Trelleborgar och Harald Blåtand

[Yngwe]

Frågan är bara varfär man ska dra båtarna så långt från vattnet. Och varför sån anordningar just där? Och stämmer det med en ledungsteori, har inte varje skeppslag sin skeppsplats i anslutning till där dom bor?

[Carl Thomas]

Jag tror att skeppen var oerhört viktiga, ungefär som dagens missiler. Med skeppen kunde Kungen fara omkring snabbt i sitt örike och ”kristna hedningarna”. Utan skepp kunde Kungen bara med svårighet ta sig mellan öarna – och han var tvingad till att köpa transporterna och kom därmed i beroendeställning – och han kunde inte resa snabbt – eller dra sig tillbaka snabbt.
Skeppen behövde också skydd under vintern när de inte användes, både skydd och bevakning. Där de då lades upp kunde de också ,repareras, skrapas och underhållas. Till detta behövs verkstäder – och det hittar man utanför borgarna – inte inne i dem på grund av brandfaran.

Man har inte heller funnit några eldstäder i ”husen” inom t.ex. Fyrkat – vilket är märkligt om det nu bodde folk i husen. Fyndmaterialet är som helhet rent ut sagt magert. Båtnitar har hittats inne i borgen.

Trelleborgarna ligger alla vid farbart vatten = lätt att föra dit skeppen – med vinsch lätt att dra in dom i skydd. Jag vet inte storleken på vallgravarna – men kan detta ha varit ”rännor” att dra skeppen fram till portarna? – eller är det bara gravar som uppstod när man byggde vallen?

Tanken kom när jag skrev och är, naturligtvis, en hypotes, grundad på, i första hand, de fyra portarna och Trelleborgarna som ganska så usla försvarsborgar – men de skulle vara utmärkta bevakade skeppsförvaringsplatser.

Fyrkat blev ju nedbränt ändå. Det varken förstärker eller förminskar min tankegång – men på sätt och vis gör det ju detta om mitt minne inte sviker mig. Man har, om jag minns rätt, hittat fler skeppsnitar än spikar. Om det varit långhus borde det vara tvärtom. Om det varit elipsformade ställningar för skepp borde det kunna ge detta resultat. Nedbränt blev det i alla fall – vilket kanske kan ses som ett indicie på att fienderna ville åt skeppen .

OM det var kaserner och de rymde det antal soldater som Sven beskriver – så borde ju Fyrkat ha kunnat försvaras – och om det intogs bör manspillan varit så stor att händelsen inte glömdes bort. OM det var en förvaringsplats för skepp med liten vaktstyrka då kunde det hela intas och brännas ned. Det var ingen stor händelse – för alla utom Kungen. Antalet gravar i närområdet är inte heller speciellt många, ett trettiotal bara – och dom innehåller både män, kvinnor och barn.

Jag kan inte släppa tanken riktigt eftersom den, för mig, ger en mycket enkel och funktionell förklaring på Trelleborgarnas design med fyra portar, läget, ingen höjd markyta, Inga eldstäder inom vallarna, båtnitar, osv. Jag får fram en funktion som ur alla synvinklar håller för en rejäl diskussion. – vilket jag skulle tro att det lär bli eftersom denna hypotes blir lite som att svära i kyrkan.

Jag skulle vilja ha tag i mer faktaunderlag. Jag har sökt men inte hittat de rapporter av utgrävningar jag läst för många år sedan (där bland annat båtnitarna omtalades samt kommenterades med att det var svårt att förstå varför så många nitar hittades inne i borgen).

Vilken typ av ledung man hade och var skeppen förvarades vet vi mycket lite om. Men, om min teori håller uppstår en mängd ny frågor av just denna typ. Var fanns soldaterna vintertid? Fanns det en ”riktig” borganläggning i närheten där de kunde både bo och försvara sig? Var fanns Kungen på vintern? Vilken uppdelning hade man, (jämför Aggersborg med Fyrkat) = tyngdpunkten låg vid Limfjorden – och Fyrkat var en betydligt mindre ”sattelit plats” för förvaring av skepp – varför då? + många, många fler - och kanske helt nya frågeställningar?

Jag tror faktiskt att min tanke ovan är värd minst en rejäl funderare eftersom den faktiskt ger förklaringar till en hel del saker kring Trelleborgarna.

