Författare Ämne: Trelleborgar och Harald Blåtand  (läst 53687 gånger)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Trelleborgar och Harald Blåtand
« skrivet: juli 05, 2009, 10:38 »
För fem år sedan publicerade jag en bok om vikingatiden med tyngdpunkt på Skåne. I den tog jag upp nya teorier om Harald Blåtand och de s.k. trelleborgarna. Det konstaterades då bl.a. att ett av kriterierna var att det direkt utanför den cirkelrunda vallen skulle finnas en kristen kyrka. Min gamle lärare, prof. Erik Cinthio, hade redan på 1960-talet kommit underfund med att kyrkor vigda till S:t Clemens var de bland äldsta i Danmark och att det måste ha varit en kunglig patronatus redan på 1000-talet som stod bakom. Min kontakt med Frank Birkebeck på Roskilde museum gav vid handen att det i Roskilde direkt ovanför hamnen funnits en Clemenskyrka men också en trolig trelleborg. Tänk om den patronatus som Erik eftersökte var Harald Blåtand, mannen som tvångsinförde kristendomen i Danmark, död ca 986?

I Köpenhamn fanns en ringborg och utanför denna en Clemenskyrka, stadens äldsta träkyrka.
I Lund fanns en Clemenskyrka (den enda av Lunds 23 medeltidskyrkor som hade kungligt patronatus) och strax invid denna en möjlig plats för en ringborg.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lunds_historia
I Laholm, Hallands äldsta stad fanns en Clemenskyrka och dessutom en situation med tidigkristna gravar och köpingeort som svarade exakt till Trelleborgen i Löddeköpinge. Laholm ligger strategiskt som utfart för Finnveden och Bolmenområdet i Småland.
I Oslo fanns en tidig Clemenskyrka av trä från sent 900-tal intill en trolig rest av en cirkelformad vall och vallgrav.
I Helsingborg fanns en Clemenskyrka med gravar från sent 900-tal. Jag konstaterade också att staden med sitt borgnamn hade detta redan 1085 och att den enda kända borgtypen äldre än detta årtal var just trelleborgarna.

Läste nu i senaste numret av tidskriften ”Ale – Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge” att man i Helsingborg omdaterat en påträffad rest efter en cirkelformad vallgrav strax norr om Clemenskyrkan och menar att allt tyder på att detta faktiskt kan vara en rest av en trelleborg av samma dimension som den stora Aggersborg vid Limfjorden i Jylland.

I sammanhanget kan konstateras att sedan jag skrev boken har jag hittat två samtida omnämnande att området i Oslo vid Clemenskyrkan vid strider på 1200-talet omtalas som trelleberget. Det är alltid kul när egna teorier och efterforskningar späds på av nytt material. Nedan ses en karta över de kända trelleborgarna och de platser som är knutna till Clemens eller andra indikatorer på trelleborgar. Bilden kan, menar åtminstone jag, visa det maktområde som Harald dominerade i den danska riksbildningens begynnelseskede. Detta stämmer väl med det skriftliga materialet. Saknar dock någon borg mellan Laholm och Oslo. Sarpsborg i södra Norge är en sådan tänkbar plats. Göta älvs mynningsområde borde också ha varit intressant för kunglig dansk dominans men vad med Varberg. Här går ju kyrkobygderna in i södra Västergötland.


Karta: Rosborn 2004. Mörkfärgade områden är medeltida kyrkotäthet.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #1 skrivet: juli 05, 2009, 22:12 »
Fantastiskt spännande med Trelleborgarna! Vid Göta Älvs utlopp finns väldigt få möjliga trelleborgar. Det finns faktiskt inga fysiska indikationer på Dansk överhöghet i detta område. Vissa forskare pekar på thegn-orter som något med dansk anknytning. Det finns dock inga som helst vetenskapliga bevis för den kopplingen. Göta Älv beskrivs i sagorna som en trakt där Danskar, Svenskar, Normänn, Götar och Älvagrimmar kivas. Sagorna indikerar snarast Älvmynningen som Götsk, snarare än Dansk eller Svensk. Lödöse anläggs runt 1050, antagligen på initiativ av någon Svensk/Götsk kung. Området kring nordens största flods mynning är svår att kontrollera. Sagorna berättar att Götarna pålade i Älven och att "Norrmännen" (Danskar nämns sällan) härjade och brände på båda sidor älven. Arkeologiskt är trakten kring Lödöse den bästa kandidaten för kunglig kontroll av älvmynningen. Här har Älven endast ett flöde. Här finns Alvhem med fina fynd från RJÅ och framåt. Här har man hittat 2-3 vikingaskepp och delar av marina spärrar. Här finns många fornborgar i nära anslutning till Älven. Här finns även västsveriges största vikingatida skatt (Lid). I denna miljö finns ett spännande kluster av ortsnamn. Alvhem, Frövet, Skepplanda (med medeltida kyrka), Grönköping, Tängevallen, Borgen, Lid.

