Det finns flera avskrifter av Adam som man antagligen synkat. Jag hittade ingen redogörelse för just detta avsnitt i boken tyvärr.
Hur löser man så det problemet - om "basfakta" skal skiljas från "tolkningar"?
Alla översättningar blir ju - i regeln - en fråga om översättarnas kunskaper och förstånd. Översättningar blir alltså "tolkningar" - eftersom djupet, brädden och objektiviteten i översättarnas verklighetsuppfattning spelar en avgörande roll. Inte minst gäller det när täxternas ursprung kommer från en kultur/period som är svåråtkomlig. Det vet alla som jobbat med gamla texter, inte minst inom nordisk filologi...
Jag hittade denna text om Wulfstans resa: Sorry, ingen originaltext.
"King Alfred´s Orosius", London 1883:
”Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn”
“He sæde ðæt Norðmanna land wære swyþe lang swyðe smæl……Ðonne is toemnes þæm lande suðeweardum, on oðre healfe þæs mores, Sweoland, oþ þæt land norðeweard; toemnes þæs lande norðeweardum Cwena land.”
Sista versen från en folio återgett i "The Old English Orosius", Oxford 1980:
“Weonoðland him wæs on steorbord on bæcbord him wæs Langaland Læland Falster Sconeg, þas land eall hyrað to Denemearcan. Þonne Burgenda land wæs us on bæcbord þa hybbað him sylf cyning. Þonne æfter Burgenda lande wæron us þas land þa synd hatene ærest Blecingaeg Meore Eowland Gotland on bæcbord, þas land hyrað to Sweon.”
Inger E. Johanssons översättning (1996):
"Burgunderna har i väster sjötarmen och Winedas, Sweon i norr och öster om sig Sermende, i söder finns Surfe. Sweon har söder om sig sjöarmen mot Osti, i öster Sermende och norr över Cwenland, i nordväst finns Skridfinnar och i väster Nordmän.
Han sade att Nordmannalandet var mycket (jfr nuv. begr. svaert=mycket) långt och mycket smalt…..Sedan finns landet (markerna) sydöver och (längs) den ena hälften på andrasidan hedarna, Sweoland, och landet nordöver gränsar till Cwena land.
Weonodland fanns på styrbordssidan och på babordssidan låg Langeland, Laeland, Falster och Skåne, länderna(=markerna) som hör till Denemearcan, Sedan(= därefter) såg vi Burgenda land på babordssidan som han(udnerförstått berättaren Wulfstan) själv kom ifrån, Sedan efter Burgenda lande hade vi först Blekinge, Möre, Öland och Gotland på vår babordssida, länderna(=markerna) hör till Sweon.
https://www.dropbox.com/s/5ttu87huag2gp0b/Källorna%20till%20svenskt%20800-tal%20i%20europeiskt%20perspektiv_I%20E%20
1. Hur korrekt är denna översättning?
2. Hur stämmer den med Ottars berättelse?
3. Hur definieras så vikingtidens Danemaercan respektive Sweoland?