Intressanta nya fynd i Uppåkra

[AndreasE]

1. Vad jag sa var att avsaknaden av årderspår på de flesta överplöjda fornlämningar visar att den moderna, mekaniserade plogen gått djupare än det tidigare jordbruket, och utplånat spår efter detta. Jag har inte stött på uppgiften att plogar skulle ha börjat användas så mycket tidigare i Skåne, så den skulle jag vilja ha en källa till. Om sedan hjulplogarna gick så mycket djupare än årdern kan jag inte uttala mig om. Den stora skillnader är ju i dess funktion - årdern skapar fåror medan plogen vänder på jorden.

2. Med mekaniseringen infördes tyngre plogar (just för att de plöjde upp fler fåror samtidigt) så djupet blev nog lite större, men hur mycket vet jag inte. I modern jordbruksmark så brukar det omrörda ploglagret ofta vara runt 40 cm tjockt. Det optimala plogdjupet beror nog på de lokala förutsättningarna.

3. Nja, beror som sagt på vilka processer som platsen utsatts för. Om fornlämningen utsätts för erosion kan den redan delvis vara borta när den börjar plöjas, medan om den täckts av tät lövskog så kan ett tjockt matjordslager hunnit byggas upp. När den väl börjar plöjas, oberoende av om det handlar om årder eller plog, så kan man nog inte räkna med att något skydd kommer byggs upp (förutom möjligtvis i eventuella svackor i terrängen).
Sammanlagt så tror jag inte att Skånes fornlämningar skulle ha skadats mer av att man kanske använde hjulplog tidigare där än i resten av landet. De senaste 150 årens jordbruk har jämnat ut eventuella effekter av sånt. 

Glöm inte heller bort att inte heller Skåne var ett äkta "fullodlingslandskap" av modernt snitt förrän relativt nyligen.  Alla våra fullodlingsbygder blev sådana i och med 1700-talets och 1800-talets jordbruksexpansion. Många fornlämningar i dessa områden har alltså inte plöjts bort förrän under de senaste 250 åren.

4. Beror på hur du menar. Det är ju knappast kontroversiellt att fornlämningsbilden ser delvis olika ut om man jämför ett fullodlingslandskap med tex ett sprickdalslandskap. Men har aldrig hört att man skulle anse Skåne hårdare drabbat av bortplöjning än tex Östergötland på grund av tidigt införande av hjulplogen.

Notera att tex Uppåkra anses, vad jag förstår, ganska lätt skadat av den plöjning som skett på platsen. 

[AndreasE]

Intill Storehög vilken är den modesta högen mellan kyrkan och prästlönebostället, fanns ytterligare en bronsåldershög, som togs bort under romersk järnålder-vendeltid. Samtidigt förstärkte man Storehög. Inne på kyrkogården fanns det ytterligare en hög som försvann på 1700-talet. En hednisk hög fick vara kvar på en kyrkogård!

Förklara detta!

Inte särskilt ovanligt. Söderbykarls kyrka i Uppland hade en storhög på kyrkogården fram tills ungefär samma tid, och ett stort gravfält med resta stenar täckte hela den ås som Edsbro kyrka (också den i Uppland) ligger på. De flesta resta stenar stod kvar fram tills 1800-talet, och några står kvar på kyrkogården idag. Det här är bara två av många exempel.

[Frågvis Amatör]

AndreasE:

Du klippte bort detta som jag tycker hör till helhetsbilden runt Uppåkra.

Önsvala med rika kvinnogravar från 400 ekr, 600 ekr och 1000 ekr. Flackarp med gravfält från romersk järnålder. Graven från Vikingatiden under Uppåkra kyrka med tydliga kristna inslag samt flatmarksgravar på spridda platser i Uppåkra också från romersk järnålder

Jag försökte förmedla en bild över att sederna varierar.

Tack ändå för informationen om högar inne på kyrkogårdar.

Thomas I

[Ättelägg]

Debatten kring nya intressanta fynd i Uppåkra verkar mer handla om något konstigt ställningskrig där funderingar kring avsaknad av gravar leder till hypotesen att detta är det normala för resten av landet eller inte. Det intressanta är väl att sakernas tillstån skiljer sig åt vilket gör Skånes ställning inom ramen för skandinavien mycket intressant.

[Frågvis Amatör]

Ättelägg: Jag hoppas mycket på de geofysiskaa undersökningen även om allt inte kommer att presenteras för allmänheten.

