Vikingatidens svear - grundfakta

[Carl Thomas]

Jag känner dåligt till detta med fornsigtunir måste jag erkänna – mer än att fornsigtunir nämns i en saga av Snorre.

Signhildsberg hette förr fornsigtuna påstås det - och det kanske med all rätt. Men, vilka källor har vi som säger att Signhildsberg tidigare burit namnet Fornsigtuir?

Det hela låter som en ren ”Svea” konstruktion i mina öron. Stämmer inte kartan med terrängen så bygger vi om terrängen.

Man hittade inte fornsigtunir i själva Sigtuna…så då letar man i Signhildberg istället, påstår att det förr faktiskt hette Fornsigtunir (eller signtuna vilket då med automatik blir foirnsigtuinr när nya Sigtuna byggs) – och man letar där eftersom man redan vet att det är ett ståtligt fornminne med både platåer och hallar….

Så, min fråga, vilka är de källor som omtalar att Fornsigtunir var namnet på det som idag heter Signhildsberg?

Thomas

[Anganatyr]

Om jag har förstått det hela rätt så döptes Fornsigtuna om till Signhildsberg år 1678 för att hedra hjältinnan Signe i sagan om Hagbard och Signe. Denna saga var mycket populär under 1600-talet. Sagan ansågs på 1600-talet ha utspelat sig i Håtuna socken. Enligt den äldsta versionen av sagan (i Saxo) så utspelar större delen av sagan sig på Själland.

[Carl Thomas]

Tack Angantyr!
 
Jag har läst på lite och det verkar som du har helt rätt.

Thomas

[AndreasE]

Signhildsberg hette förr fornsigtuna påstås det - och det kanske med all rätt. Men, vilka källor har vi som säger att Signhildsberg tidigare burit namnet Fornsigtuir?

Det hela låter som en ren ”Svea” konstruktion i mina öron. Stämmer inte kartan med terrängen så bygger vi om terrängen.

Man hittade inte fornsigtunir i själva Sigtuna…så då letar man i Signhildberg istället, påstår att det förr faktiskt hette Fornsigtunir (eller signtuna vilket då med automatik blir foirnsigtuinr när nya Sigtuna byggs) – och man letar där eftersom man redan vet att det är ett ståtligt fornminne med både platåer och hallar….

Så, min fråga, vilka är de källor som omtalar att Fornsigtunir var namnet på det som idag heter Signhildsberg?

Det var ett jäkla antagande...

Fornsigtuna nämns första gången (utanför sagorna) i ett påvligt brev från 1170-talet i vilket påven kräver att kronan återlämnar egendomarna Strom (i Norrsunda sn), Fornesitune och Guzebro till Uppsala ärkebiskopsstift, från vilket de hade konfiskerats. (Svenskt Diplomatarium I nr 852)

1299 utfärdar Birger Magnusson ett brev i apud antiquam Sightoniam.

1315 får Erik Magnusson ett Siktonia vetus ("vetus" betyder gammal). I närheten ligger Norgungi (Norränge i Håtuna) och Frötunum (Frötuna i Håbo-Tibble). (Svenskt Diplomatarium III nr 2032)

Enligt jordeböckerna för 1541 nämns Fornsigtuna som en av Gustav Vasas egendomar. Det stavas där Forsictuna, Foorsictuna och Fforssiiktwna.

Det nämns även som en kunglig egendom i 1551 års jordebok för Stäkets län, och stavas då Forsictuna.

 

[Carl Thomas]

Tack AndreasE för det arbete du lagt ned på detta!

Jag har läst på lite (som jag skrev ovan) och vet nu lite mer om för/forsigtuna.

Thomas

[Ättelägg]

Försöker att följa tråden, finns lite olika tankar kring svearnas lokalisering och betydelse av namnet. Så långt verkar många vara överens att dagens bild går att mer säkert bekräftas till senmedeltiden. Före dess mer osäkert. Nu tycker jag att Svears rätt att välja klart pekar ut Svear genom Upplandslagen, Sörmlandslagens placering som första väljer med utpekandet av morasten för tillbaka detta till åtminstonde 1275, valet av Magnus Ladulås. Dock är det mer intressant, jag vill förstå argumenten, med varför denna nykonstruktion som det skulle vara med utpekandet av svealand i dagens tappning. Ifall detta skedde i och med senmedeltiden, varför splittra ett folk i mindre delar, varför använda sig av hela folkets namn (svear) på en region, detta i en tid där nationalstatens foster sjösattes. Att gå från en större enhet till splittring i mindre rimmar illa med en process där snarare det motsatt torde vara rimligare? Vill inte kverulera, utan som en minoritet här ha svar på frågor för att förstå.

[supergeten]

Försöker att följa tråden, finns lite olika tankar kring svearnas lokalisering och betydelse av namnet. Så långt verkar många vara överens att dagens bild går att mer säkert bekräftas till senmedeltiden. Före dess mer osäkert. Nu tycker jag att Svears rätt att välja klart pekar ut Svear genom Upplandslagen, Sörmlandslagens placering som första väljer med utpekandet av morasten för tillbaka detta till åtminstonde 1275, valet av Magnus Ladulås. Dock är det mer intressant, jag vill förstå argumenten, med varför denna nykonstruktion som det skulle vara med utpekandet av svealand i dagens tappning. Ifall detta skedde i och med senmedeltiden, varför splittra ett folk i mindre delar, varför använda sig av hela folkets namn (svear) på en region, detta i en tid där nationalstatens foster sjösattes. Att gå från en större enhet till splittring i mindre rimmar illa med en process där snarare det motsatt torde vara rimligare? Vill inte kverulera, utan som en minoritet här ha svar på frågor för att förstå.

Väldigt bra nedkokat!

[Yngwe]

Det är märkligt vad mycket tycka och tro som hamnar i den här tråden. Lite band kan man väl kanske lägga på sig själv....

[Boreas]

Det hör väl kanske tråden till att här finns ju arkeologer som tänkt igenom dessa frågor - på bas av en samlad översikt över arkeologiska fakta. Oscar Montelius var väl den första som fick fram en sådan översikt. 

Från Bo Gräslunds biografi over Oscar Montelius:

Montelius (M) tillhörde inte den dåförtiden talrikt företrädda skolan som tolkade markanta förändringar i det arkeologiska materialet som ett utslag av folkvandringar. Tvärtom gjorde han sig till en konsekvent talesman för uppfattningen att de skandinaviska länderna ända sedan den yngre stenåldern kännetecknades av befolkningskontinuitet. M var också under hela sin tid som forskare av den uppfattningen att kulturspridningen från söder mot norr inte skedde med stor eftersläpning utan förhållandevis snabbt.

Som forskare var M en utpräglad empiriker; någon teoretiker var han avgjort inte. Inte desto mindre var han en för sin tid ovanligt metodiskt medveten arkeolog. Hans styrka låg bl a i förmågan att på ett suveränt sätt samla information om och systematisera mycket stora och svåröverskådliga källmaterial och att sedan presentera sin analys på ett klart och övertygande sätt.

Någon knappolog var han minst av allt. Sina enastående detaljkunskaper sökte han tvärtom konsekvent utnyttja för att belysa större sammanhang, och han tillät inte enskildheterna att skymma helheten. I allt vad M företog sig, vare sig det gällde praktiskt arbete eller forskning, framträdde just hans förmåga att skilja ut det väsentliga från det oväsentliga. Med tanke på den väldiga omfattningen av M:s forskningsproduktion är det för övrigt påfallande hur få vetenskapliga missbedömningar han gjorde sig skyldig till. Detta speglar givetvis i första hand hans djupa materialkunskap och säkra metodiska handlag, men här skymtar också närvaron av ett intuitivt säkert omdöme.

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9465

[Boreas]

Försöker att följa tråden, finns lite olika tankar kring svearnas lokalisering och betydelse av namnet. Så långt verkar många vara överens att dagens bild går att mer säkert bekräftas till senmedeltiden. Före dess mer osäkert. Nu tycker jag att Svears rätt att välja klart pekar ut Svear genom Upplandslagen, Sörmlandslagens placering som första väljer med utpekandet av morasten för tillbaka detta till åtminstonde 1275, valet av Magnus Ladulås. Dock är det mer intressant, jag vill förstå argumenten, med varför denna nykonstruktion som det skulle vara med utpekandet av svealand i dagens tappning. Ifall detta skedde i och med senmedeltiden, varför splittra ett folk i mindre delar, varför använda sig av hela folkets namn (svear) på en region, detta i en tid där nationalstatens foster sjösattes. Att gå från en större enhet till splittring i mindre rimmar illa med en process där snarare det motsatt torde vara rimligare? Vill inte kverulera, utan som en minoritet här ha svar på frågor för att förstå.

"Splittringen" av helheten sker ju under 1100- och 1200-talen, då ledningen i en landsdel kunde stå mot ledningen i en annan. Under den här tiden kunde schismen mellan dom gamla ("hedna") lagarna och dom nya ("kristna") makthavare fick ju många och ödesdigra konflikter mellan olika ättelinjer och folkland. När man kommer till "fredstiden" och dom gamle länen återförenas - i ett nytt kungadöme - kommer dom gamla lagarna till ny heder och värdighet, även om dom numer anpassas en kristen kontext och formalitet.

Samma typ ändringar hade ramat hela Europa. Efter romernas massiva kampanjer och diverse folkmord skedde till dels stora real-politiska ändringar i Euasien. Till exempel får vender, goter och germaner etablera nya samarbetsformer och sköta nya uppgifter efter att det väst-romerska imperiet brutit ihop. När krigen är över får dom kvarvarande kungadömen införliva grenar från andra ätter när gamla konstiutioner skal re-etableras, som "na-tioner".

[Boreas]

Så här ser en nu verksam arkeolog på frågan..

http://www.arkeologi.uu.se/Forskning/Publikationer/OPIA/Opia26/

Se kommentar på debatt-tråden:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg52509.html#msg52509

[dersa]

Var det inte grundfakta som skulle presenteras? Medeltid börjar blandas in och en del länkar som kanske är intressanta, men knappast grundfakta, om vikingatidens svear..

[Boreas]

Dersa,

Visst får du gärna bidra med flera källor till fakta - så fort du hittat en.
 
Kanske vi får titta efter arkeologiska källor också - om vi vill hitta nya och fler fakta om vikingatiden? Vilka fynd skulle du leta fram då?

[Anganatyr]

Försöker att följa tråden, finns lite olika tankar kring svearnas lokalisering och betydelse av namnet. Så långt verkar många vara överens att dagens bild går att mer säkert bekräftas till senmedeltiden. Före dess mer osäkert. Nu tycker jag att Svears rätt att välja klart pekar ut Svear genom Upplandslagen, Sörmlandslagens placering som första väljer med utpekandet av morasten för tillbaka detta till åtminstonde 1275, valet av Magnus Ladulås. Dock är det mer intressant, jag vill förstå argumenten, med varför denna nykonstruktion som det skulle vara med utpekandet av svealand i dagens tappning. Ifall detta skedde i och med senmedeltiden, varför splittra ett folk i mindre delar, varför använda sig av hela folkets namn (svear) på en region, detta i en tid där nationalstatens foster sjösattes. Att gå från en större enhet till splittring i mindre rimmar illa med en process där snarare det motsatt torde vara rimligare? Vill inte kverulera, utan som en minoritet här ha svar på frågor för att förstå.

För det första så är det ingen idag som vet om svearna ursprungligen var ett folk, det är alltså en hypotes. Åke Hyenstrand var ju inne på att svearna var en handelsorganisation under vikingatiden. Peter Sawyer skriver att svearna identifierades som just svear av sin omvärld. Vilka kriterier som måste uppfyllas för att identifieras som svearna vet vi idag inte. Kanske var det som med dagens samer, som finns i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De identifieras som samer av sin omvärld, men har ingen gemensam Kung/ledning, är inte ett rike osv. Andra har varit inne på religionen (asatron) som kan ha existerat i olika version, och de som utövade en version kallades just svear. När sedan kristendomen kommer blir asatrons starka fäste runt Mälaren med den berömda religiösa kultorten Gamla Uppsala. Kanske är det därför som just området kring Mälaren får namnet Svealand? Det är ju här de riktiga svearna bor, söderut bor bara sådana där kristna med sina nymodigheter.

[Anganatyr]

Jag ber om ursäkt Yngwe för att det inte var renodlad fakta, men jag ville gärna svara på Ätteläggs inlägg.

[vemvet]

Vill man skapa ett underlag för att förstå vilka svearna bör vi också placera svearna i ett större kontext. Vilka var aktörerna i svearnas närområde? Vilka källor finns? Vad fick mälardalen att växa fram som ett dominerande område under vikingatiden? 

En intressant artikel som behandlar många av de källor som tagits upp i den här tråden samt en hel del om kontakterna österut (ruserna) är
http://norah4history.wordpress.com/svensk-historia/fran-tacitus-till-tahirs-ruser/
av Inger E. Johansson.

[Castor]

Vill man skapa ett underlag för att förstå vilka svearna bör vi också placera svearna i ett större kontext. Vilka var aktörerna i svearnas närområde? Vilka källor finns?

Enligt Einhard, Rimbert & Wulfstan var det danerna, venderna (västslaverna), aistierna och kurerna. Einhard säger att slaver och aistier bodde söder om Östersjön, Rimbert har mycket att säga om kurerna och Wulfstan har ännu mer att säga om aistierna (två tredjedelar av hans berättelse handlar om dem).

Wulfstans redogörelse kan jämföras med den nära 800 år äldre Tacitus' uppgifter om aestierna. Wulfstan säger inte ett ord om bärnsten (trots att bärnsten torde ha varit den viktigaste handelsvaran i Truso) men annars stämmer hans lokalisering av aistierna, i anslutning till den lagun som på fornengelska heter Estmere (och på modern litauiska Aistmarės), bra med Tacitus' uppgifter. Det är dock ovisst om aestier och aistier var samma folk eller om de senare bara hade övertagit de förras namn. Hur som helst ska de inte förväxlas med vår tids ester.

Rimbert berättar att svearna under en period hade gjort kurerna skattskyldiga och att danerna försökte ta över kontrollen när svearna hade förlorat den.

Adam av Bremen m.fl. berättar om en kung Gnupa som härskade över Hedeby under tidigt 900-tal och som ska ha varit son till en Svea-kung vid namn Olof som erövrade staden i slutet av 800-talet.

Av källorna kan man sluta sig till att städerna vid södra och sydöstra Östersjön - Hedeby, Jomsborg, Truso och Seeburg hade stor strategisk betydelse och att kontrollen över dessa växlade under 800--900-talen.

Vad fick mälardalen att växa fram som ett dominerande område under vikingatiden?

Frågan är om Mälardalen verkligen var ett dominerande område och i så fall över vilka andra områden Mälardalen dominerade. De vikingatida källorna säger egentligen ingenting om hur svearna förhöll sig till Mälardalen.

