Är det en uppskattning eller resultat av faktiska studier? Jag har följdfrågor!
En uppskattning från min sida baserad på hur sällan faktiska åderspår kan observeras (dessa är oftast bortplöjda av den moderna plöjningen), och hur mindre skadade fornlämningar på mark som senast plöjts innan mekaniseringen av jordbruket skedde oftast är.
Går den moderna maskindrivna plogen verkligen så mycket djupare än de tidiga? Om dagens skär 15-20 cm, hur djupt skar medeltidens?
En sån fråga går inte att ge ett enkelt svar. Det beror på hur tung jorden är (handlar det tex om lerjordar eller sandig mylla?), hur länge jorden plöjts osv. Men visst ökade plogdjupet betydligt mot mitten av 1800-talet, vilket inte minst märks av den explosion av upplöjda föremål som började strömma in till Historiska museet vid den tidpunkten.
Om nu jordbruk de facto innebär att material deponeras i åkern, så att åkern växer på höjden, så bildar ju varje år ett lager skyddande jord över t.ex. en grav. Om åkern börjar plöjas efter 100 år, eller efter 700 år, innebär det ingen skillnad? Går dagens plog alltså på en lägre absolut höjd än medeltidens?
Eh, hur menar du? Material deponeras ju inte på åkern bara för att den odlas. Sen försöker man ju se till att den inte utarmas, tex genom att man kastar ut matavfall och gödsel på den. Snarare så plöjs jorden på åkern runt. Med tiden så blir åkern plattare, då svackor fylls ut med jord från högre belägna områden. Höjderna har ofta drabbats värre av plogen, då den för varje år går lite djupare där, än lägre belägna områden, där jord från höjderna deponerats och bildat ett skyddande jordlager. Varje år tillförs ju även ett tunt, tunt lager matjord då resterna av årets gröder förmultnar.
Hur lång tid det tar innan en åker börjar plöjas spelar roll, men vilken roll beror på omständigheterna. Beroende på vad marken har använts till, så kan ett lite tjockare matjordslager ha bildats om ett par hundra år hinner passera. Samtidigt så kan naturliga processer som tex erosion börja påverka kulturlager innan plöjningen kommer igång.
Finns det skillnad i mängden bevarade gravar av skandinavisk eller motsvarande typ mellan de områden som såg en tidig introduktion av tunga plogar, och de som såg en sen introduktion?
Ingen aning. Vet inte om något sådant sammanhang har studerats, och har inte koll på när "tunga plogar" introducerades i olika områden. Överplöjningen av gravfält beror nog dock inte så mycket på hur tung plogen var, utan på hur stor del av markerna som användes till jordbruk. Den stora jordbruksexpansionen skedde ungefär samtidigt i hela landet, oberoende av när olika typer av plogar infördes, och det var nog då som delar av gravbeståndet framför allt strök med.
