Författare Ämne: Megalitgravar  (läst 4851 gånger)

Utloggad gusten86

  • Novis
  • Antal inlägg: 10
Megalitgravar
« skrivet: april 27, 2006, 23:16 »
Finns det några belägg för att megalitgravar i norden är byggda i relation till ljuset som tex megalitgravarna på malta eller stonhenge som visserligen inte är en grav men som härrör från samma tid?

Utloggad Gunnar Creutz

  • Stammis
  • Antal inlägg: 199
    • Slutarpsdösen
Megalitgravar
« Svar #1 skrivet: april 28, 2006, 18:58 »
Kort svar: Nej.

Något längre svar: Tja, inget har kunnat bevisas men man kan tolka det på lite olika sätt. Jag har dock skrivit en artikel som berör ämnet och ger dig här titeln på den samt några de källor jag utgått ifrån.

Göran Henriksson, "De västgötska gånggrifternas samband med solkult" (1989) s. 62-88 i Falbygden nr 43.

Birgitta Hårdh och Curt Roslund, "Passage graves and the Passage of the Moon" (1991) s. 35-43 i "Regions and reflections in honour of Märta Strömberg", ISBN 91-22-01460-8.

Lars Bägerfeldt, "Megalitgravarna i Sverige - Typ, tid, rum och social miljö" (2:a reviderade upplagan 1992), ISBN 91-86742-45-0.

Jonathan Lindström, "The orientation of ancinet monument in Sweden: A critique of archaeastronomy and alternative interpretations" (1997) s. 111-125 i Current Swedish Archaeology nr 5.

Gunnar Creutz, "Vintermånens nedgång i graven - om gånggrifter på Falbygden och deras gångriktningar" (2004) s. 49-56 i Falbygden nr 58.

Hälsningar
Gunnar

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Megalitgravar
« Svar #2 skrivet: april 28, 2006, 21:35 »
Christopher Tilley har skrivit en intressant (och mycket postprocesuell) artikel  om gravarnas placering i landskapet och deras symboliska betydelse ; Constructing a Ritual Landscape Ur: Regions and Reflections. In honour of Märta Strömberg. (1991)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad gusten86

  • Novis
  • Antal inlägg: 10
Megalitgravar
« Svar #3 skrivet: april 29, 2006, 16:17 »
Ja får tacka för boktipsen megalitgravarna är ett grymt intressant ämne

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
Megalitgravar
« Svar #4 skrivet: maj 03, 2006, 14:47 »
Jag tror det är viktigt att skilja mellan exakt- och generell orientering. Jag tror att man är fel ute om man söker efter en exakt riktning eller orientering men de kan likväl ha en generell orientering som är betydelsebärande. Falbygdens gånggrifter ligger generellt orienterade med gången mot ost-sydost om jag mins rätt, det är knappast någon slump men det betyder ju inte att men måste leta efter någon specifik himlakropp för att diskutera detta. Kristna gravar är ju som bekant orienterade i öst-väst vilket är meningsbärande utan att kunna kopplas till ett observerbart fenomen.

En kritik av Blomkvists/Bägerfeldts teorier om placering och rumsliga relationer är:

Persson P. 1991. Likbenta trianglar på Falbygden? I: Västsvenska stenåldersstudier. Red: Browall H, Persson P & Sjögren K-G. Gotarc serie C No 8. Institutionen för arkeologi. Göteborgs Universitet.

Sedan rekommenderar jag alla som är intresserade av megaliter att läsa K-G Sjögrens:
2003. ”Mångfalldige uhrminnes grafvar” Megalitgravar och samhälle i Västaverige. Gotarc serie B No 27, Coast to coast books No 9 Institutionen för arkeologi. Göteborgs Universitet.

Den berör inte direkt de här efterfrågade lägesrelatonerna eller orienteringen men belyser gravarnas plasering i natur och kulturlandskapet från en rad aspekter.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Megalitgravar
« Svar #5 skrivet: november 05, 2013, 18:59 »
Kan Nordens uppallade stenar anses som ett 'förstadie' till den megalit-kultur som utvecklas i såväl Skandinavien som det övriga Eurasien?

Uppallade stenar:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1891.0.html
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.no/search/label/Nyheter%20om%20uppallade%20stenar

Naturformationer eller inte?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2381.0.html

Hur gamla är våra domarringar, dösar, gångrifter?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2417.msg16888.html#msg16888

Samband mellan Östersjöns och Medelhavets megalit-byggare:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4214.0.html

Norra Skandinavien:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3749.msg30018.html#msg30018

Megaliter och tidigt jordbruk:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5733.0.html
« Senast ändrad: november 05, 2013, 19:32 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Megalitgravar
« Svar #6 skrivet: januari 10, 2015, 17:48 »
Danmarks andel av megalit-kulturens dösar presenteras i ny praktbok.

Citera

”Stendysser – Arkitektur og funktion” handler om noget, der nærmest har karakter af et dansk nationalsymbol, nemlig jord- og stenbyggede anlæg med tre eller flere bæresten og en mægtig overligger. Stendysserne betegnes af de fleste som gravanlæg for befolkningen i bondestenalderen (også kaldet yngre stenalder eller neolitikum), men spørgsmålet om anlæggenes funktion og tolkning har længe været diskuteret ivrigt.