Thomas

[Sven lagman]

Träffade en dansk för ett år sedan som uppsökte mig på Fotevikens Museum. Han presenterade sin idé om trelleborgar. Den gick ut på att man dragit in skeppen i borgarna och att husen inte alls var hus utan ställningar över vilka man lagt skeppen upp och ner! Han visade detaljerade ritningar på hur de inne i borgarna vält skeppen överända och kunnat baxa upp dem för vinterförvaring.
Jag måste säga att jag inte trodde på hans idé. Det hade inte heller Else Roesdal, dansk arkeologiprofessor, gjort.

Ett krigsskepp har haft 60-100 man. Om varje hus varit baserat på en besättning, som jag tror, har minst 1200 soldater kunnat skydda dessa, som fallet i t.ex. trelleborgen vid Borgeby norr om Lund. Detta mänskliga försvar har varit mer än tillräckligt för skepp som legat skyddade utanför vallen mellan borgen och vattnet (vattnet finns ju dessutom bara på en sida varför det är ologiskt att dra skeppen runt hela anläggningen för att utnytta alla fyra portarna).

Soldaterna i trelleborgarna kan inte ha varit män från bygden. Harald kom som erövrare så de måste ha upptagits från annat område. Just när det gäller de i tid kortvariga trelleborgarna kan vi alltså inte tala om det senare kända ledungen som utgår från lokala stridskrafter lojala till härskaren. Min teori är att namnet "trelle", som ju finns på andra platser än bara borgplatser, kommer från dessa legosoldaters upptagningsområde, vilket bör ha varit obroditerna mäktiga land vilken kung Harald genom giftermål stod i allians hos (alltså det slavoniska folkslaget).

Fallet i Borgeby vid Löddeköpinge talar dessutom definitivt emot att man dragit upp skeppen för att förvara dem i borgen. Trelleborgen ligger här direkt invid den breda ån men uppe på en enormt hög ravinbrant ner mot ån. Man skulle, i fallet upplagsplats för skepp, i så fall lagt borgen fyrahundra meter längre bort utmed ån där det är slät mark.   

[miklagard]

Kan hålla med Thomas om att fyndmaterialet och avsaknaden av eldstäder pekar på upplag av skepp. Men varför då dra dem runt borgen och använda fyra portar ? Som Sven säger bör man ha använt den port som låg närmast vattnet. Tycker nog också att den enorma svårigheten att släpa stora tunga havsgående skepp in i borgen talar emot idén. Skall de dessutom vändas tycks det vara ännu omöjligare. 

Nej, jag tror inte på att trelleborgarna enbart var avsedda som upplagsplatser för skepp. Däremot kan nog skeppsvarv ha inrymts där. En besvärande faktor är ju att inga eldstäder har hittats i borgen. Då har man ju svårt för att tro att det har förlagts soldater där. Kan det ha varit en enorm rustningsverkstad där vapen och skepp tillverkades..........och soldater utbildades ?  Kan soldater ha varit förlagda utanför borgen ?  Alltså, allt som behövdes för krigståg tillverkades i trelleborgarna........även soldaterna.

Hmmmm.........intressant fråga ! Ser fram emot era synpunkter ! 

[Yngwe]

Jag förstår bara inte varför man ska släpa skeppen så långt upp på land för att sen försvara dom i en ganska svaga anläggning... och det blir ännu konstigare om man ska släpa in dom genom fyra portar, det känns inte rimligt.  Och om vinchen ska stå i miten funkar det ju att dra in dom, men ut då?  Då köper jag varvsteorin mer, att man byggt båtar där. Men det stämmer inte riktigt med hela tanken. Varför anlägga såna varv i dessa nya områden?

[Scania]

Jag tror definitivt inte på teorin att trelleborgarna skulle varit båtförvaringsplatser! Det verkar underligt att bygga något som på den tiden säkert kostade en hel del bara för att förvara båtarna i. Och dessutom, blev man av med någon båt så var det bara till att bygga en ny, träd fanns det ju gott om liksom järn till nitarna.

Avsaknaden av eldstäder i trelleborgarna kan tolkas på två sätt:
1. vid de utgrävningar som har gjorts så har man inte grävt på det stället där härdarna funnits
2. borgarna kan ha använts väldigt sporadiskt, all matlagning kan mycket väl ha skett utanför borgarna och uppvärmning kan ha skett genom att man delade hus med djuren, allt för att fienden inte skulle kunna få syn på borgarna på långt håll genom att se rökslingorna från eldarna.

