Intressanta nya fynd i Uppåkra

[Karlfredrik]

Jag tycker vi förlorar fokus på Uppåkra, Uppsalatemplet diskuteras ju redan på andra trådar.

[supergeten]

AndreasE: Gnäll inte på mig eftersom jag inte bedriver egen forskning. Om Lars Larsson säger att det fanns en hall i Uppåkra på 600 kvadratmeter skall du inte gnälla på mig om detta. Skicka dina tvivel till Lars Larsson.

Uppsalatemplet verkar du återskapa via någon soppa på skriftliga källor, statistisk analys(svår att följa) och att det funnits liknande platser, trots att man inte hittat något i Uppsala.

Ett citat om Uppsalatemplet samtidigt som du vill gnabbas om en gavel på en hall i Uppåkra.

Kan vara att jag läser dina inlägg på ett extremt sätt.

Thomas I

...man kanske bara får ifrågasätta källor och siffror när de handlar om GU?





*Do not, I repeat, DO NOT! mention the Uppsala!*

[Frågvis Amatör]

Här är min bild om vad som är nytt för i år så här långt i Uppåkra:

Undersökningen av Vifothuset som enligt Lars Larsson hänger ihop med den hall som man har grävt i sedan några säsonger bakåt. Vifot grävde försiktigt 1934 och långt ifrån allt, på den sidan som finns intill ladan och svinhuset.

Undersökningar av ett mindre område med förmodade brunnar.

Undersökningar av ett förmodat hantverksområde.

Att Uppåkraområdet är 30 procent större än vad man har trott tidigare.

Takbiten från Hallen/Vifothuset som skall dateras.

Thomas I

[AndreasE]

Att Uppåkraområdet är 30 procent större än vad man har trott tidigare.

Det är ju intressant. Hur har man kommit fram till det, och vad innebär det rent praktiskt (rör det sig om hus, kulturlager eller vad)?

[immo]

The large-scale archaeological prospection Case Study Uppåkra conducted by the Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology and its Swedish partners Riksantikvarieämbetet UV in collaboration with Prof. Larsson and colleagues from Lund University, supported by Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center has mapped over the course of four weeks in 2010 and 2011 in total 1.75 square kilometres of area using high-resolution magnetometer measurements, 10 hectares of area using high-definition georadar measurements and some 40 square kilometres using latest full-waveform airborne laser scanning technology.

Our partner Airborne Technologies will fly in the coming days additionally an hyperspectral scanning survey over Uppåkra. The airborne surveys have been funded by Torsten Söderbergs Stiftelse.

The geophysical prospection measurements have been highly successful. In 2011 the seminary excavation of Lund University confirmed the georadar results showing a circular grave structure with central, east-west oriented stone packing in front of Uppåkra church yard to a very high degree.

Further archaeological prospection work will be conducted at Uppåkra in August/September 2012.

The processing, analysis and archaeological interpretation of the prospection data is work in progress.
Scientific and popular articles covering the work and results are in preparation.

A first report of the results from the survey conducted in 2010 in form of a Diploma Thesis has been published at Vienna University in German language (low-resolution PDF).

In Swedish language first information on the project, as well as descriptions of the georadar measurements, the magnetometer prospection and terrestrial laser scanning have been made available.


The same technology has been used at Gamla Uppsala within the framework of a Riksantikvarieämbetet FoU project, and the results, including the discovery of the pit alignments, are described here in Swedish language.

The second Swedish archaeological prospection Case Study covers the entire UNESCO world cultural heritage site of Birka-Hovgården, where already in 2008 a new motorized Swedish georadar system had been successfully tested. The in northern Sweden developed MALÅ Imaging Radar Array has helped to redefine the way how modern archaeological research is conducted.

[Frågvis Amatör]

Beträffande hallen och Vifots grävningar från andra sidan så står det så här i Uppåkra-broschyren;

Vi fortsätter med utgrävningen av de nedbrända
husen. Vi vill bland annat veta mer om husens
utbredning. De tycks sträcka sig in på gården
i väster – det gamla prästlönebostället – där
järnåldershus undersöktes redan år 1934, när
boplatsen upptäcktes. Också detta hus hade
eldhärjats, och troligen är det samma hus som
vi undersöker nu.

Utökningen av området kommer från det institut i Österrike som immo länkande till och som även undersökt Gamla Uppsala och Birka.

Thomas I

[Anganatyr]

*Do not, I repeat, DO NOT! mention the Uppsala!*

Men det är ju samma sak på det andra hållet. Om någon säger att en plats varit större, funnits längre, haft mer avlägsna kontakter osv än GU, så blir det garanterat mothugg direkt. GU skall stå överst på listan, punkt.

[AndreasE]

Men det är ju samma sak på det andra hållet. Om någon säger att en plats varit större, funnits längre, haft mer avlägsna kontakter osv än GU, så blir det garanterat mothugg direkt. GU skall stå överst på listan, punkt.

Det känner jag inte alls igen mig i. Att säga emot när någon påstår någonting som är fel är inte samma sak som att säga att GU alltid ska vara överst på listan. Jag kan inte påminna mig om att någon påstått att GU skulle vara överst på något sätt. Jag har då inte gjort det vad jag kan komma ihåg.