Det pågår också en undersökning kring järnvägsspåren mellan Malmö och Lund eftersom detta spår skall bli fyra spår. Här kommer det säkert fram ny information om boplatser och gravar under järnåldern. I gravfrågan kan det bli lika magert som vid undersökningarna av slätterna runt Malmö.

Vi får se.

Thomas I

[AndreasE]

Jag försökte förmedla en bild över att sederna varierar.

Hur menar du?

Det är ju att dessa gravar finns som gör avsaknaden av större gravfält vid Uppåkra intressant. Uppenbarligen så blev folk begravda på sätt som lämnat arkeologiska spår även i Skåne, och bortodlingsgraden är inte total (vilket förresten skulle vara riktigt konstigt med tanke på att Uppåkra i sig är så väl bevarat). Förresten, vilket RAÄ-nummer har detta gravfält i Önsvala?

[stakodder]

Men enligt fornsök finns det gravar runt om bl a vid Hunnerup och Trolleberg. På kartan verkar det vara totalt tomt öster om Uppåkra, men vet inte om det är fyndtomt där eller om ingen letat efter gravar. Det är mycket bebyggelse och vägar som stör.

[AndreasE]

Visst finns det lite gravar runt omkring, men ingenting av den skala som man skulle förvänta sig vid en plats som Uppåkra, och ganska snart blir avstånden från Uppåkra ganska stora, vilket gör det svårt att knyta gravarna till bebyggelsen där.

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Önsvalagravfälttet verkar inte vara upplagt i Fornsök ännu. Källan är skriften "Lund före Lund(Birgitta Hårdh, Lars Larsson, Föreningen Gamla Lund Årsbok 89, 2007).

Man bygger om och tar bort bronsåldershögar inom Uppåkra och begraver vissa i flatmarksgravar under romersk järnålder. Viss avlidna hamnar i urnor. Damerna i Önsvala, varav en kommer från mellan-Sverige, fick lite mindre högar men den sista i delar av en vagn.

Edit: Hittade denna länk om Önsvala

http://www.uppakra.se/backup/omnejd.htm

Saxat ur Fornvännen från 1970:

Ett rikt gravfält i Önsvala, Nevishögs socken, Skåne, med .skelettgravar från yngre
romersk järnålder, folkvandringstid, vendellid och vikingatid har under ledning
av fil. kand. J. Pettersson undersökts. Bland fynden märks ett 3-radigt halsband,
en likarmad fibula, ett reliefspänne, niibbfibulor. ringspännen, ett treflikigt
spänne, en oval spännbuckla, en pärla av silvertråd samt små textilfragment och
metalltrådar, troligen resterna av tidigbysantinska och sicilianska broderier

Thomas I

[AndreasE]

AndreasE. Önsvalagravfälttet verkar inte vara upplagt i Fornsök ännu. Källan är skriften "Lund före Lund(Birgitta Hårdh, Lars Larsson, Föreningen Gamla Lund Årsbok 89, 2007).

Saxat ur Fornvännen från 1970:

Om det grävdes för flera årtionden sedan så borde det verkligen finnas med i FMIS. Konstigt.

Man bygger om och tar bort bronsåldershögar inom Uppåkra och begraver vissa i flatmarksgravar under romersk järnålder. Viss avlidna hamnar i urnor. Damerna i Önsvala, varav en kommer från mellan-Sverige, fick lite mindre högar men den sista i delar av en vagn.

Det du beskriver är en ganska normal variation i gravskick. skelettgravar är relativt vanliga i hela landet under romersk järnålder, och urnor ser man under hela järnåldern. Samma gravfält kan ofta innehålla 4-5 olika gravskick, om inte fler.

[stakodder]

Visst finns det lite gravar runt omkring, men ingenting av den skala som man skulle förvänta sig vid en plats som Uppåkra, och ganska snart blir avstånden från Uppåkra ganska stora, vilket gör det svårt att knyta gravarna till bebyggelsen där.

Om man pga den stora befolkningen var tvungen att odla ett stort område runt "stan" var man kanske tvungen att ha gravarna längre bort, på utmarken. Ser man på kartan är dessutom det nordgående stråket som följer den gamla vägen mot Höjeå numera helt uppstyckat av bebyggelse och ett antal större vägar korsar på tvärs.

[AndreasE]

Om man pga den stora befolkningen var tvungen att odla ett stort område runt "stan" var man kanske tvungen att ha gravarna längre bort, på utmarken. Ser man på kartan är dessutom det nordgående stråket som följer den gamla vägen mot Höjeå numera helt uppstyckat av bebyggelse och ett antal större vägar korsar på tvärs.

