Författare Ämne: Cistercienserkloster i Norden  (läst 22100 gånger)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Cistercienserkloster i Norden
« skrivet: november 17, 2007, 10:11 »
Har nu avslutat min bok om de märkliga Systerkyrkorna på Gran 6 mil norr om Oslo. På min jakt efter en på 1670-talet tryckt bok på latin som skulle omtala ett okänt cistercienserkloster på platsen tog jag hjälp av arbetskollegan och historikern Karl-Fredrik Wassén på Foteviken (alias Karl-Fredrik här på forumet). Det visade sig att en på 1800-talet angiven titel, tryckår och tryckort var fel. Efter att ha jagat bokens rätta signum över hela Europa fann han den till slut på ”Den sorte diamant” i Köpenhamn; av alla platser endast 46 km från Foteviken! Det är en bok på flera hundra sidor med kompakt text på latin, skriven av priorn Carolo de Visch i cistercienserklostret De Dunis i Flandern 1656. I slutet av boken har priorn återgivet en numera försvunnen handskrift från hans eget kloster. Denna handskrift är en komplett förteckning över alla munkkloster i Europa tillhörande cistercienserna. Handskriften har kompletterats successivt men man slutade införa uppgifter ca 1189-1191. Efter detta har priorn fört in andra uppgifter från sitt kloster som inte kommer från den ursprungliga listan men som ändå kan vara intressanta. Då jag inte känner till att man tidigare använt sig av och analyserat denna unika, i en äldre bok insmusslad, 1100-tals källa tidigare när det gäller cistercienserna har vi tagit oss friheten att kalla denna handskrift kodex Dunensis.

Vi får genom listan bl.a. det exakta grundläggningsåret för tre cistercienserkloster i Norden som tidigare varit lite osäkra: Varnhem 1148, Julita 1160 och Guldenholm på Jylland 1192 (inte medtagen i originallistan). En annan intressant detalj är att när man år 1143 skrev in Alvastra kloster i listan har man under rubrikerna ”Patriæ” och ”Diæceses” skrivit detta kloster till ”In Suetia” - ”Vpsalensis”. Samma år har man dock antecknat Nydala mitt i Småland under samma rubriker som ”In Godlandia” – ”Lincopensis”. För Varnhem har man 1148 skrivit in ”In Suetia” – ”Scarensis”. Här anges alltså att Västergötland såväl som Östergötland på 1140-talet låg i Suetia men för Småland använder man sig vid samma inskrivningstid av namnet Godlandia – Götaland.

Ni hittar hela min bok som pdf här http://www.foteviken.se/pdf/granavollen.pdf (3,8 Mb). Innehållsförteckning finns på sidan 5. Listan på nordiska kloster finner ni på sidan 73 och min beskrivning av handskriften börjar på sidan 71. (PS. Vi hittade faktiskt också en trolig cistercienseranläggning vid Systerkyrkorna.)

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #1 skrivet: november 17, 2007, 15:07 »
Tack för mycket intressant läsning!


Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #2 skrivet: november 17, 2007, 20:42 »
Nu har jag inte hunnit med mer än att ögna igenom nämnda passage å det snabbaste, men det är intressant att "Viby-försöket" norr om Sigtuna inte omnämns - det var trots allt Julitas föregångare. Att då Julita omnämns redan 1160 är även det en liten ögonbrynshöjare.

/N B - gammal klosterletare (tro't den som kan)
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #3 skrivet: november 18, 2007, 10:54 »
Låter intressant, skall kasta mig över detta under veckan.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #4 skrivet: november 18, 2007, 18:19 »
PS. Vi hittade faktiskt också en trolig cistercienseranläggning vid Systerkyrkorna