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #2 skrivet: juli 06, 2009, 10:11 »
Trelleborgar är fascinerande tycker jag. Jag ställer mig dock tveksam till Sven Lagmans teori om att det skulle ha funnits en Trelleborg i Lund. Ser man till hur de andra Trelleborgarna i Skåne är placerade (Borgeby som ligger vid Kävlingeån/Lödde å och Trelleborg vid havet) så finns det inte någon farbar vattenväg i Lund. I Lund möts vägarna från Malmö, Dalby, Lomma och Helsingborg vid Stortorget och det är här i närheten som en Trelleborg, enligt Sven Lagmans teori, skulle ha legat. Stortorget har varit föremål för en del arkeologiska unersökningar genom åren och man har inte funnit några direkta bevis, dvs. vallgrav, spår av träpallisad och dylikt, på att det skulle ha legat en trelleborg på platsen.

Men det är samtidigt en intressant teori och det är fullt möjligt att det funnit någon typ av försvarsanläggning i det tidiga Lund. Under medeltiden tillkom en vall med en träpallisad, men innan dess borde man haft ett försvar. Eller så ansågs Lund vara lätt att försvara just pga. sin avsaknad av farbara vattendrag.

En teori som jag kommit fram till under senare år placerar istället en trelleborg i Dalby, utanför Lund. Kommer man från Malmö eller Lund så ligger kyrkan och dess medeltida klosterbyggnader uppe på en väldigt markant höjd. Vi vet att det fanns en kungsgård här och att Sven Estridsen hade sin hemvist här. Det var också här som hans frillosöner, bland annat Knut den store, växte upp. Den här höjden anser jag utgör en utmärkt plats för en trelleborg alternativt större försvarsanläggning. Tyvärr går det inte att genomför arkeologiska undersökningar på platsen då höjden idag används som kyrkogård till största delen. Vän av ordning säger säkert att placeringen är omöjligt, här finns inte heller något farbart vattendrag. Men det finns skriftliga källor som talar om en vikingahövding som seglade med sitt skepp från Dalby på 800-talet. Bakom varje myt finns ett korn av sanning... :D

/Åsa

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #3 skrivet: juli 06, 2009, 12:08 »
Såvida Dalby inte flyttats är enda alternativet för båtfärd Höje å. Längs med denna finns faktiskt Trolle-orter som utan att ha granskat det närmare då kan tyda på drag. Men det kan ju finnas helt andra orsaker till Trolle-namnet också.    I vilket fall så är dilemmat att Höje å passerar Lund på vägen till Dalby och därmed finns det då även vattenväg till Lund vilket får Lund att stämma in i bilden.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #4 skrivet: juli 06, 2009, 13:05 »
När jag läste landskapshistoria fick jag lära mig att så sent som i mitten av 1800-talet stod markerna mellan Lund och Dalby regelbundet under vatten varje vår. T o m landsvägen var översvämmad, så åtminstone på våren var det nog fullt möjligt att ta sig till och från Dalby båtledes på vikingatiden.

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #5 skrivet: juli 06, 2009, 14:40 »
Såvida Dalby inte flyttats är enda alternativet för båtfärd Höje å. Längs med denna finns faktiskt Trolle-orter som utan att ha granskat det närmare då kan tyda på drag. Men det kan ju finnas helt andra orsaker till Trolle-namnet också.    I vilket fall så är dilemmat att Höje å passerar Lund på vägen till Dalby och därmed finns det då även vattenväg till Lund vilket får Lund att stämma in i bilden.

När det gäller orter-/gårdsnamn med Trolle, så kommer de i regel från ätten Trolle ex Trolleholm, Trolle-Ljungby osv.

Höje Å ligger en bra bit ifrån den plats där den eventuella trelleborgen i Lund ska ha legat, därmed finns det ingen användning för en trelleborg eftersom de byggdes nära vattendragen för att kunna försvara dessa (och för att kunna ta betalt så klart).
Det har ofta diskuterats varför man byggde Lund så långt från en farbar vattenled och svaret är ofta att man gjorde det ur en försvarssynpunkt, dvs. staden blev inte föremål för plundringar av främmande sjömän. Vi måste hålla i minnet att Lund grundades i en tid då vikingarna plundrat stora delar av Europa just genom att slå till från vattenvägen.


Detta är ett fenomen som även kan observeras i Uppåkra. Här finns inte heller någon direkt farbar vattenled i närheten, även om Höje Å flyter inte så långt därifrån.

/Åsa

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #6 skrivet: juli 06, 2009, 15:43 »
Jo jag vet att det är vanligt förekomande att framförallt slott och gods fått namn av familjen även om det är långtifrån den vanligaste orsaken. Har ingen dock aning om hur det är i det här fallet.

Och jag håller med om avståndet från Lund till vattnret är relativt stort, men det samma gäller ju för Dalby. Dalby ligger idag så pass högt att vi kan utesluta att vattnet gått ända fram.
Dalby och Lund har således ungefär samma förhållande till vattnet.

Frågan är om Trelleborgarna är att se som försvarsanläggningar eller härläger eller som stödjepunkter för makt? Jag är helt oviss om detta så det får nån expert svara på.

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad morgan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 24
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #7 skrivet: juli 06, 2009, 17:33 »
För sex år sedan köpte vi ett sommarhus vid Laholmsbukten. I samband med detta läste jag Svens bok om Skånes historia.
Sedan dess kan jag inte besöka Laholm eller glida fram på Ströget utan att tänka på Harald Blåtand, St Clemens eller trelleborgar.
Tack för det Sven; en mycket välskriven skildring av det vikingatida Skåne!

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #8 skrivet: juli 06, 2009, 18:00 »
Tack Morgan. Jag är nog inte helt fel på det om jag säger att Claes Wahlöö, välkänd Lundaarkeolog och tidigare mångårig stadsantikvarie i Lund, delar min teori om en trelleborg i Lund  eller i varje fall finner den mycket intressant. När jag gick genom materialet med honom innan publiceringen konstaterade han att just där den östra vallgravsdelen i ringvallen går fram hade han själv grävt fram ett dike som han då tolkat som ett vattenfåra men som, när han såg min rekonstruktion, mycket väl kunde tänka sig vara spår efter vallgraven.

Mitt Lundaavsnitt finner ni här (sid 104 ff):
http://www.foteviken.se/pdf/Skanes%20historia%202.pdf

För att inte helt ta död på Dalbyteorin i förhållande till Lund (är alltid bra att så ut tvivel om ens egna teorier - diskussionen blir roligare då) kan jag konstatera att prof. Erik Cinthio, utgrävaren av kungsgården direkt intill Dalby kyrka, en gång under ett forskarseminarie i medeltidsarkeologi visade ett svartvitt foto som han tagit av en schaktvägg från centrala Dalby med ett perfekt snitt av en rimlig vallgrav - eller som han sa till oss studenter: "Vad tror ni detta är?" Han lämnade aldrig själv något svar men nog var det ett spår efter en vallgrav.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #9 skrivet: juli 06, 2009, 21:20 »
Hur ser ni på Trelleborgarna och Skåne? Är det ett danskt initiativ för att ta över kontrollen av Skåne? Hänger de ihop med att de gamla skånska kungarna i Uppåkra kuvas och de nya danska etablerar Lund?

