Övrigt > Religionshistoria

Människooffer och Kannibalism?

<< < (2/4) > >>

Joakim:
Jag har faktiskt inte riktigt tänkt på min avgränsning än. Men troligen vill jag behandla stenåldern. Men bronsåldern och järnålder fram till kristnandet vore kul också. Det kanske blir lite lång tidsperiod att behandla. Ska tänka över detta och en del andra saker efter jullovet. :D
När det gäller människooffer så kommer jag ta upp i stort sett alla typer som finns - från mosslik till brända ben i enkla boningshus.

Hittade en video i hyllan som jag spelade in där Burenhult diskuterar kannibalism. Det var någon dokumentär om kannibaler (indianer) i USA under forntiden.

Tror ni att kannibaler är ett "känsligt" ämne att skriva om i dagens samhälle?

Sven lagman:
Jag har en känsla av att kannabalismen är en företeelse som verkligen hänger samman med den neolitiska kulturen. Förekomsten av brända ben i megalitgravarna är en intressant indikation som kan tyda på dylika riter. I samband med dösen från Hindby listar Geivall en mängd skånska gånggrifter med bränt benmaterial:

Gånggrifterna Gillhög (Rydbeck, O: "Stenkammargravar i Barsebäck" 1932, s. 38 f.) och Storegarden (Hansen, F.: "Gånggriften i Storegården."
1930 s. 78)
Skönabäck i Rörum sn. (Strömberg, M.: "Der dolmen Trollasten" 1968, s. 200)
Carlshögen i Löderup sn. (Strömberg, M: "Die megalitgräber von Hagestad." 1971, s. 30)
Jarladösen i Järrestad sn. (Strömberg, M. 1968, s. 200)

Geivall skriver vidare:
"Diskussionen kring dessa fynd har varit livlig. Strömberg menar att det troligen rör sig om människooffer på Trollasten, möjligen i samband med kannibalism (Strömberg, M., 1968, s. 207). Jazdewski har påvisat kannibalism i de kujawiska gravarna (Jazdzewski, K.: "Die Trichterbecherkultur in West und Mittelpolen." Pozna´n  1936, s. 383) och liknande belägg förekommer även senare under bronsåldern (Lomborg, E.: "Ofret og ædt". Skalk 1964:5. s. 3 ff.). Ett annat klart belägg för kannibalism utgör ett fragment av ett överarmsben från människa, funnet i ett avfallslager vid Kornerup i Lejre på Själland (Bröndsted. J.: "Danmarks Oldtid". 1957, s. 268).

Fynden av de brända benen i långdösen i kv. Bronsyxan i Hindby undanröjer varje tvivel kring de ovan diskuterade problemen: teorierna om människooffer i samband med megalitiska bisättningar i Skåne under mellanneolithicum har här ett avgörande stöd." Slut på citatet.

Det är spännande om du kan följa upp de grävningar av megalitgravar som skett efter 70-talet för att få bättre och nyare rön. (Kanske har det gjorts redan, jag lämnade stenåldersintresset för så länge sedan).

I dagens läge är kannibalism knappast något känsligt ämne. Kvällspressen kommer att älska dig.

trillian:
När det gäller just mosslik vill jag inte rekommendera Britt-Marie Näsström, även om att kika i hennes böcker kan vara underhållande i sig. Kika istället på Wijnand van der Sandens bok Udødliggjorte i mosen. Historierne om de nordvest-europeiske moselig. P.V. Globs bok Mossarnas folk. Järnålderns människor bevarade i 2000 år är såklart kontroversiell nu, men den har påverkat forskare ganska mycket och kan vara rolig att läsa för den skull. Du kan ju börja med de böckerna när det handlar om mosslik.

Gorm:
Ur ett arkeologiskt perspektiv så kan man önska en del av Näsström, det kan jag hålla med om,  men hon ger ändå en helt ok religionshistorisk översikt över blot och offer i det förkristna Norden.

/Johan

Joakim:
En kommpis som skrev MAG-uppsatsen nu under hösten (vikingatida trädgårdar) har kommit med motargument för att se om ämnet håller.

Han kom med en intressant fråga. Hur kan man bevisa att det arkeologiska materialet är av kannibalism och inte av rituella karaktärer. Med andra ord kan man bevisa att man åt köttet? Man kanske bara skar av köttet för att komma åt benet. Spåren på benen efter verktyg kan också komma från strid eller liknande?

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida