skulle vara händigare och mer innovationsbenägna än alla andra folk. Ingen här har framfört detta, den enda som framför detta är du.
Du har alltså på egen hand skapat en utgångspunkt för ditt resonemang som inte stämmer med vad andra har sagt i denna tråd.
Varenda orienterare vet att: om man inte vet var man är - så hittar man inte heller till något mål…

Det du framför, att patent är en relativt ny företeelse, är ett känt faktum och påverkar inte debatten. Den enda mätpunkt som vi har är patent, mönsterskydd, osv. Du säger att det är inga bevis för tiden före patent. Jag anser att det är just detta beroende på att vi utvecklade en händighet, och en kreativitet, under väldigt lång tid – och resultatet kan avläsas även idag.

Hade våra förfäder inte varit kreativa och händiga hade alltså vi inte heller varit detta idag.
Sen kan vi träta om längden på skägget och försöka gå in på detaljer i spjutspetsteknologi – men det lär vi inte komma särkskilt långt med, enligt min uppfattning, eftersom arv ligger mer på bredden i populationen än på djupet.

Det innebär att det med största sannolikhet finns ett antal människor spridda över jordens yta som är betydligt mer händiga än vad den bäste Skandinaven är. Men då är vi inne på experter – inte populationer.

Kvar är ju den gamla frågan, har vi kommit så här långt i vår arts utveckling beroende på att vår art är intelligent – eller beror det på att vissa enstaka individer inom vår art är speciellt intelligenta?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #134 skrivet: juli 26, 2009, 15:43 »
Det du framför, att patent är en relativt ny företeelse, är ett känt faktum och påverkar inte debatten. Den enda mätpunkt som vi har är patent, mönsterskydd, osv. Du säger att det är inga bevis för tiden före patent. Jag anser att det är just detta beroende på att vi utvecklade en händighet, och en kreativitet, under väldigt lång tid – och resultatet kan avläsas även idag.

Hade våra förfäder inte varit kreativa och händiga hade alltså vi inte heller varit detta idag.
Sen kan vi träta om längden på skägget och försöka gå in på detaljer i spjutspetsteknologi – men det lär vi inte komma särkskilt långt med, enligt min uppfattning, eftersom arv ligger mer på bredden i populationen än på djupet.

Det innebär att det med största sannolikhet finns ett antal människor spridda över jordens yta som är betydligt mer händiga än vad den bäste Skandinaven är. Men då är vi inne på experter – inte populationer.

Kvar är ju den gamla frågan, har vi kommit så här långt i vår arts utveckling beroende på att vår art är intelligent – eller beror det på att vissa enstaka individer inom vår art är speciellt intelligenta?

Thomas


Jag påstår inte att skandinaver inte är händiga, bara att det inte finns några belägg för att de skulle vara händigare än några andra.

Och vad gäller t ex Kina så visserligen har de uppfunnit en hel del spjutspetsteknologi under olika tidsperioder, men det är framförallt i vardagsteknologin man ser en enorm händighet och innovationsförmåga, något man fort varsnar om man studerar Kinas historia (och då speciellt teknikhistoria) lite närmare..

Vill man jämföra teknikutveckling och händighet i olika områden över tid så säger patent och mönsterskydd ingenting, bara att sådana system finns just nu. Istället bör man titta på det arkeologiska materialet och även senare tiders skriftliga dokument och göra jämförande sammanställningar från tid till tid och område till område.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #135 skrivet: juli 26, 2009, 16:31 »
Micke,
Vad är händighet?
Händighet är, för mig, en förmåga (och ett synsätt) att kunna, med få hjälpmedel, lösa ett problem med det material som finns tillgängligt på platsen.

Det innebär ett grundläggande synsätt som säger att: ingenting är omöjligt, allt går att åstadkomma (att inte ge upp).
Det innebär också en förmåga att identifiera ett problem, mentalt hitta en lösning på problemet – samt förmåga att genomföra lösningen praktiskt.