Vad hittade ni mer konkret ..och var låg lämningarna i förhållande till Systerkyrkorna? Vore kul att veta, eftersom jag också exkurerat bland märkliga norska kyrkor en gång i tiden...  ;)
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #5 skrivet: november 18, 2007, 20:01 »
Kanske lite slarvigt formulerat av mig. Vi hittade alltså och kunde kontrollera och komplettera den uppgift som omtalats på 1800-talet om ett cistercienserkloster i Hamar stift vilket man allmänt menar ha varit Gran. Tillsammans med ett antal andra indikationer är det mycket sannolikt att det är Mariakyrkan som är denna omtalade anläggning. Jag tar upp ett flertal faktorer som t.ex. de fyra äldre byggperioderna i Systerkyrkorna och den absoluta tidfästning av dessa som nu gått att fastställa, det förhållande att Mariakyrkan helt saknar fönster men många dörrar i långhuset (t.o.m. en dörr på västgaveln upp till vinden), inga begravningar inne i kyrkan, en fyra meter hög försvarsmur runt Mariakyrkan etc. Alla dessa faktorer visar att Mariakyrkan är en kyrka som definitivt inte kan placeras in som en vanlig sockenkyrka. Något kloster tror jag dock inte det varit frågan om utan snarare en s.k. grangeanläggning. Jag har sammanfattat resultaten från sidan 63.

För att återvända till listan. Varnhem omtalas ju i listan som ”Vauhemium alias Beruheim” och Julita som ”Saba alias Julita”. Det finns ju en 1200-talskälla som säger att de blivande Varnhemmunkarna 1143 grundade ett kloster på Lurö i Vänern, sedan flyttade det till Lugnås nära Mariestad för att slutligen hamna i Varnhem. En liknande flyttning ska kanske ha skett, som Ny-Björn påpekat, i fallet med Julita. Kan det vara dessa flyttningar av den tilltänkta platsen som gör att man angett klostren med ”alias” och dubbelnamn vilket inget annat nordiskt kloster har i listan. Finns det någon ort Beruheim vid Mariestad?

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #6 skrivet: november 18, 2007, 22:22 »
Ett norskt grangie? Det är bara att gratulera dig - egentligen ännu mera spännande än ett regelrätt kloster! Vet du om några sådana anläggningar är arkeologiskt belagda i Norge tidigare?

Beträffade Beruheim kan jag som född & uppvuxen i Mariestad bara skaka på huvudet. Det är ett ortnamn jag inte känner till. Visserligen är Lugnås socken annex under Björsäter, vars kyrkby var den största byn i Vadsbo härad (enligt jb 1566). Men stavningen kommer inte närmare än Biaerghsaetrum (1309) och Biornssaeter (1279) enligt Ivar Lundahls Det medeltida Västergötland. Och så många fler byar med liknande namn har vi nog inte i grannskapet.
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #7 skrivet: november 19, 2007, 15:05 »
Julita skrivs alternativt som Saba, byn vid sjön - Säby.
En enkel gissning skulle vara att Beruheim står för Berghem.
Billingen kallades för berget i folkmun.

Utloggad Johan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 62
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #8 skrivet: november 19, 2007, 22:02 »
En annan intressant detalj är att när man år 1143 skrev in Alvastra kloster i listan har man under rubrikerna ”Patriæ” och ”Diæceses” skrivit detta kloster till ”In Suetia” - ”Vpsalensis”. Samma år har man dock antecknat Nydala mitt i Småland under samma rubriker som ”In Godlandia” – ”Lincopensis”.

Konstigt att man skriver Nydala till Linköpings stift men Alvastra till Uppsala?

/ Johan

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #9 skrivet: november 20, 2007, 18:23 »
Billingen kallades för berget i folkmun.


Visst -men det namnet användes nog av de flesta som bodde intill ett ensamliggande berg eller annat framträdande höjddrag. Och i en del situationer utnyttjades noanamn - Kinnekulle omtalades t.ex. som Bonden av dem som vistades ute på Vänern för att undvika olycka.

Beträffande traditionen om Varnhemsklostrets föregångare vid Lugnås, så finns ett antal namn i trakten som skulle kunna indikera en närvaro - eller ett ägande - i socknen. Ett exempel är Munkängarna som traditionellt utpekats som platsen för "ett kloster". Hur gammal den traditionen är & hur pass mycket substans som ligger i den kan ju verkligen diskuteras. Fast Lugnås är intressant på grund av sin historia med storskalig framställning av kvarnstenar i både öppna och underjordiska brott - en avancerad stenindustri med lång tradition.

Dessutom ligger byn / socknen på det kanske minst uppmärksammade av västgötabergen, Lugnåsberget. Som givetvis kallats Berget lokalt det också. Och eftersom Lugnås modersocken i gället benämns Biaerghsaetrum dvs "Bergsäter", borde det inte heller vara omöjligt med ett Berghem som gårdsnamn. Vem vet - potentialen för att söka efter en tidig, men av olika skäl misslyckad cistercienseranläggning finns. Eller varför inte ett grangie?
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #10 skrivet: november 20, 2007, 20:14 »
Vi har ju tidsperspektivet också att se till. År 1143 grundas Alvastra och Nydala som de första cistercienserklostren – fem år senare Varnhem efter att munkarna här tidigare ska ha virrat omkring på två andra platser, Lurö och Lugnås. Om vi utgår att cistercienserna i Västergötland inte är äldre än Alvastra innebär detta att man skulle etablerat sig på två platser efter varandra i tid innan man valde Varnhem – under en tidsrymd av endast fem år! Enligt 1200-tals källan skulle munkarna ha fått Lurö av kung Sverkers fädernearv. Men står det egentligen mer i denna notis än att man erhållit donerad jordegendomar? Det behöver ju inte betyda att man på dessa platser grundat några kloster (har bett Karl-Fredrik att kolla upp den latinska texten).

Kan det inte vara så att donationerna varit en förutsättning för etablering av huvudklostret i Varnhem och att dessa två donationer sedan blev just två grangieer under Varnhem? Att man skulle ha tre klostergrundläggningar efter varandra är ju definitivt inte logiskt. De där munkängarna i Lugnås borde man nog undersöka lite närmare. Och hur är det med kyrkan på Lurö? Man grävde ju i kyrkoruinen i somras och hittade två gravar utanför kyrkan. Det verkar dock inte som om man funnit gravar inne i kyrkan – vilket om så är fallet faktiskt eventuellt kan tala för en grangie eftersom det var förbjudet att begravas inne i en cistercienserkyrka. Jag säger inte att det är så men när det gäller Lurö får jag en känsla av att man tidigare enbart utgått från tanken på en renodlad klosterkyrka och inte en kyrka med andra funktioner, t.ex. magasinsfunktion som troligtvis Maria på Granavollen.

Läs mer om Lurögrävningen här:
http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/kultur_articlepage.aspx?id=7824&Menu=true

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #11 skrivet: november 21, 2007, 08:11 »
Att man skulle ha tre klostergrundläggningar efter varandra är ju definitivt inte logiskt. De där munkängarna i Lugnås borde man nog undersöka lite närmare.

Visst - jag tror du är inne på helt rätt linje. Bakgrunden till ursprungliga donationer och Varnhemsklostrets grundläggning har förvanskats under årens lopp. Både Lurö och Lugnås borde kunna ha varit högintressanta - och intäktsbringande - redan i tidig medeltid. Lurö som en strategiskt belägen punkt på pilgrimsleden så fort Olavskulten etablerats ordentligt i Nidaros, Lugnås genom den lättåtkomliga sandsten som brutits på berget. Den lokala traditionen hävdar att stenindustrin har sitt ursprung hos "munkarna". Har någonstans för länge sedan sett en uppgift om att namnet Lugnås skulle vara en försvenskning av ett latinskt namn på platsen - och om detta stämmer ligger det ju hyfsat i linje med cisterciensernas namngivning.

