Vad gäller "birca", så ÄR detta en FUNKTION. Sannolikast har denna funktion med handel, handelsskydd (lagstiftning) och upprätthållande av nämnda att göra. Detta innebär att varje enskilt birca är undantag för allt annat runt om i Norden och överordnat omgivande landstings jurisdiktion. Varje av oss idag identifierad störra handelsplats kan anses vara ett av dessa birca. Adam vet sannolikt mycket väl sammanhanget, varför han noga pekar ut ANSGARS birca, till skillnad mot alla andra birca, och detta Ansgars birca kan helt enkelt inte vara någon annan plats än Björköstaden.
Sedan pekar han ut ett SAMTIDA birca (av alla ca 1060-70), där Romersk Katolska kyrkan (Hamburg-Bremens ärkestift) planerar, försöker eller har etablerat ett säte för ett stift. Utpekandet gör han enligt medeltidens sätt att tänka geografiskt (de kände ju inte till något om vår tids grafiska kartor, vilket lurar oss att tänka "fel") och där råder inget tvivel om att koordinaterna endast kan avse Köpingsvik. Dessutom finns arkeologi, som stödjer en kyrklig mobilicering på platsen.
Alla birca har förståss utmärkande "egennamn". Alla vet väl vad ett egennamn är? Ölandsstaden (det kan faktiskt ha funnits ytterligare 2-3 samtida) kallades således Kaupang. Ibland känner man bara till egennamnet, ex Seeburg, Apulia, Truso, Jumne, Paavik, Bogevik, Visby. I Björköstadens fall känner man dock med säkerhet bara till funktionen (birca). I detta fall finns det faktiskt ett namn, som kandidera som egennamn, nämnligen Sigtuna, då det även nämns ett Fornsigtuna. Här har senmedeltida dokument hittats, som ger slutsatsen att Fornsigtuna skulle kunna vara nuv Signhildsbergs gård, men även andra platser har med liknande stöd pekats ut. Det mest logiska är att ett Sigtuna (Björköstaden) flyttas till en ny plats (nuvarande Sigtiuna) och att den gamla platsen ombenämns till Fornsigtuna, i likhet med att Uppsala flyttas till Ö Aros och att då den gamla orten ombenämns till Gamla Uppsala. De handlingar som stör logiken borde undersökas ang papparsålder, bläckkvalitéter (särskilt ordet "För"-) etc för att verkligen fria dem från rykten om storsvenska försök att vränga den korrekta historian, så att historian blir den "önskade".
Läs då Börje Sandéns förklaringar om hur man tänkte i geografi under medeltiden. Ett logiskt tankesätt, där man längs en led står i vissa platser och ser horisonten runt. Sandén uppdaterar sina texter då och då m h t nya informationer, så den som vill läsa den senaste versionen får söka upp hemsidan själv (vill minnas den heter något på "Uforsk". Där finns annat intressant också att läsa.
Adams geografi behöver inte vara detaljerad, som i vår tid, då beskrivningen mycket väl räckte för medeltida
sjöresenärer skulle hitta till angivna platser. Något mer detaljerat än så behövdes ju faktiskt inte. Beskrivningen är dessutom uppbyggd kring något som för tiden bör varit synnerligen välkänt hoss alla då bildade människor och köpmän resp skeppare i synnerhet, nämnligen sjöleden från Kattegatt/Hedeby (eg Västeuropa) till Bysans/Konstantinopel. I sjöleden ingår självklart även flodsystemen och dragen mellan dessa över vattendelarna.
Svårare än så är det inte.