En egentlig videnskabelig tilgang til dysserne får man først med bogen ”Danmarks Oldtid oplyst ved Oldsager og Gravhøje” fra 1843; heri brød den fremragende arkæolog J.J.A. Worsaae med den hidtidige opfattelse af dysserne som tingsteder eller hedenske altre.

...

Omkring 3400 f .Kr. begyndte man at opføre kamre af store stenblokke, og dermed var den egentlige dysse skabt. Dyssekamrenes former udvikledes over de næste århundreder, og generelt tiltog de i størrelse og fik med tiden et egentligt indgangsparti; udviklingen på vej mod jættestuerne var en realitet. Dyssekamrene kunne være omgivet af en langhøj (der kunne være mere eller mindre rektangulær) eller en rundhøj (der kunne være mere eller mindre oval). Fælles for anlæggene var, at de var kantet af store sten – de såkaldte randsten.

...

Fund af genstande og skeletrester i kamrene såvel som på de indhegnede flader og uden for disse viser, at dysserne ikke – som de fleste har ment siden Worsaaes tid – har været rejst som egentlige gravkamre. Der findes sjældent intakte begravelser i kamrene – og når det er tilfældet – er de som regel langt senere end dyssernes opførelsestidspunkt. Derimod rummer dyssekamrene rester af skeletter, der antages at repræsentere lig, der oprindeligt har været begravet eller opbevaret et andet sted i et kortere eller længere tidsrum. En lignende håndtering af lig finder man i de samtidige og utvivlsomt tæt med dysserne forbundne indhegnede kultpladser – de såkaldte Sarup-anlæg.

Tilsammen afspejler dysserne, Sarup-anlæggene og de samtidige ofringer af mennesker, redskaber, smykker og dyr i moserne meget komplicerede og i nogle tilfælde for os helt uigennemskuelige ritualer.

...

Man kan næsten sige, at tolkningen af dysserne er gået lidt i ring, således at man nu igen nærmer sig den opfattelse, man havde før Worsaaes tid. Selv om vi hverken skal genindføre betegnelser som hedenske altre eller tingsteder, skal dysserne i hvert fald i højere grad opfattes som kultanlæg end som egentlige begravelsessteder.

I bogens sidste kapitel serverer forfatterne en række punkter, hvor nutidens og fremtidens dysseforskere passende kan tage fat i arbejdet med at udforske anlæggene – for de mener selv, at dysserne stadig rummer mange mysterier, der bare venter på at blive afklaret.

http://www.historie-online.dk/nyt/bogfeature/b20144304.htm

Recessionerna är osedvanligt positiva:

Citera

En gave

Vi lever i en tid, hvor landet (og livet) er under så voldsom forvandling på alle måder, at der værnes om fortidens minder som aldrig før, og arkæologerne bliver dygtigere og dygtigere til at finde dem, fortolke dem og fortælle om dem.

Bogen om stendysserne er et ualmindelig smukt eksempel på dette. De er ikke nogen nyhed, for de er 5.000 år gamle. Men at hele Danmark får et velskrevet, engageret og meget smukt illustreret værk om dem, er en gave, og tak for det.

http://politiken.dk/kultur/boger/faglitteratur_boger/ECE2504984/bog-om-stendysser-er-en-gave-til-danmark/


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Megalitgravar
« Svar #9 skrivet: januari 11, 2015, 09:50 »
Eftersom jag bor i megalitområdet och läst en del av pur nyfikenhet så tror jag att Anders Strinnholm är rätt ute. Det verkar finnas finnas en tanke bakom gravarnas geografiska placering, men exakt vad för effekt man varit ute efter är oklart.
Man tror väl att gravarna användes som samlingsplats för kulter och då kan solens och månens placering på himlen i förhållande till gången in till graven haft betydelse. Men ju mer man läser desto osäkrare blir det. Det finns många teorier.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Megalitgravar
« Svar #10 skrivet: januari 11, 2015, 23:31 »
Citera
500 år innan Stonehenge hade man en liknande megalit-struktur - på Okenyöarna:
Råkade se detta igen.
Så enkelt kan man väl inte beskriva det. Det gäller kanske sista versionen av Stonehenge, men dessförinnan fanns det många olika föregångare, av vilka några var tidigare än i varje fall senaste versionen av Stonhenge. Dessutom har Stonhenge föregångare bygda i trä/jord (ordet "henge" ingår ju sedan äldsta tider i namnet), men arkeologin är funnen.

Monumentet Stonhenge är märkligt i sig, men ännu märkligare är att det i olika riktningar inte så långt från platsen finns andra monument, dock byggda mer i trä och jord (bl a Avesbury, som dock har ett antal större stenar ingående), som är ÄNNU större. Det spekuleras över om den viktigaste funktionen kring monumenten är av för tiden vetenskaplig karaktär, snarare än religiös, eller så samexisterade dessa discipliner då ett prästerskap också antas stått för vetenskapen. Trakterna kan alltså varit vetenskapliga centra, i varje fall som bieffekt av den religiösa aktivitéten.

Tankarna uppkom när arkeologerna funderade över varför man hittade ett par skellettdelar, där individen var uppväxt i trakterna av Alperna. Eftersom denne var gravlagd på en "hedersplats" inom Stonenge-området, så bör det inte rört sig om en slav (liknande) utan om en respekterad besökare. Som jag förstod det, så hade man flera liknande, vilka då var under analys.
Amatör! Skåning i Norrland!