Apropå namn - man skall aldrig sätta sig och skriva direkt efter en tung dag i fält. Jag förväxlade givetvis två - för mig välbekanta - namn. Munkängarna ligger vid Råbäck på Kinnekulle. Men Klosterängen ligger strax nedom Lugnås by (se nedan). Så kan det gå!

Hämtat från www.vastkuststiftelsen.org/VisaKommun.asp?id=35

"Sägenomspunnen källa och lundflora
I Klosterängen på Lugnåsbergets västsida finns rester av lövskogar som bildar rena lundar. Enligt traditionen fanns här ett cistercienserkloster på 1100-talet, som senare flyttades till Varnhem. Det sägs att man ännu i början av 1800-talet kunde se grunder efter ett timrat kloster här.
Mitt i Klosterängen finns en sägenomspunnen källa, Klosterkällan. Ek är det vanligaste trädslaget, men här finns också lönn, lind och ask. Du kan finna örter som blåsippa, tandrot, vårärt, dvärghäxört och storrams.

Området ingår i EU’s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000."
« Senast ändrad: november 21, 2007, 08:19 av Gorm »
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #12 skrivet: november 27, 2007, 12:15 »
Karl-Fredrik har nu gått genom den latinska originaltexten till Varnhembrödernas äldsta historia vilken skrevs runt 1200 i Vittskövle kloster. Texten återges nedan. Intressant är att i samma originaltext nämns brödernas verksamhet på två olika sätt. Något direkt och solklart omnämnande av "kloster" för Lurö och Lugnås finns faktiskt inte, endast "conventus". Ordet kan nämligen betyda ordenshus och inte ett slutet kloster. När man flyttat till Varnhem ändras däremot beteckningen till "abbatia" = abbotsdöme. Kan det inte vara så att de tolv bröderna utvandrat från Alvastra, rimligtvis något eller några år efter detta klosters grundande 1143, för att uppfylla kungens vilja även i Västergötland. Efter att conventet flyttat runt grundas först i Varnhem ett kloster 1148. Då marken på Lurö donerats av kungen till munkarna bygger man här en grangie. 

ÖVERSÄTTNINGEN:

"Berättelsen om Vitæscholæ Klosters grundande i "Cimbria" (Jylland)
Åt Swercho, Sveriges konung och drottning Wluildis, tillägnades under den helige Bernhard av Clairvauxs tid två ”conventus monachorum” som kommit från samma fädernekloster.
Dessa två grundades av abbotar i Sveariket av (Anm: kungens?) fadersarv, naturligtvis Alvastra och Lwdrhe.
Man ansåg att Alvastra var den förnämsta av alla kloster såväl i Sverige som i Danmark, Norge och Tyskland.
Man  lade ”conventum” på någon verkligen liten ö, som kallades Lwdrhe.
Därför flyttades detta ”conventum” för deras synnerliga fattigdoms skull från ön (till ett ställe  Anm: text saknas) som kallades Lwgnhas.
Sedan överflyttades ”conventus” till en skog som sedan länge var en adlig kvinnas egendom, kallat Warnhem dit detta hade flyttats, och från denna dag var detta  ”abbatia” Alvastra ”monasterii” ”filia” (dotterkloster).
Kort tid efter detta  hade denna kvinna, Sigridh, efter påtryckningar från mäktiga och syndfulla män, fått abboten Henricium och deras ”conventum Varnhem” att flytta genom att  fördriva abboten och munkarna.
Då hon genom Guds dom omedelbart och med ögats snabbhet drabbats av spetälska.
Hon ville mildra Guds dom och kontaktade därför abboten och hans munkar genom utsända nuntier för att återkalla dem till Varnhem. De (nuntierna) bad ödmjukt om att få återskänka och överlämna (Anm: ett dokument), att för hennes själs och hennes synder, skulle hennes arv vid slutet av hennes liv skänkas bröderna.
Och detta bestämdes sålunda."