Det är möjligt, men då borde det finnas stora gravfält på utmarken, vilket det inte heller finns. Det finns ju faktiskt inga stora gravfält någonstans i närheten. Sen låter det inte riktigt realistiskt för mig att eliten skulle låta sig begravas på utmarken bara för att man inte ville avvara några 1000 m² jordbruksmark. Det låg i järnålderselitens natur att "konsumera" resurser på olika publika sätt. Uppåkra kunde dessutom säkert föra in mat utifrån om det behövdes.

[Frågvis Amatör]

AndreasE:

Det låg i järnålderselitens natur att "konsumera" resurser på olika publika sätt. Uppåkra kunde dessutom säkert föra in mat utifrån om det behövdes

Den kopplingen är svag här nere, när det gäller gravar under järnåldern, enligt de rapporter jag har läst. Är säkert annorlunda i Mälardalen men i sydvästra Skåne är det inte så.

Thomas I

[Yngwe]

AndreasE
 
1, Källan till tidiga plogar i Skåne är Wikipedia.  Ditt svar ger också svar på frågan om man tar hänsyn till skillnad i jordbruksmetod över tid. Det gör man tydligen inte.
 
2 Djupet ställs ju på plogen, så bara för att redskapet blev större och tyngre behöver inte plogdjupet ha påverkats alls. Frågan borde nog besvaras av en sakkunnig i plöjning.
 
3. Så du menar att den vegitation som myllas och den gödsel som tillförs kompenseras av erosion och därför så medför inte humufieringen ett ökat djup? Såväl på obruten mark som bruten.? Och du menar att årdern och plogen har samma effekt?
Är det också egna slutsatser eller slutsatser efter faktiska undersökningar?
 
4 Enligt 1 så tar man alltså inte hänsyn till olika metoder att bryta jorden. Och inte heller hur länge den brutits.  Borde man inte det? 
 
4 b.  Hur länge har man plöjt Uppåkra?
 
 
 
5. Ny fråga, plöning innebär ju mer exponering av mull än t.ex. ärjning, och är också en bidragande orsak till ökad erosion. Vid torka ökar också erosionen ytterligare  av exponerad jord. Idag kan detta motverkas någorlunda genom bevattning, men historiskt sett har detta inte varit möjligt. En hypotes är då att tidig plöjning medfört en ökad erosion, förmodligen större än för ärjade områden.  Frågan är då, skulle inte detta kunna medföra att ett långvarigt plöjande skulle inebära att man plogar djupare och djupare?
 
 
 

[Ättelägg]

http://pan-pl.academia.edu/MateuszBogucki/Papers/484979/Viking_Age_emporia_around_the_Baltic_Sea_-_a_cul-de-sac_of_the_European_urbanization_2010

Försöker länka en länk med intressant information angående emporia runt östersjön som sätter in Uppåkra i ett samtida fenomen.

[stakodder]

Det är möjligt, men då borde det finnas stora gravfält på utmarken, vilket det inte heller finns. Det finns ju faktiskt inga stora gravfält någonstans i närheten. Sen låter det inte riktigt realistiskt för mig att eliten skulle låta sig begravas på utmarken bara för att man inte ville avvara några 1000 m² jordbruksmark. Det låg i järnålderselitens natur att "konsumera" resurser på olika publika sätt. Uppåkra kunde dessutom säkert föra in mat utifrån om det behövdes.

Behöver väl inte vara helt viktigt att begravas direkt intill...Valsgärde ligger 3 km från Gamla Uppsala, på samma sätt som Trolleberg med utblick över en å. Nu vet jag inte hur bra koll man har på alla ytor runt Uppåkra, men noterar bara vad man skrivit om gravfältet vid Trolleberg: "Flatmarksgravarna var spridda på en yta av 60x13 m och utgjorde endast en del av ett större gravfält."

[Ättelägg]

stakodder: där har du själva kärnan, Valsgärde ligger 3 km ifrån Gamla Uppsala och är inte Gml Uppsalas begravningsplats, Gml Uppsala är omgivet av ett enormt gravfält där de synliga bara är en bråkdel men de "bortplöjda" under utgrävning eftersomde inte försvinner helt. Valsgärde är en egen anläggning för Valsgärde, Vendel för Vendel, o.s.v. I mälardalen som varit intensivt brukad med många väldigt förstörda gravfält kan man på en micronivå se hur det lilla gårdsfältet väl täcker boplatsen upp till de större, elitpräglade, sakrala, som Uppsala eller merkentila, som Birka täcker sina.