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #10 skrivet: juli 06, 2009, 22:19 »
Vi måste tala om en västdansk kungamakt från Jylland som på 970-980-talen lade under sig övriga danska områden, däribland det danska Skåne. Med denna underkastelse följde med stor sannolikhet ett tvångskristnande. Dock verkar inte hela Skåne ha innefattats i denna kraftsamling. Blekinge och östra Skåne bör ha behärskats av svearna in på 1000-talet. Blekinge fram till Eginos korståg ca 1060. Harald Blåtand omtalas också ha maktanspråk på Norge. Enligt Jellingestenen erövrade han ju också Norge men vad ingick i detta begrepp. Troligtvis har det varit Vikenomådet som varit aktuellt, alltså nuvarande Oslofjorden.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #11 skrivet: juli 06, 2009, 22:53 »
Motsvarande resonemang för Göta Älvs mynning är svårare. Det verkar allt tydligare att det sker en Norsk/Dansk framstöt i området kring Kungahälla strax före 1100. Samtidigt är det Götska Lödöse mycket större än Kungahälla. Danska intressen verkar finnas i Kungsbackaområdet (Varla etc) kring 1000. Bilden är mycket komplex. Den största ekonomin och befolkningen finns i Västergötland. Älven och dess mynning måste varit helt avgörande för Götarna sedan urminnes tider. För danskar, norrmän och svear var detta ett potentiellt expansionsområde. Läser man sagorna lite svepande får man känslan av att området fram till ca 1000 var Götskt med relativt fria grupper som älvagrimmarna vid själva mynningen. Efter 1000 blir området satt under press från Norskt/Danskt och Svenskt håll.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #12 skrivet: juli 06, 2009, 23:13 »
Ser man på en Trelleborg så skiljer den sig från alla andra borgtyper på många olika sätt – det kan knappast vara en tillfällighet.
Först och främst är den rund, helt perfekt rund, den är indelad i fyra lika stora delar, varje del har en fyra hus som ligger i en fyrkant vilket ger en inre gård. Trelleborgen har fyra portar samt två vägar som går från port till port och som alltså korsar varandra i cirkelns mitt.

Inga andra borgar ser ut på detta sätt, de är helt unika i sin uppbyggnad.
Ser vi på Trelleborgar ur försvarssynpunkt har de många brister, bland annat har de tre portar ”för mycket” eftersom porten alltid är en borgs svåraste del att försvara. Detta försökte man kompensera genom att man tillförde en yttre vall framför porten/portarna. Man var alltså medveten om Trelleborgens svagheter.

Alla Trelleborgar ligger på flatmark – inte en enda av dem är placerad som alla andra dåtida borganläggningar är, alltså så högt som möjligt. Detta är ytterligare en svaghet ur försvarssynpunkt eftersom skjutavståndet var detsamma både för anfallare och försvarare (som visserligen stod på en vall – men vallen var relativt låg så det påverkade inte skjutavståndet i någon större utsträckning.

Trelleborgarna var så små att en anfallande fiendes pil som missade bröstet på försvararna på vallen kunde träffa ryggen på deras kompisar på andra sidan cirkeln – ytterligare en svag punkt ur försvarssynpunkt.

Kontentan av det hela är att jag har svårt att ta till mig Trelleborgen som en försvarsanläggning. Den var ganska usel som en sådan....

Jag ser Trelleborgen mer som ett utbildningscentra kungamakten hade för att utbilda bonläppar till vikingar inför de vikingatåg som planerades. Anläggningen var till för att stänga eleverna inne så att de inte rymde samt för att de skulle kunna träna anfall mot vallgravar och vallar med palissader – även ta sig fram på vatten till borgen och anfalla från sjön.

Trelleborgen ser jag alltså som ett träningsläger där man lärde ut amfibiestidsteknik samt infanteristridsteknik för att säkra sitt krigståg så mycket som möjligt. Hit fördes bonläppar för att utbildas till effektiva stridsmän och härifrån avgick sedan resan till England – eller dit man nu bestämt sig för att lägga sitt vikingatåg.

Utanför vallen hade man en kyrka och ett Vi med sin respektive begravningsplats för de veklingar som inte överlevde utbildningstiden... (De som var ”bortklemade” därav Clemeskyrkor)... ::)

Jag skriver detta främst för att Sven Lagman skall sätta kvällswhiskyn i vrångstrupen samt för att han skall ligga vaken och tänka hela natten på hur han skall få tyst på dessa fantasifulla idéer...

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #13 skrivet: juli 07, 2009, 00:02 »
Håller mig till en så ädel dryck som Gammeldansk! Din teori är tyvärr inte ny, den är faktiskt den äldsta som finns om trelleborgarna - träningsläger för Sven Tveskäggs krigståg till England i början av 1000-talet - något som man fått ändra då borgarna numera är dendrodaterade till slutet av 970-talet.

Om man ser på kartan överst på tråden finns en markant väg utmed Viskans dalgång in i södra Västergötland, en sträcka som avtecknar sig i kyrkotätheten. Viskan når ut till kusten strax norr om Varberg. Det vore väldigt konstigt om det inte på denna viktiga kommunikationsplats vid kusten skulle ha funnits ett intresseområde för kung Harald.

Två områden runt Varberg har jag funnit speciellt intressanta. Direkt söder om Varberg finns Gamla Köpstad invid Galtabäck med lämningar från tidigmedeltid. Bättre är kanske ändå Viskan norr om Varberg. Den breda vattenleden verkar vara farbar några få kilometer in till Ås kyrka där de första stora forsarna finns. Situationen är snarlik den vid Laholm där de första forsarna i Lagan finns (och troligtvis också en trelleborg). Enligt en antikvarisk Hallandsbeskrivning från början av 1800-talet finns just här i området mellan Viskan och Ås kyrka samt på norra sidan av ån vid Weddige en mängd högar, gravfält med bautastenar och stensättningar. Här ligger också en gravhög benämnd Tingshögen. Kan detta område vid de första forsarna ha varit en tänkbar plats för en trelleborg? En kyrka ska ju alltid finnas i direkt närhet till en sådan borg?

Detta är minsann, ska noga understrykas, rätt så lösa funderingar. Men det stör mig att kustområdet med vägen in i Västergötland inte skulle ha varit intressant för en så mäktig kung som Harald Blåtand. Speciellt som det längre uppåt Viskan finns mäktiga medeltida spärrborgar. 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #14 skrivet: juli 07, 2009, 00:17 »
Jag ska hjälpa dig Thomas så slå upp en till Sven!  ;D

Den runda formen är en deffensiv anpassning som söker reducera antalet svaga punkter. Detta innebär alltså att borgen inte kan ha haft en i terrängen offensiv funktion. En sådan skulle sökt behärska terräng genom att koncentreras till t.ex. en trång väg, en flod eller motsvarande. Detta intryck stärks av några av trelleborgarnas geografiska placering som i flera fall verkar sakna denna strategi, Trelleborg i sig ett lysande exempel.  Däremot verkar de ha en i samhället offensiv funktion genom att vara placerade i relativt befolkningstäta områden och som Thomas nämner närmast utmanande placerade på slät mark. En rent defenssiv position i alla aspekter hade sökt höjd och fria sidor mot stup eller motsvarand så som i fornborgarna.
 
För mig luktar det maktdemonstration, en utpost för att tala om att här finns muskler ämnad att dominera och kontrollera samhället.

En trelleborg kan kontrollera folk men inte terräng och tät befolkning kankse därför kan vara en viktigare ledtråd än geografiskt viktiga punkter såsom älvmynningar.

 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #15 skrivet: juli 07, 2009, 12:48 »
Om trelleborgarna var runda så borde inte trelleborgen i Trelleborg (Skåne) inte få kallas för en trelleborg eftersom den inte är helt rund! Så vad ska den kallas istället? :D

Kan inte trelleborgarna ha sitt ursprung i romarriket? Deras städer/läger var uppbyggda i en fyrkant med ett torg i mitten där fyra vägar möttes. Samma fenomen finns i trelleborgarna.