Utloggad Ola Nilsson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 67
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #13 skrivet: mars 02, 2011, 09:41 »
Denna handskrift från 1100-talet ger intressanta uppgifter om sveariket:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cronologia_Dunensis

Efter Karlfredriks inlägg, som ligger i en annan tråd började jag leta efter de kloster som står som okända på Wikipediasidan. Jag tar också med de kloster som är markerade som okända i Sven Lagmans bok www.fotevikensmuseum.se/pdf/Granavollen.pdf

De okända klostren är:
Citera
1138    Okänt kloster    Clara Sylua, In Dania, Lundensis
1172    Okänt kloster    6. Cal. Iulij Phionia, vel Fyonia, In Dania
1174    Okänt kloster    4.9as. Februarij Colbar, idest, Mera vallis, In Dania, Lundensis
1176    Okänt kloster    4. cal. Aprilis, Gradizium, In Norwegia, Hamariensis
1188    Okänt kloster    Nemus S. Mariæ, In Dania, Lundensis
Citera
Anno 1199 Hildaria In Dania Lundensis. ????

Att Gradizium i Norge är Granavollen har ju Sven visat.

De kvarvarande räknas alla till Danmark och Lunds stift (utom Phionia som saknar stift i listan). Minst ett par av dem ligger i Pommern. På denna Wikipedia-sida finns bl.a. en lista med cistercienserkloster i Pommern: http://en.wikipedia.org/wiki/Conversion_of_Pomerania

Att Colber (1174) är identiskt med klostret som grundades i Kolberg/Colbatz/Kołbacz 1173 och att Hildaria (1199) är identiskt med Kloster Hilda/Eldena som grundades 1199 enlig Wikipedia kan det knappast vara någon tvekan om med tanke på namnlikhet och årtal. Därmed är det bevisat att detta område räknades som Danmark och Lunds stift åtminstone i C. Dunensis. Efter kristnandet av Rügen kom Pommern i nuvarande Polen och Tyskland att hamna under danska kronan fram till början av 1200-talet, vilket förklarar detta något märkliga förhållande.

Min gissning är att också Clara Sylua (1138), Phionia (1172) och Nemus S. Mariæ (1188) ligger i Pommern, men det enda av dem där jag hittat något stöd för idén är Phionia, som skulle kunna vara Kloster Dargun, som enligt Wikipedia grundades 1172 eller 1173 av munkar från Esrum i Danmark. Årtal och kopplingen till Danmark stämmer alltså, men jag har inte hittat någon namnlikhet.

Utloggad Ola Nilsson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 67
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #14 skrivet: mars 02, 2011, 19:02 »
Efter att ha jagat bokens rätta signum över hela Europa fann han den till slut på ”Den sorte diamant” i Köpenhamn; av alla platser endast 46 km från Foteviken! Det är en bok på flera hundra sidor med kompakt text på latin, skriven av priorn Carolo de Visch i cistercienserklostret De Dunis i Flandern 1656. I slutet av boken har priorn återgivet en numera försvunnen handskrift från hans eget kloster. Denna handskrift är en komplett förteckning över alla munkkloster i Europa tillhörande cistercienserna. Handskriften har kompletterats successivt men man slutade införa uppgifter ca 1189-1191.

Boken finns ännu närmre: http://books.google.com/books?id=qukOAAAAQAAJ&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false. Listan på kloster finns på sida 157-250

Efter att jag hittat denna har jag konstaterat att några av de äldsta klostren i Pommern finns med på egna positioner, så Clara Sylua och Nemus S. Mariæ får nog betraktas som oförklarade tills vidare. Men min förklaring av Colber, Hildaria och Phionia verkar fortfarande rimlig.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #15 skrivet: mars 02, 2011, 19:43 »
Detta är riktigt roligt, Ola. Jag har precis lagt ut mina egna avfotograferingar av boken på Internet. När jag skulle lägga upp detta inlägg hade du redan förekommit med att hitta boken på books.google. Vill ni se hur det ser ut i boken i färg kan ni ju kolla här:
http://arkiv.pilemedia.se/#home

Här hittar ni först alla kloster i tidsföljd, därefter en alfabetisk uppställning. Observera att ett uppslag blivit fel sidnumrering på vid tryckningen: 376-385 ska vara 384-385.

