Uppåkra ligger i ett relativt platt fullodlingslandskap, där Uppåkra utgör en av de högre punkterna. Bäckar och åar i området är näst intill helt reglerade i kulvertar och diken. Utgrävningar i själva Uppåkra uppvisar inga tecken på någon större erosion. Jag är ledsen, men man behöver inte vara en expert på erosion för att anse att det mest sannolika är att området i stort inte har genomgått någon extrem sådan. Sen kan du förstås envisas med att vi inte vet att så inte är fallet, men det gör det inte mer sannolikt. Har du några argument för varför Uppåkras närområden, men inte Uppåkra på sin höjd, skulle ha drabbats av extrem erosion?
Ja. Jag har argument som skulle kunna vara möjligt. Jag kan givetvis inte bevisa dom, det är lika svårt som att motbevisa dom. Om vi kallar Uppåkra U och andra platsen för A
Om A börjar plöjas x antal år tidigare än U så är det troligt att det eroderar mer. Det beror på en mängd orsaker, bla jordens exponering för sol vind och vatten, plöjningens finfördelning av jorden, vattnets möjlighet att bilda rills (små kanaler) i jorden.
Om A är mer vindutsatt än U eroderar det troligen mer även om jorden behandlas lika, Närvaro av bygggnader och träd men även små buskar skulle kunna ha skyddat U.
Om A ligger närmare ett större vattendrag än U, eller har sämre buffertson mot vattendraget, så förlorar A jord definitivt, på U skulle jorden kunna deponeras i en ände av fältet och på sikt medvetet kunna plöjas tillbaka.
Om U har förhållanden som gör att eroderat material deponeras där, t.ex. pga vindförhållanden, så kan dess erosion motverkas bättre än A om där inte deponeras material.
Jag har tidigare påtalat att jordförluster är ett känt problem, jag har i grova drag hänvisat till vilka effekter det handlat om, och jag har också påtalat att aktuellt område på ett globalt plan är markerat som högrisk-område för erosion. Att erosion har allvarliga konsekvenser för jordbruksmark är inget som jag har hittat på, det är ett etablerat faktum. På bara någon timmes studier får man fram att erosionens effekter inom ett relativt litet område kan variera mellan 1 kg och 120 ton per hektar och år. Det handlar då alltså om ca 0,05 mm eller 4,5 mm om året i förlorat jorddjup. Och det är siffror hämtat i Sverige, i Skåne, på jordbruk som medvetet jobbar för att begränsa erosionen. Och siffrorna rör bara en typ av erosion, en av många typer.
Jag håller helt med om att detta inte är något som helst bevis för att platsen A B eller C är kraftigt eroderade. Men det är definitivt rätt väl styrkt att erosion kan påverka jordbruksmark med jordförlust som resultat, och det borde därför vara av intresse för den som gräver i jorden efter saker eller sanning. Det är bara dit jag vill komma. Kan vi komma dit eller hävdar du att omfattande erosion inte förekommer på platser som kan vara av intresse för arkeologer?