/Åsa.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #16 skrivet: juli 07, 2009, 17:26 »
Floderna upp mot Västergötland har ständigt varit utsatta för danskt intresse. Vid 970-talet är både Svear och Daner mycket expansiva och aggressiva. Västergötland är som vanligt relativt outforskat. Landskapet var redan kristet och dess regenter vid denna tiden kan ha haft ambitioner som var stora. Vissa tror att Erik Segersäll kom från Götalandskapen och han regerada ju även i danmark under en tid. Trellelborgarna kanske även skall ses i ett sammanhang där två maktblock, Svear/Götar och Daner  gör upp om förstaplatsen i Norden. I sagorna nämns ju Bohuslän oftast som norskt/danskt men även som svenskt. Södra Bohuslän (Älvsyssel) och nordligaste Halland tror jag dock har varit områden fria från styrning från Svenskt/Norskt/Danskt håll. I mellersta Bohuslän där Ävsyssel slutar och Ranerike börjar finns ett kul kluster med en "Hälla", Lahälla invid Träleborgen.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #17 skrivet: juli 07, 2009, 18:23 »
Hur är det med dateringarna kring tuleboborgen som Bengt grävde ut?
Lödöse har ju lite konstig stadsplanering med väldigt homogena hustyper.
Vem anlade egentligen Lödöse?
Vi kanske har de här viktiga brofästena framför näsan men ser inte för alla historiska myter.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #18 skrivet: juli 07, 2009, 20:52 »
De hus som fanns i Trelleborgarna, hur många män kunde de härbärgera? Det fanns ju 16 hus i själva stadsplanen + eventuellt ett eller två andra mindre hus. Låt oss säga 25 man i varje hus så blir det 400 man/soldater som kunde sova och äta i borgen samtidigt. Var vissa hus förråd eller matsalar så sjunker siffran med 25 man per hus som används för annat ändamål än att härbärgera soldater..
Om Trelleborgen var en försvarsanläggning måste den innehålla två grundläggande saker, mat och vatten. Utan dessa två saker går det inte att använda den som strategisk försvarsanläggning. Utöver mat och vatten måste det till ved, vapen och skyddsvapen - samt besättning.
Skall mat, ved och vapen läggas upp i förråd så åtgår en hel del hus för detta ändamål.

Ett avgörande är naturligtvis brunnen inne i borgen. Fanns det brunnar? Fanns inga brunnar, glöm Trelleborgen som försvarsanläggning – dess ändamål var någonting annat.

Slagelseborgen har 15 långhus utanför murarna + 16 långhus innanför. Den kan alltså härbärgera ett stort antal män (teoretiskt 775 män) - men för varje hus som behövs som förråd försvinner 25 man.

Lår oss då säga att Slagelseborgens soldater bodde i husen utanför murarna samt att befäl osv bodde i hus inne i borgen samt att övriga hus var förråd. Då skulle borgens murar vara försvarade av 1 man per löpmeter mur vid full bemanning.

Dåtidens folk borde kunna avgöra ganska bra om en borg var bra eller dålig ur försvarssynpunkt. Trelleborgarna borde alltså redan samtida befolkning ha sett som en ganska skral försvarsanläggning. Därför misstänker jag att ändamålet var något annat.

Utbildningscentra tror jag kan vara en möjlighet. Handelsmännen kanske samlades här innan de reste utomlands? Ett hus per handelsman där han samlade sina varor före avfärd?
Kanske var detta någon sorts köpcentra? Hit kom utländska handelsmän och sålde sina varor, ett sorts dåtida Galleria? Skyddad av vallar osv mot ortens avancerade snattare? Att dessa borgar ligger där det finns folk kan vara ett indicie på handel.

Se även på hur husen är placerade inne i borgen. De är absolut inte ”effektivt” placerade för att kunna härbärgera så mycket folk som möjligt. De är inte riktigt placerade för ett inre  försvar heller eftersom fyrkanternas hörn är öppna. Däremot är de utmärkt placerade för handelsmän som vill lagra, och även visa, sina varor – och för ett utbildningscentra.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Trelleborgar och Harald Blåtand
« Svar #19 skrivet: juli 07, 2009, 21:22 »
Jag tycker att allt talar för att de var militära utbildningscentra !  De behöver ju inte endast ha använts inför anfall mot England.  Dateringen pekar ju på att de var i aktiva långt dessförinnan.