Om vi antar att borgarna byggdes i en orolig tid och att de användes som "skyddsrum" för den närliggande befolkningen som annars kunde drabbas av det hemska öde att bli tillfångatagna och sålda som trälar då borde det inte ha funnits härdar inne i husen eftersom fienden då lätt kunde få syn på borgen och planera ett anfall. Nu hade istället soldaterna i borgen en stor fördel (förutsatt att inte fienden redan visste att borgen fanns) och kunde anfalla den oförberedda fienden (samma taktik som användes av Harald Goodwinson i slaget vid Stanford Bridge i september 1066).

Något annat som är intressant är det faktum att borgarna fanns under relativt kort tid. Vad var det som hände som gjorde att borgarna blev omoderna? Man gick istället över till att befästa städerna och skydda dem , vattenvägarna var inte längre lika viktiga. Kan det ha berott på en utveckling av vägnätet eller på att det inte längre fanns några fiender att vara rädd för? Eller litade man så pass mycket på att Vite Krist skulle skydda människorna att allt behov av ett försvar bara försvann?

Sen kan man ju undra varför det bara var Borgeby som fick en fortsättning, här byggdes ju en medeltida borg upp på samma plats som trelleborgen, det har inte förekommit på någon annan plats så vitt jag vet.

/Åsa.

[Carl Thomas]

Då var jag inte först med idén, bra. Jag skall försöka försvara idén hårdnackat eftersom jag ser den som en faktisk möjlighet, mycket talar för den enligt min uppfattning – och jag är alltså medveten om att detta bara är en hypotes.

Om vi ser på Trelleborgarna som rena försvarsborgar så är det mycket skrala borgar av skäl jag nämnt tidigare.
Deras 4 portar, att någon höjd inte har sökts, osv är alltså något man planerat. Avsaknaden av eldstäder säger att man inte lagat mat, eller sökt värme inne i borgarna. Jag skulle tro at borgarna, i alla fall de flesta av dem, är arkeologiskt mycket väl undersökta i sin helhet – även ”husen” – så argument att arkeologerna inte ”hittat” eldstäderna än har jag svårt att köpa.
Rök avslöjar ingen borg som har så höga vallar och är så stora, eventuella fienden vet var dom finns redan innan de kommer dit.

Trelleborg vid Trelleborg saknar hus helt och hållet vilket förbryllat många. Inga som helst spår finns efter byggnader – här kanske skeppen bara drogs in ”huller om buller” för korttidsförvaring – och här varken förekom reparation eller underhåll av skeppen.

En mycket intressant fråga uppstår och det är frågan om det finns brunnar i Trelleborgarna. Finns inga brunnar är detta alltså inga borgar, det är någonting annat, t.ex skeppsförvaringsplatser.

Någon som vet någonting om brunnar inom dessa Trelleborgar?

Ser vi på helheten så ligger alla Trelleborgar invid vatten – vatten har alltså betydelse för deras existens, frågan är vilken betydelse.

Hur stora var husen inne i Trelleborgarna? Om vi då ser ”husen” som ställningar för skepp kan vi beräkna skeppens storlek – och antal män de kunde bära. Från längden av skeppen bör vi kunna beräkna deras bredd och jämföra med portarnas bredd – när vi vet vilken typ av skepp som Blåtanden använde sig av i sin flotta. Kanske kan det hela fungera tvärtom, portarnas bredd och husens längd kanske kan ge oss svaret på vilken båttyp Blåtand använde sig av?

De fyra portarna behövs om man vill dra in skepp snabbt och lätt, t.ex på hösten – och när man vill dra ut dem på våren. Jag har föreslagit vinsch men lås er inte vid detta, ta hästar eller oxar istället. De kan både dra in och dra ut skeppen. Gatornas längd är mer än tillräckligt för detta. Se också möjligheten att dra skepp till sina platser diagonalt inne i borgen.
 Vad hittade man för ”släpspår” i portarna? Eller hittade man vagnspår? Det bör ju finnas spår i marken just där, och kanske på andra platser, eftersom skepp är ganska så tunga saker att frakta. Finns inga spår är det ett bra argument mot vinterförvaring av skepp i Trelleborgar.

Fördelen med fyra portar är att skeppen bara behöver skjutas åt sidan, inget skepp behöver svängas eller baxas på annat sätt än i sidled – för att kunna detta är alltså 4 portar en förutsättning – och man kan dra in flera skepp samtidigt vilket förkortar den totala arbetstiden – och lika snabbt kan man dra ut skeppen igen när man så behöver, eller vill.

Angående Borgeby så vet jag inte ingenting om denna borg – men se öppet på det hela, alla Trelleborgar var kanske inte skeppsförvaringsplatser – men några var det. Ligger de på en höjd som Borgeby gör så är det högst troligt inte någon förvaringsplats för skepp – men Fyrkat, Aggersborg osv kan vara just detta.