[AndreasE]

1. Ok. Jag kollade inte wikipedia utan "Jordbrukets första 5000 år" av Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen och Mats Widegren, och där nämns inte att Skåne skulle ha brukats med hjulplog under järnålder. Den sträcker sig dock endast fram till 1000-talet. Vad för källa anges på wikipedia?

2. Men ställde man djupet på hjulplogen? Djupet som en årder och hjulplog når beror vad jag förstår på hur tunga de är. När man införde mekaniserade plogar så var de fysiskt tyngre och designade för att ge större djup än tidigare metoder. Ska nog mycket till för att komma ner 20 cm med en hjulplog. Men visst, en sakkunnig på förhistoriskt jordbruk och modernt jordbruk skulle nog kunna reda ut det hela bättre än vad vi kan.

3. Nja, var inte riktigt vad jag skrev. Vad jag sa var att utan plöjning så beror humifieringsgraden på saker som erosion och vilken typ av växtlighet som funnits på platsen. Dessa faktorer varierar från fall till fall.
När en yta börjar plöjas så omfördelas matjorden över den plöjda ytan, då mylla samlas i lägre liggande partier och plöjs bort från högre liggande partier. Humifieringsprocessen är för långsam för att rädda eventuella fornlämningar.
Jag menar inte att årdern och plogen har samma effekt, däremot så har eventuella skillnader i deras effekt plöjts bort under de senaste 150 årens mekaniserade jordbruk.

Dessa slutsatser bygger på praktisk erfarenhet. På plöjda ytor är matjordslagret nästan alltid djupare i svackor, och på höjderna har fornlämningarna skadats mest. Gravfält som legat i tex lövskog täcks oftast av tjockare matjordslager än de som legat i betad hagmark. Årderspår är nästan enbart bevarade i mark som ej odlats i modern tid eller tex under gravar.

4. I själva grävskedet så spelar det inte särskilt stor roll. Sen beror det väl på vilka frågor man vill ställa, och förstås på om det finns några bevis för att dessa faktorer påverkar bevarelsegraden. De arkeologer som tex jobbar i Skåne som jag känner verkar inte ha uppfattningen att överplöjda fornlämningar generellt sett är mer skadade där än här, tex.

4b. Ingen aning. Storskaliga kartor går ju bara tillbaka till mitten av 1600-talet, så längre än så går det ju inte att veta säkert. Men man har säkert plöjt delar av ytan sedan långt innan det. Andra delar kan ju ha utgjort tex hagmark eller utnyttjats på andra sätt, och användningen har säkert varierat med tiden.

5. Kanske det. Det får du nog fråga en expert om. Men som sagt, vad jag vet så är inte boplatserna sämre bevarade i Skåne än i mellansverige. 
   

[AndreasE]

Behöver väl inte vara helt viktigt att begravas direkt intill...Valsgärde ligger 3 km från Gamla Uppsala, på samma sätt som Trolleberg med utblick över en å. Nu vet jag inte hur bra koll man har på alla ytor runt Uppåkra, men noterar bara vad man skrivit om gravfältet vid Trolleberg: "Flatmarksgravarna var spridda på en yta av 60x13 m och utgjorde endast en del av ett större gravfält."

Som Ättelägg skrev så anses inte Valsgärde vara ett gravfält knutet till Gamla Uppsala, utan en separat storgård låg på platsen. Sen måste förstås människorna som begravdes i Valsgärde haft någon sorts relation till Gamla Uppsala.

Gravfältet vid Trolleberg är säkert jätteintressant, men utifrån vad vi vet om det idag så kan vi inte säga att det utgör delar av ett ovanligt stort gravfält. 13x60 meter är beskedligt, och vi vet inte hur omfattande resten är.

[Yngwe]

AndreasE
 
1,se wikipedia och se om du lyckas hitta det, jag gör det inte
 
2, Ja jag vet då inte.
 
3, Ja, men då plogen flyttar mycker mer material så borde ju långvarig plöjning alltså betyda att man flyttat mycket mer jord, eller hur? Oavsett om plogdjupet bara är hälften så djupt på de gamla plogarna så har de ju hunnit flytta avsevärda mängder under århundradena. 
 
4, Men som du själv säger har inte hela Skåne varit plöjt på medeltid, så man kan nog inte se generellt på Skåne.  Det intressanta är ju hur det ser ut på de ställen som plöjts mycket tidigt.
 
5, Återigen , hur ser det ut på de ställen som plöjts tidigt?