En liten påminnelse bara:
“…. nearly all of the mtDNA and Y-chromosomal heritage of the Saami can be adequately explained within the European pools of the two haploid genetic systems. This genetics-based reconstruction is in agreement with the reconstruction of the spread of Ahrensburgian and Swiderian Mesolithic technologies in northern Europe, linking it with population expansion that can be likely traced back to the post–Last Glacial Maximum recolonization of the European north (Torroni et al.; Tambets et al.). The results also stress that the grouping of populations according to language families should be used exclusively only in a linguistic context.”
1) Nästan alla gener hos dagens samer har samma bas som dom övriga Skandinaverna. Sen finns det några varianter som er karakteristiska för samer. Samma typ diversitet hittar man förövrigt bland svenskar, norrmän och finnar. T. ex. har trönder och jämtar mer gemensamt än jämtar och upplänningar. Skillnaderna är givetvis inget väsentligt, med mindre man söker svar på historiska frågor angående vem, vart och när dom olika kultur-formerna utvecklades.
I det samband är det givetvis intressant att diskutera såväl jämtarnas som samernas språkliga och genetiska specialiteter. När Tambets och sen Gyllenstam beskriver dom genetiska särdragen hos samer hittar dom visst något spår till det gamla Bjarmeland, nuvarande Perm. Med detta särdrag kan man ju givetvis beskriva dagens samiska befolkning som en egen etnicitet.
2. För övrigt finns en rad finsk-språkliga grupper mellan Baltikum och Ural-bergen. Här kan man också tala om något olika etniciteter, fast dom genetiska spår visar korsningar med slaviska språkgrupper. Än vidare finns ett tydligt finskt substrat i dna'n hos flera slaviska befolkningar, även ungrar. Nu är slaviskan som franskan ett ungt språk, knappt 1500 år gammalt. Därför kan man lugnt utgå från att det finska substratet i ryska språket förorsakats av att finska grupper fått byta språk efter som erövringsvågorna åt sej in i östra Ryssland under tidlig medeltid - från såväl Iran som Indien och Mongolia...
Detta tvingade slutligen fram en allians med kyrkan i Bysants, varefter slaviskan blivit officiellt språk i såväl Ryssland som Ukraina, Bulgarien, Vita Ryssland, Lithauen och Polen. Tack vare den svenska insatsen i Baltikum, västra Karelen och Finland klarade man hålla den rysk-grekiska kyrkans utanför detta område, varför finnar och samer kunde behålla sitt urgamla språk och sin dito kultur intakt - norr om Finska viken...
Enligt Tambets et al. finns alltså ett generellt samband mellan genetik och språk. I Norden såväl som det övriga N-Europa visar man fortfarande upp två, olika språkgrupper - öster och väster om Östersjön. Sen har vi - fortfarande - små, tvåspråkiga grupper därimellan, t.ex. efter kusten från Torneå till Viborg och Reval. Tidigare har man troligtvis haft två-språkliga också efter västkusten av Bottenviken, åtminstone till Umaja/Umeå och Skellefteå.
Nu vet vi ju att en hel del ortsnamn i Norr- och Västerbotten har finska varianter, vid sidan av en mycket stor mängd samiska. Sambanden mellan finsk-talande och svensk-talande är alltså äldre än alla våra skriftliga källor. Den forntiden har vi givetvis gemensamt - på nordkalotten. När det finns substrat i samiskan som inte hörs i andra finska dialekter får man ju fråga vart dom kan härstamma ifrån. Finns där ett samband till dom Altaiska språken?!