Thomas

[Carl Thomas]

OM nu Trelleborgarna var vinterförvaringsplatser för krigsskepp så BÖR ju soldaterna finnas någonstans i närheten, alltså, vad finns för andra slott och borgar i Trelleborgarnas relativa närhet?

Aggersborg hade 48 hus innanför sina murar. Om varje hus hyste en besättning om 100 man var det alltså 4.800 man som dagligen skulle ha mat och vatten. Var fanns dassen? Ca 2,4 ton avfall per dag enbart från individerna borde kunna spåras = 0,5 kilo per man och dag x 100 dagar per år x 10 år – det blir 2.400 ton på 10 år. = ungefär lika många kubikmeter.

Om man lagade mat till 4.800 man utanför murarna dagligen bör det finns enorma mängder aska och eldrester i omedelbar anslutning till borgarna, man kan helt enkelt inte missa dessa rester eftersom det är tusentals kubikmeter ved som eldats här årligen.

Hur många gravar har man hittat runt Aggersborg? Vid Fyrkat hittade man ca 30 gravar från dess 16 hus. Vid Aggersborg borde det alltså finnas minst 90 gravar om Fyrkats dödlighet var normal. Alltså ca: 2 döda per hus under 10 år.

Skepp var dåtidens missiler, dom var oerhört värdefulla och dom tog lång tid att bygga. Värdet av Blåtands skepp var nog oerhört stort eftersom de gav honom möjlighet att dyka upp var som helst när som helst, alltså en hotbild som borde varit mycket effektiv ur skrämselsynpunkt. För honom var det inte bara att bygga ett nytt - för det var ju ett uppbyggnadsskede, ett Kristnande, ett krig mot småkungar = varje enskilt skepp var oerhört viktigt. Fyrkat brändes ned – det kan ses som ett indicie på hur man försökte hindra Blåtands Kristnande eller erövringsförsök.

Borgarna blev ”omoderna” den dag Blåtand hade uppnått sitt syfte, Danmark var Kristnat och enat under honom och då räckte det med att skeppen förvarades i sina normala båthus, det var inte längre samma behov som under krigsåren och riksenandet. Trelleborgarna hade löst sin uppgift och lämnades att förfalla.

Trelleborgarna kanske ger oss alltså en fingervisning om hur många år detta riksenande tog och när det var klart.

Viktigast är dock frågan om brunnar inom Trelleborgarna. Fanns dom?

Thomas

[tty]

Själv tycker jag det verkar ganska klart att trelleborgarna var befästa truppförläggningar, liksom de klassiska romerska forten. Likheten mellan dessa och trelleborgarna är faktiskt många och slående:

Anlagda på slät mark utan naturligt skydd av terrängen

Fortifikatoriskt svaga

Fyra stora portar

Inga klara matlagningsplatser inne i forten


Allt detta tyder på att borgarna rymde stora garnisoner som förväntades slåss utanför forten och inte utstå någon belägring instängda i borgarna. Vallarna/palisaderna var bara till för att hindra kuppartade överfall och förenkla vakthållningen.

Man kan förresten se samma tendens i senare tiders fort som t ex i västra USA. De "klassiska" forten som t ex Fort Laramie eller Fort Bowie saknar helt fortifikatoriskt skydd utöver ett stängsel och/eller dike. Som en guide i Fort Laramie uttryckte saken: "The indians weren't idiots, they were not going to attack a place where there was a whole regiment quartered".
Det finns faktiskt några enstaka riktiga "hollywoodfort" med palisader och torn och allt, t ex Fort Ross (f ö ryskt) i norra Kalifornien, Bents old Fort i Colorado och det ursprungliga Fort Bridger i Wyoming, men dessa var alla främst handelsstationer, där ett fåtal stridsdugliga personer måste skydda ett eftertraktad varulager.

[supergeten]

Kul läsning om detta!

...som en lekman inom denna fråga har jag en liten undran/fundering: trelleborgar är väl belagda sen 700:talet? Kan inte dessa ha en religiös  betydelse? De är byggda (ofta) med portarna längs väderstrecken, de är mer eller mindre perfekta solkors.

Många nitar - brända skepp: gravar...


Förlåt denna lekmannafråga om den är helt korkad


Ps: är de inte besläktade med de "religiösa" trojeborgarna? Ordmässigt om inte annat..?

[Sven lagman]

Nej, trelleborgar finns bara under en begränsad period i slutet av 900-talet.

För mig är det helt klart att det är frågan om garnisonsplatser, som ju också många här menat är fallet. Eftersom borgarna endast vetter med en sida mot vattnet torde fyra portar vara totalt meningslöst om man skulle forsla skepp. 

Trelleborg på Själland har haft eldstäder inne i husen medan arkeologer inte funnit några i Fyrkatshusen i Jylland. I Trelleborg i Skåne har man inte ens funnit husen trots att borgen har två byggnadsperioder - först en lägre vall, sedan en påbyggnad med en högre med träpalissad. Liknande två perioder finns i Borgeby. Avsaknaden av eldstäder kan bero på en så enkel sak som att dessa varit uppbyggda och inte nedgrävda. Eftersom borgarna ligger i plogad åkermark utan djupare kulturlager har i stort endast nedgrävningar bevarats. Ett intressant fall är det långhus med svängda väggar av trelleborgstyp från tidigt 1000-tal som framgrävdes på 1970-talet mitt inne i Lund. Här kunde man konstatera att eldstaden varit av tidig slavisk rökugnstyp. En rökugn har en konstruktion ovan mark. I Lund fanns åtskilliga meter kulturlager varför rester efter huset och dess ugn inte förstörts av plog. Kopplingen med slavisk ugn och det jag tidigare sagt om var Harald hämtat sina soldater från är intressant.

I Trelleborg i Skåne har inte hittats rester efter långhusen. Detta kan givetvis betyda att man inte hunnit bygga några men eftersom vallen finns i två byggperioder kan det faktiskt också vara så att husen legat på träsyll vilket inte efterlämnar några spår.

[Yngwe]

Kanske ska vi inte se den militära svageheten som ett aber, utan faktiskt samstämmigt med deras korta livslängd.   Det vore ju inte den första korkade försvarsanläggningen som byggts och inte den sista heller....    en stridsvagn på en stadsgata är ju skrämmande och en rejäl maktdemonstration, även om den egentligen är mycket sårbar där.... om någon vågar anfalla.   Kanske har trelleborgarna utstrålat så mycket makt att de ändå fyllt sin funktion.

[sjovik]

Kul läsning om detta!

...som en lekman inom denna fråga har jag en liten undran/fundering...

Nej, trelleborgar finns bara under en begränsad period i slutet av 900-talet.

En annan lekmannafundering: Trelleborgarna skapades under en kort tidsperiod. De byggdes efter tämligen strikta mönster. De tycks ha stora brister om man försöker att med förnuft förklara deras funktion.

Det hela låter för mig som att en nybliven härskare, med mer beslutsmakt än sunt förnuft, spårat ur i sin vilja att Effektivisera! och Modernisera! sin Krigsorganisation. Inspirerad av tankar söderifrån bygger han upp en organisation, där Principer! och Exakthet! är viktigare än praktisk funktion. Bygg symmetriskt! Följ väderstrecken! Lika antal man i varje pluton! Rättning i leden!

Han är långtifrån ensam i krigshistorien om att dölja sina bristfälliga kunskaper i krigskonst bakom en  – till synes – stark och effektiv organisation.

Efter en tid inser han att Trelleborgssystemet inte var någon bra idé, och låter det hela förfalla, av brist på intresse. Eller också ersätts han av en annan härskare, som insett samma sak.

Trelleborgarna skulle kunna ha haft samma funktion som vår indelta armés övningsplatser, Axevalla hed, Romme hed o s v. Platser där man för kortare tid drog ihop "armén", för att organisera och öva fotfolket.

[Sven lagman]

Jag håller inte riktig med om att trelleborgarna skulle vara tämligen primitiva anläggningar. Med en besättning på mer än tusen soldater fordras en för dåtida förhållanden mycket stor armé från den lokal bygden för att komma in. Jag vill kasta in en detalj i diskussionen som kan belysa att anläggningarna troligtvis var mycket effektiva.

Tre meter utanför trelleborgarnas vertikala träväggar påträffas ett kompakt planklager av snedställda, jordgrävda plankor. Dessa lutar in mot den vertikala väggen. Vid rekonstruktion av trelleborgen i Trelleborg når dessa plankor den vertikala väggen. De blir alltså ett stöd för jordvallen att inte rasa ut, se nedan:



Rekonstruktionen i Trelleborg är emellertid idiotisk. Det finns reenactors som ska ha sprungit upp för den sneda väggen och på detta sätt kommit rakt in i borgen (jag har dock själv inte sett det). Jag har alltid påstått att detta är en felaktig rekonstruktion.