Hur kan man mäta händighet? Det är svårt eftersom vi lever i en modern värd idag. Men jag kan försöka beskriva det som så att du får plötsligt stopp på bilen på en öde vägsträcka och står där vid vägkanten. Felet var enkelt, en kabel har lossat, du behöver en vanlig spårskruvmejsel för att fixa felet – men du har ingen sådan. Vad gör du då?
Ditt svar på den frågan beskriver lite om hur du tänker som individ. Det finns många möjliga svar:
1.   du ringer efter bärgare eftersom du saknar skruvmejsel
2.   du går till närmaste hus (5 km) för att låna en skruvmejsel
3.   du funderar på vad du har på dig, eller i bilen, som kan användas, eller modifieras, till en fungerande skruvmejsel.
4.   du sätter dig i bilen och hoppas på att någon kommer att stanna för att hjälpa dig
5.   du stannar första bästa bil och ber att få låna en skruvmejsel, osv

Vad är då normalt för den Skandinaviska populationen? Jag tror att punkt 3 är normalt för vår population. Dels är vi kreativa och vi trivs med att vara det – alltså jag löser problemet själv. Dels vill vi ogärna stoppa en främmande person i en bil, eller knacka på hos främmande människor, vi har ett litet motstånd mot detta – men vi gör det om vi tvingas till det. Framför allt tror jag att det är som så att vi tänker fritt när det gäller problem av detta slag och att den första tanken som kommer för oss är just punkt 3.

Kulturell funktion eller en nedärvd funktion? Min tro är att just denna förmåga var positiv i ett kärvt klimat just efter att inlandsisen drog sig tillbaka + några tusen år till. Det gällde alla som bodde här. Det användes dagligen för att man skulle överleva dagen och det blev så småningom ett arv - helt enligt naturens lagar. Vi fick en extra liten fördel. Liknande fördel fick Inuiterna, de tålde kyla bättre än vi. Somalierna (?) kunde springa både snabbare och längre än vi för det var en fördel i deras population, osv. Alltså detta är inte på något sätt något märkligt eller ovanligt, det är i allra högsta grad naturligt – och det är just detta som medfört att vår art har överlevt som art = vi anpassar oss till miljön mycket snabbt.

Varför är vi händiga i Skandinavien?
Klimatet tvingade oss att bli händigare än vad vi var när vi kom hit så att vi skulle kunna överleva i denna typ av klimat – med dess natur och djurliv. Vi, liksom alla andra populationer i världen, anpassade oss till den miljö vi levde i. Just den funktion som fått vår art att överleva som art.

Min tro är alltså att människan anpassar sig betydligt snabbare än vad man idag tror. Vi har med åren blivit experter på just omställning och anpassning till miljön vi lever i. Inget annat däggdjur lever både i Arktis och i Öknar. Inget annat däggdjur är så muskelsvaga som vi, så långsamma som vi, så känsliga som vi, osv. Inget annat däggdjur är heller så anpassningsbara som vi är för det var just denna fördel som gav oss möjlighet att överleva som art + att inget annat däggdjur ha en så stor hjärna som vi har.
Om den starkaste överlever i naturen - så skulle väl gorillor befolka världen idag?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #136 skrivet: juli 26, 2009, 22:15 »
Men om det bara handlar om att deklarera sin tro eller ett allmänt tyckande, så tror (!) jag att det är gjort redan i den här tråden. Vad som behövs nu för att det skall diskussionen skall komma någon vart är bra definitioner och belägg som inte är rent subjektiva. Annars kommer vi inte vidare tror jag.

/Micke

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #137 skrivet: juli 27, 2009, 01:21 »
Händighet enligt en ordbok är förmåga att kunna lösa problem av vitt skilda slag med ett begränsat utbud av enkla redskap.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #138 skrivet: juli 27, 2009, 02:07 »
Micke, det är bara alla andra människor som tror och tycker, själv har jag helt klart för mig vad allt handlar om… ;)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Gener och klimat, var: Att dra ett skepp
« Svar #139 skrivet: juli 27, 2009, 11:38 »
Händighet enligt en ordbok är förmåga att kunna lösa problem av vitt skilda slag med ett begränsat utbud av enkla redskap.


I så fall borde ju Tasmaniens aboriginer ha varit bland de händigaste folken under de senaste århundradena (fram till dess att de blev förintade på 1800-talet).
Ju äldre desto bättre.