[Ättelägg]

Inte med GPS kordinater, dock kan vi med relativ träffsäkerhet uttala oss om slutet av 1200 talet, Svear valde kung vid morasten som låg i Uppland. Före detta mer luddigt men fortfarande blir det ett märkligt brott som är svårförklarligt utifrån administra skäl. Adam av bremen som ligger nära i tid (vikingatiden) används av olika läger för att förklara sakernas tillstånd vilket mer speglar äldre källors knapphet. Geografiska beskrivningar är svepande och bildar en oskarp ram runt berättelsen. Dock finns det ner till 1200 talet (närmare 800 år) en klar bild av sveabegreppets geografiska läge och utan rimliga anledningar till annat är det inte långsökt att förmoda att detta beskriver även vikingatida förhållanden. Argument för saknas inte, Uppsala, Sigtuna, Isänska sagor, framför allt Snorres, är mer hårdvaluta. Adam går tydligen att tolka åt olika håll även om jag tycker den är relativ klockren utifrån min tolkningsram, Wulfstan beskriver färdväg öster ut då han nämner Blekinge och andra delar av kusttrakterna han passerar som tillhörande Svearna vilket i sig bara säger att de nämnda geografiska namnen tillhör svearna, dvs inte detsamma som helheten uten en del av denna. Det kanske är tråkig uppfattning men bilden är tämligen tydlig var svearna huserade under vikingatiden, mälardalen, och att de hade någon form av samhörighet med nämnda landsändar på 800 talet. Svearna skall ha hämtat tribut av kurerna under en viss tid vilket sannolikt är en omskrivning av plundring och utsugning. Tror nog inte att kurerna såg sig som svear och lydande under sveakungen. Tillhörighet baseras på tämligen svaga band under denna tid och man får nog förmoda att skakernas tillstånd flukturerar över tid. Dock torde bilden av svearnas geografiska position under vikingatiden vara relativt klar - i stort Mälardalen. Vad baserar jag detta på är ovan skrivna, det finns ringa "hårda" bevis utan fallet är mer ett indiciefall.

[Vetgirig]

Fornsigtuna och staden på Björkö är ju uppenbarligen två olika platser. Eller menar du att lämningarna på Björkö egentligen är lämningarna efter Fornsigtuna, och inte de lämningar som finns där vi brukar placera Fornsigtuna?

Jag menar att lämningarna på Björkö är just Fornsigtuna.
"Om något ser ut som äpplen, så är det sannolikt äpplen."
I de brev, som hänvisas till i ett inlägg där Fornsigtuna nämns finns ingen god positionsangivelse (I varje fall inte tillräckligt god). Birgers brev borde t ex vara avfattad på Hovgården, Adelsö (om ingen ort för utgivningen är nämnd) och då är Björköstaden/Fornsigtuna nära, vilket den även skulle vara om han vistades t ex i Håtuna. Signhildsberg är ett villospår. Begreppet "birca" har med den särskilda lagstiftningen till skydd av handel att göra och är INTE ett namn på en ort, under alla förhållanden. I så fall borde stadssamhället på Björkö av oss kallas något neutralt typ Björköstaden t v.
Men jag menar att lämningarna på Björkö är just Fornsigtuna.

[Yngwe]

Ättelägg.
 
Ja Mora stenar användes väl max tio gånger från sent 1200-tal till 1400-tal. Långt ifrån alla valdes under perioden där. Det kan knappast sägas vara en väl etablerad och självklar tradition. Snarast kan man väl koppla ihop det med försöken att etablera makten i Uppsala och inte minst för att skaffa status åt Uppsala.
 
 
Nu kan man tycka att sådana tilltag är rent hittepå, men Mathias Lincopensis (Heliga Birgittas biktffader) säger att Uppo, är Uppsalas grundare och att denne Uppo var far till Sven, Nore och Dan i Sverige, Norge och Danmark. Därmed skulle Uppsala vara den äldsta huvudstaden för de tre nordiska rikena....
 
Ambitionen att hitta på för att höja status går alltså långt tillbaka, och kanske är det den enkla förklaringen till varför ärkestiftet placeras i gamla Uppsala och varför man försöker etablera Mora stenar som plats för kungaval. Vi måste då inse att dessa är dåligt bevis för någon kontinuitet, och inte minst så ser vi att maninte är så nogrann med historiebeskrivningen, om det kan fylla ett syfte så skarvar man rätt rejält!
 
 .