Bilden nedan visar den runda borgen från 900-talet i Leczyca, norra Polen. Här har man funnit de nedre delarna av konstruktionen och rekonstruerat borgen som bilden visar. Förutom en träbockskonstruktion framför den vertila träväggen som tar upp jordtrycket, bildar den yttre träpalisaden ett svårt hinder för angriparna. Kommer de över hamnar de i utrymmet mellan den inre och yttre palissaden. Nackdelen är dock att man kan söka skydd utanför den yttre palissaden.



Min andra teckning visar hur jag alltid tänkt mig trelleborgarnas konstruktion. Den yttre träpalissaden lutar och härigenom är man oskyddad mot pilskott även om man når fram till denna. I övrigt är träbockskonstruktionen som den i  Leczyca. Angripare som försöker nå den inre palissaden hamnar ohjälpligt i mellanrummet mellan de två palissaderna.

[Troels]

I årevis har forskerne diskuteret Trelleborgene uden at finde nogen rationelle forsvarsmæssige  begrundelser for udformningen – så den mest sandsynlige forklaring er, at der ikke er en rationel baggrund. Det er som tidligere nævnt simpelthen huse bag en symbolsk vold til samling af en hær efter fastlandkrigsmønster – en hær som slet ikke eksisterede, da finansieringen af hovedhæren var baseret på en periodisk plyndrende søleding, som ikke kunne bruge disse samlingssteder i fjorde og åer, hvor flåden ikke kunne manøvrere. Der havde antageligt været en mindre fast landhær ved Danevirke finansieret af handelscentret Slesvig/Hedeby, men det grundlag mistede man i 973.

Grundideen bag byggeteknikken er vel stort set den samme som Harald havde benyttet i praksis med samme type arbejdsstyrke 10 år før ved Danevirke og Hedeby. Trelleborgene er jo blot mini-Hedeby’er eller runde Danevirker. Der ligger ikke nødvendigvis flere rationelle overvejelser bag.

Endnu i dag imponeres vi over stringensen og tror, at det var en stærk og velorganiseret militærmagt, som opførte dem – vi hopper på Haralds bluff-nummer, ganske som vi tager hans Jellingsten helt bogstaveligt. Også i dag opfører visse typer erhvervsfolk bygninger, hvis udformning i højere grad skal demonstrere (økonomisk) styrke end at have rationel funktion. Magtdemonstration er en del af det politiske spil, og sådan har man gjort til alle tider.

Borgene kom aldrig til at fungere i praksis. I stedet tog sønnen Sven magten, genvandt Hedeby og genindførte vikingeledingen, som samledes i deciderede ledingshavne som beskevet af Saxo (laguner og åbne vige uden faste anlæg), hvor man hurtigt kom ud på åben sø - ofte ad flere veje.

[Carl Thomas]

En förutsättning för min diskussion är just att Trelleborgarna är mycket välbyggda, påkostade och man har lagt ned stor möda, och mycket pengar, på att bygga dem. De är inga hafsverk, de är genomtänkta, planerade, byggda ”efter ritning” – därmed bör de också ha ett allvarligt syfte. Blåtand ville uppnå någonting speciellt med dessa borgar.

Mitt problem med Trelleborgarna är att dom är dåliga borgar ur många olika synvinklar. Den runda formen, fyra portar, samma marknivå som utanför borgen, vägarna som går från port till port – allt detta är negativt för en borg, allvarligt negativt – och det hade varit både enklare och billigare att bygga borgen fyrkantig, med bara en port, osv. Trelleborgarna var alltså avsedda för något speciellt. Man valde intelligent att bygga dem just som de är byggda. Att borgen blev en sämre borg - uppvägs alltså av just det man ville uppnå med dessa borgar.

Jag är en praktisk man, saker och ting måste fungera för mig. Jag misstänker att jag upplevs som en tråkmört när jag kommer med mina siffror…

Men, låt oss titta på Aggersborg som då enligt uppgift skulle ha ca: 4.800 mans besättning. Om vi räknar 1 st vedträd per man och dag blir detta för 100 dagars vinter 1.600 kubikmeter ved som alltså måste förvaras torrt inne i borgen. Det åtgår ca 5 hus enbart till veden. 10 hus om man eldade 2 vedträn per man och dag…osv