Clara Sylua kan knappast knytas till Pommern eftersom det grundades redan 1138 vid en tidpunkt då danskarna ännu inte hade etablerat sig på allvar i Pommern. Först 1169 föll Arkona på Rygen i danskarna händer och templet förstördes. Clara Sylua måste vara ett kloster i Skåneland och det blir då det första klostret som ärkebiskop Eskil grundade direkt efter sin utnämning till ärkebiskop.

Nej, mitt hetaste tips är Lyngsjö söder om Kristianstad som jag skrev om på en annan tråd
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4236.msg34393.html#msg34393. Har faktiskt beställt tid på fredag med kyrkans vaktmästare så jag kan kolla upp lite närmare.

Utloggad Ola Nilsson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 67
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #16 skrivet: mars 02, 2011, 20:45 »
Fast lite intressant är det med klostret Stolpe grundat 1140 i Pommern enligt C. Dunensis. Enligt Wikipedia-sidan (som verkar ha seriösa referenser) grundades klostret 1153 som Benedictinerkloster, och blev först 1304 Cistercianskt. I Stolpe-raden i C Dunensis finns det dessutom med en avhuggen parentes i högerkanten av en ruta: "(da", där resten är överskrivet av nästa kolumn (nästan som om de använt Excel). Bortsett från det finns det inget som tyder på en dansk koppling.

Detta innebär inte att jag tror att Clara Sylua och Stolp är samma. Det tror jag inte, eftersom bägge är med i samma lista på varsin rad, och dessutom har du säkert rätt i att Danmark inte kontrollerade Rügen då. Men visst är det lite märkligt att samma källa kunde tidigarelägga även detta kloster, och med så mycket. I Skandinavien är det möjligen 5 år tidigare för det första klostret, I Pommern tidigareläggs första cistercienserklostergrundandet med 33 år.

Hoppas du hittar något spännande i Lyngsjö Sven. Vi väntar med spänning på rapporten.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #17 skrivet: mars 02, 2011, 22:04 »
Uppgifterna på klostret i Pommern verkar dock inte säkra från Wikipedia. Enligt:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bishopric_of_Cammin
skapades Cammins biskopsdöme just 1140 och klostret Stolpe av Ratibor I. Han dog emellertid redan 1156. Klostren hade mycket stor betydelse i Polen vid denna tid så det är inte alls omöjligt att man just i samband med stiftets inrättande också lagt grunden till Polens första kloster i Stolpe.

Utloggad Ola Nilsson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 67
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #18 skrivet: mars 02, 2011, 22:36 »
Nja, uppgifterna på de bägge sidorna är nog konsistenta. Det står där också att det första klostret grundades 1153 i Stolpe utan att precisera vilken orden det gäller. På
http://en.wikipedia.org/wiki/Conversion_of_Pomerania
preciseras att det är Benediktiner, och att det första Cistercienserklostret grundades 1173 i Dargun. Men uppenbarligen grundades ett cistercienserkloster redan 1140, och du har säkert rätt i att det är i samband med att biskopsdömet instiftas.

Utloggad Ola Nilsson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 67
SV: Cistercienserkloster i Norden
« Svar #19 skrivet: mars 03, 2011, 00:05 »
Google Books är bra!  :)

