1. Ok. Jag kollade inte wikipedia utan "Jordbrukets första 5000 år" av Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen och Mats Widegren, och där nämns inte att Skåne skulle ha brukats med hjulplog under järnålder. Den sträcker sig dock endast fram till 1000-talet. Vad för källa anges på wikipedia?
2. Men ställde man djupet på hjulplogen? Djupet som en årder och hjulplog når beror vad jag förstår på hur tunga de är. När man införde mekaniserade plogar så var de fysiskt tyngre och designade för att ge större djup än tidigare metoder. Ska nog mycket till för att komma ner 20 cm med en hjulplog. Men visst, en sakkunnig på förhistoriskt jordbruk och modernt jordbruk skulle nog kunna reda ut det hela bättre än vad vi kan.
3. Nja, var inte riktigt vad jag skrev. Vad jag sa var att utan plöjning så beror humifieringsgraden på saker som erosion och vilken typ av växtlighet som funnits på platsen. Dessa faktorer varierar från fall till fall.
När en yta börjar plöjas så omfördelas matjorden över den plöjda ytan, då mylla samlas i lägre liggande partier och plöjs bort från högre liggande partier. Humifieringsprocessen är för långsam för att rädda eventuella fornlämningar.
Jag menar inte att årdern och plogen har samma effekt, däremot så har eventuella skillnader i deras effekt plöjts bort under de senaste 150 årens mekaniserade jordbruk.
Dessa slutsatser bygger på praktisk erfarenhet. På plöjda ytor är matjordslagret nästan alltid djupare i svackor, och på höjderna har fornlämningarna skadats mest. Gravfält som legat i tex lövskog täcks oftast av tjockare matjordslager än de som legat i betad hagmark. Årderspår är nästan enbart bevarade i mark som ej odlats i modern tid eller tex under gravar.
4. I själva grävskedet så spelar det inte särskilt stor roll. Sen beror det väl på vilka frågor man vill ställa, och förstås på om det finns några bevis för att dessa faktorer påverkar bevarelsegraden. De arkeologer som tex jobbar i Skåne som jag känner verkar inte ha uppfattningen att överplöjda fornlämningar generellt sett är mer skadade där än här, tex.
4b. Ingen aning. Storskaliga kartor går ju bara tillbaka till mitten av 1600-talet, så längre än så går det ju inte att veta säkert. Men man har säkert plöjt delar av ytan sedan långt innan det. Andra delar kan ju ha utgjort tex hagmark eller utnyttjats på andra sätt, och användningen har säkert varierat med tiden.
5. Kanske det. Det får du nog fråga en expert om. Men som sagt, vad jag vet så är inte boplatserna sämre bevarade i Skåne än i mellansverige.