Vatten. Om varje man drack 1 liter vatten behövs alltså 4, 8 kubikmeter vatten per dag i denna borg. Om en man hämtar upp vatten från brunnen i en 10 liters hink måste han arbeta effektivt under 8 timmar per dag – med en hink vatten per minut. Åtgick 2 liter vatten måste denna stackare arbeta 16 timmar per dag.
Jag gissar att man hämtade vatten till respektive hus = 48 man hämtade 10 hinkar vatten per dag istället för att en man arbetade 8 timmar – eller 48 män hämtade 20 hinkar vatten per dag om man drack 2 liter vatten per dag. Det är alltså kö vid brunnen.. Om det fanns brunn måste den vara byggd på sådant sätt att den inte frös på vintern = en stabil konstruktion – som borde vara lätt att hitta. Jag har försökt hitta uppgifter om brunnarna inom Trelleborgarna – och det finns inga sådana uppgifter. Det verkar som om man inte hittat någon brunn i någon av dem?

Mat kan inte lagras på samma sätt som ved. Man måste räkna kvm golvyta, tunnor, kistor och tråg. Vissa matvaror som torkat kött kan hängas upp. Jag skulle gissa att maten tog minst dubbla platsen, troligtvis betydligt mer, än veden som kan staplas på höjden och fylla ett helt hus = minst 10 hus åtgår för mat. Troligen 20 hus.

Finns tillgång till färskt kött måste det finnas lador för hö och annan föda för boskapen, + vattenåtgången blir betydligt högre. Kanske finns det vatten ute i de hagar och inhägnader som måste ha funnits men hur mycket sötvatten fanns vintertid i dessa områden? Frös inte sötvattnet? Om så är fallet måste ju vatten tas från brunnen inne i borgen.

4.800 man behöver gå på dass några gånger om dagen = 4,8 kubikmeter avges per dygn. I normalläget (fredstid) kan detta avges utanför borgen – men en borgs uppgift är ju att klara en belägring – så det måste finnas anordningar inne i borgen som kan klara 4,8 kubikmeter avfall per dygn – utan att brunnens vatten blir förorenat.

Alla borgarna är lågt placerade intill vatten = någon speciellt djup brunn kan det inte vara fråga om – vilket skapar stora problem för föroreningar från dassen inne i borgen. Kanske även från dassen utanför borgen.

Thomas

[Yngwe]

Du har en poäng med bemanningen Thomas.  Det kan helt klart inte handlat om 4000 man, det är omöjligt.  4000 man skulle förbruka ett mycket stort områdes samlade resurser och på den korta tid som är aktuell kan omlandets infrastruktur inte haft ens chans att byggas upp.   Jag har svårt att se att Harald eller någon annan nordeuropeisk kung kan ha tusentals man stationerade på fasta platser. Vem skulle föda dom?    Hur stor besättning fanns på våra klassika medeltida fästen? Varken Danmark eller Sverige har någon egentlig stående krigsmakt förräns långt senare, danskarna värvade legoknektar och svenskarna samlade allmogen, efter korta kampanjer begav man sig hem igen. Jämför med de tidiga svenska utflykterna till österut. Endast små besättningar kunde fösörjas på de uppförda fästena så huvudstyrkan fick ge sig hem över vinter, ändå höll besättningarna på att svälta ihjäl. Detta inträffar gång på gång under tidig medeltid.

Storleken på trelleborgarna ska nog inte användas för att räkna ut bemanning. Antingen är de krafrigt överdimensionerade, eller så är de tänkta att under kortare tid hysa avsevärt mer folk än den fasta garnisonen, eller så har de ett annat syfte som i sig kräver plats.  Jag är fortfarande inne på tanken kombinerad garnison - maktbas- skattelager.

[Carl Thomas]

Shot at 2009-07-12

Detta försök till ritning av ett 4-hus komplex i en Trelleborg är ett försök att se dessa fyra hus som en praktiskt fungerande enhet – och vad som krävs för att enheten verkligen skall fungera. Husen håller 22 x 8 meter.

Mörkblå ytor är sovsalar, ljusblå sovsal för befälen. Varje blått hus hyser 100 man = 200 man per komplex. Dessa hus är inte uppvärmda och de saknar eldstad. Varje man får ca 2 kvm att ”bo” och sova på.

Lila huset är dagligstuga för de som bor i detta komplex. Här finns köket och här är det alltså uppvärmt. Jag har byggt upp eldstaden enligt SL:s förslag och aska osv bärs ut så några spår efter denna eldstad finns inte kvar idag.
Dagligstugans två mindre rum är för befälen, de kan sitta enskilt – men kallt… (Därav uttrycket att man kan frysa ut andra människor).