Nu har jag hittat en bok till från 1600-talet med data om cistercienserkloster. Den här heter "Notitia abbatiarum ordinis cistertiensis..." och är utgiven 1640 av Gaspar Jongelinus, en flamländsk munk och abbot som verkade i Disibodenberg och Eusserthal i Tyskland. Den innehåller kronologier med grundläggningsdatum för samtliga Europeiska cistercienserkloster. För varje kloster anges årtal, officiellt namn och ofta lokalt namn, land, stift och vilken av ordens 4 grenar (dvs ordens 4 första kloster) som det tillhör. Men huvuddelen av boken består av text med beskrivning av varje enskilt kloster, uppställt efter region och land. För varje region och land finns dessutom lite historik, och ibland lite furstegenealogi. Jag har försökt att hitta omdömen om boken, men det blev inte mycket jag fick fram. Vad jag förstår har Jongelinus använt källor från flera olika håll, men jag har inte lyckats hitta någon källhänvisning. Det kan ju bero på att boken är ganska omfångsrik (825 pdf-sidor) och att mina 2 års skolfranska inte räcker  till för att tolka latinet......

Jag har bara hunnit titta på kronologitabellerna och vad det står om de skandinaviska klostren. Tabellerna stämmer ganska väl med Visch's bok. Följande skillnader har jag noterat:
- Jongelinus saknar Clara Sylva och Phionia. I övrigt är det samma kloster som är med.
- Årtalen överensstämmer förutom: Roma(Visch: 1163, J:1164), Gradizium(V: 1176, J:1177), Holme (V:1171, J:1172), Nemus. S. Mariæ (V:1188, J: olika på olika ställen 1187 resp 1188), och den enda som skiljer med mer än uddaåret är Ryd (V: 1192, J: 1210).
- Diocæses överenstämmer förutom: Alvastra (V:Uppsala, J:Lkpg), Esrum (V: Roskilde, J:Lund), Guldholm (V: Visby, J: Schleswig)
- Patriæ överensstämmer förutom: Nydala (V:Godlandia, J:Suetia), Varnhem (V: Suetia, J: Visigothia)

Intressant hos Jongelinus är de lokala namnen, som väl i och för sig ibland är lite förtyskade:
Citera
Aluastrum, Aluastern
Noua-Vallis, Ni-Dal
Heriuadum, Hareswald
Lysa, Liusce
Houedoa, Hofuæthe
Varnhemium, Varnhem
Esromium, Esrom
Vitæ-Schola, Bekeschovv
Saba, Vulgo Sæbey
Sora, Soor
Tuta-Vallis, Weisser-Dal
Gudualia, Gudholyn
Clara-Insula, vulgò, Om
Gradizium, Graditz
Iusula-Dei, Gottes-holm
Locu-Dei, Loum
Mera-uallis, vulgò Colbar
Nemus S.Mariæ, Mari-wald
Rus-Regium, vulgo Rye-clooster
Aurea-Insula, Gulden-holm
Azylum
Hildaria, Hildar
Tuta-Insula, Weisserholm

Det jag slogs av här var:
- Roma/Gudualia/Gudholyn. Normalt brukar Gudualia antas vara en förvanskning av Gutnalia, som skulle vara en latinisering av Gutnallting/Gutarna allting. Det har emellertid föreslagits att det istället kommer från Gut-al, gutarnas al dvs helgedom. Jag tolkar "Gudholyn" som en bekräftelse att den senare tolkningen i princip stämmer.
- Mari-wald för det okända Nemus S. Maria. Marieskog kallades ju Dragsmarks kloster. Kan det ha varit cistercienserkloster innan det blev Premonstratenserkloster? Annars skulle "väl både  Nemus och -wald kunna översättas till -lund. (och i Herrrevad är -wald en förvanskning av -vad)

Och här kommer länken:
http://books.google.com/books?id=d-JjSey7nS4C&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false
Det jag har tittat på hittills är framförallt:
- kronologiskt index uppdelat på klostergren/årtal: s 101-
- kronologiskt index: s. 702-
- beskrivningar Danmark: s. 573-
- beskrivningar Sverige: s. 577-
- beskrivningar Norge: s. 579

Det vore jättebra om någon kan bidra med en översättning av sidorna 573-579, och också om någon latinkunnig kunde se om Jongelinus säger något om sina källor.

Det finns förresten en inscanning till av ett annat exemplar av samma bok:
http://books.google.com/books?id=Eyc_AAAAcAAJ&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false