Det Gula huset är ett rent förrådshus för ved och mat. Ved i husets mindre rum (ljusbruna) och mat i det stora gula rummet i mitten.

Mitt i komplexet har jag placerat 4 torrdass som enbart får användas under krigstid/belägring – eller också måste de tömmas dagligen utanför borgen. En organisation för detta måste då ha funnits eftersom här avges 0,4 kbm avfall per dygn och komplex.

200 män kan inte dela på 1 st dass av flera olika skäl. Det främsta kanske att varje man äger då rätt till toaletten enbart några få minuter om dagen – efter mat och dryck måste kön till dasset varit oändligt lång.. sedan är det med dass då som nu, vem pinkade på sitsen?!!! Dassen måste varit en ständig orsak till träta mellan beväpnade män med hetsigt humör. Kanske är det därför det finns gravar utanför dessa borgar?

Någon brunn har jag inte ritat ut – men snubbarna som bor i detta komplex behöver 200 liter om dagen till köket –som ett absolut minimum. Någon/några måste hämta detta vatten enligt ett fungerande schema. Samma med veden. Varje dag måste 200 vedträd bäras in till köket – och vedförrådet måste fyllas på utifrån så att det alltid är fyllt i händelse av en belägring. Kanske var förråden alltid fyllda och man hämtade alltid ved utifrån? Fanns vedförråd utanför borgen var detta en fara för borgen…

Jag känner på mig att någon kommer att säga att vikingar drack mjöd eller öl – ok – men då måste fler hus försvinna, eller byggas, i borgen eftersom det åtgår flera tunnor öl om dagen – allt har en baksida – och jag har här försökt att minimera allt till ett absolut minimum.

I borgen finns 4 komplex med max 200 man i varje = 800 man totalt i borgen.

* Det som saknas just nu är följande:
Brunnsfrågan är inte löst, om brunnar fanns – hur fungerade dassen kontra föroreningar i brunnen?
Fanns boskap måste det finnas lador för foder, kättar och hagar de kunde vara i – samt vatten även vintertid.
Ett slakthus borde finnas i borgen av praktiska skäl. liksom torkställningar för kött samt kanske ett rökhus och en plats att salta kött (kanske gjorde man detta i respektive kök = högre vedåtgång).
Drack man öl bör det finns ett hus för framställning och tillverkning av öl eller mjöd. Det bör ligga i närheten av brunnen.

Har jag glömt någonting?

Thomas

[miklagard]

Jag citerar Yngwe: "Jag är fortfarande inne på tanken kombinerad garnison - maktbas- skattelager".   Jag håller med dig om detta men tror även att trelleborgarna temporärt användes som samlingsplatser , verkstäder och utbildningscentra för soldater inför krigståg. All försörjning gällande förnödenheter transporterades då till trelleborgen när behov uppstod.

Thomas:  Har du sänkt idén om upplagsplatser för skepp ? ;=)
Nej, skämt åsido så vet jag att du vet att jag verkligen uppskattar din jordbundna argumentation om vad som behövs i vardagen. Om alla hade en lika krass och snusförnuftig inställning hade nog många diskussioner blivit mer fruktbara. Men ibland kan diskussionerna hamna i skyttegraven ! ;=)  (Hmmmm......kommer ihåg en diskussion om Birka ! ) . För att hålla mig till saken visar Thomas beräkningar att trelleborgarna knappast kan ha varit bemannande med full garnison (minst 800 man)   ständigt. Nej, den enda trovärdiga hypotesen är att sådana ansamlingar av krigare skedde endast vid valda tillfällen. 

[Troels]

En förutsättning för min diskussion är just att Trelleborgarna är mycket välbyggda, påkostade och man har lagt ned stor möda, och mycket pengar, på att bygga dem. De är inga hafsverk, de är genomtänkta, planerade, byggda ”efter ritning” – därmed bör de också ha ett allvarligt syfte. Blåtand ville uppnå någonting speciellt med dessa borgar.

Jeg er enig med dig i, at dette ville være en forsvarlig arkæologisk forudsætning, hvis der var tale om en udbredt tradition over en længere periode. Men hvis en magtfuld galning udslyngede ordren "Byg en lejr til hærsamling, landefoged og base for mig i hver landsdel på samme måde, som vi genopbyggede voldene ved Hedeby og Danevirke for 10 år siden. Den skal indgyde frygt og respekt, så dimensionerne skal være store og alt skal bære præg af at være gennemtænkt." Så ville du få de nytteløse Trelleborge, vi ser nu - og nogle ville lede efter den først givne lejlighed til at fjerne ham.