Tex har jag inte sett någon som ifrågasatt att tex Uppåkra förefaller ha haft längre kontinuitet än GU. Storleksfrågan är ju svår då det är mycket få centraplatser som är så väl avgränsade som tex Uppåkra har blivit med hjälp av fosfatkarteringar. När det gäller långväga kontakter så kan jag inte ens komma ihåg att det varit uppe för diskussion.

[AndreasE]

Utökningen av området kommer från det institut i Österrike som immo länkande till och som även undersökt Gamla Uppsala och Birka.

Thomas I

Spännande. Finns det någon publikation om detta ännu? Den avhandling som länkas till i immos inlägg nämner tyvärr inte denna utökning av området.

[Frågvis Amatör]

AndreasE: Det hölls en föreläsning om detta i Uppsala i vintras. Det finns en skiss i inne i järnåldersfiket i Uppåkra som visar det nya området.

Det lär vara en ny Uppåkra-publikation på gång.

Thomas I

[immo]

You may be interested in reading the abstract of the paper presented at the International Conference on Archaeological Prospection in Izmir last year. Quite similar to what we showed in Uppsala at the CAA Sweden.

There is more to come. We hope you like what you have seen so far.

Stay tuned   

[Frågvis Amatör]

Maria Åkesson, en av de trevliga guiderna i Uppåkra, har skrivit en masteruppsats om järnåldersvägar i Uppåkras närområde.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=maria%20%C3%A5kesson%20v%C3%A4gar%20att%20finna%20v%C3%A4gar&source=web&cd=1&sqi=2&ved=0CEwQFjAA&url=https%3A%2F%2Flup.lub.lu.se%2Fluur%2Fdownload%3Ffunc%3DdownloadFile%26recordOId%3D2543812%26fileOId%3D2759970&ei=B98GUIL7EIaphAebxaDoBw&usg=AFQjCNGoJY41YkuxxuJo71aWjOWaGW_BEw


Thomas I

[Frågvis Amatör]

immo: Thank you very much for the link to the report. Much appreciated!

Thomas I

[AndreasE]

Jag har funderat lite på det här med gravar i Uppåkra (troligtvis för att jag råkar gräva gravar just nu). Som artikeln som immo länkade till säger så borde det finnas en väldig massa gravar från järnåldern i Uppåkra. Även om den siffra på potentiellt 10 000 gravar som anges där kanske är lite hög (alla människor fick som bekant inte en egen grav under järnåldern, och man kan tänka sig att vissa som levde eller verkade i Uppåkra även hade gårdar på andra håll där man kunde välja att låta sig begravas) så är det lite förbryllande att så få gravar är kända från Uppåkra.

Även om gravfälten vore helt överplöjda så borde de inte vara så svåra att hitta, då överplöjda järnåldersgravar lämnar efter sig rikligt med metallföremål i ploglagren, och stora mängder kol, sot och sten som inte är allt för svåra att identifiera i tex provschakt.

Så var är alla gravar i Uppåkra? Har platsen haft en så specialiserad funktion att dess befolkning sällan begravts där? Har man letat på fel ställen? Var borde man leta i sådana fall? Några idéer eller tankar?

[Tobias]

You may be interested in reading the abstract of the paper presented at the International Conference on Archaeological Prospection in Izmir last year. Quite similar to what we showed in Uppsala at the CAA Sweden.
There is more to come. We hope you like what you have seen so far.
Stay tuned   

Thanks for the great info, Immo. Looking forward to your forthcoming results 

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Beträffande områden med gravar i Uppåkra är det magert med fynd enligt Uppåkra-publikationerna. Samtidigt är det inget unikt för Sydskandinavien enligt Lars Larsson. Det är samma situation i Gudme och Möllegårdsmarken(UppåkraStudierna 7, 2003) . Stevns/Himlinhöje söder om Köpenhamn är ett stort gravomåde utan centralplats.

Uppåkra är 40-52 hektar och väldigt lite av detta område är grävts som du vet. Markundersökningen som Österrikarna har gjort visar på att det eventuellt kan finnas gravar eller andra strukturer inom området. Ingen vet förrän det är grävt.

Enskilda gravfynd har gjort inom området. Har även hittats en tidig kristen grav under den nuvarande kyrkan. Det har funnits en 1100-tals stenkyrka på samma plats och innan dess en träkyrka.

Ganska nära Uppåkra finns en plats, Flackarp, där man hittat större gravområden relaterat i tid till Uppåkra. Ett annat område är Önsvala sydost om Staffanstorp.

Thomas I

[AndreasE]

Vad jag förstår så har det grävts provschakt i det område som pekades ut som ett möjligt gravområde genom de geofysiska undersökningarna, och man hittade inga tecken på gravkonstruktioner.

Vad jag förstår utifrån den text du refererar till (Lars Larsson i Uppåkrastudier 7) så är det snarare så att man associerar Gudme med just gravfälten vid Möllegårdsmarken. Avståndet mellan de två platserna är ca 1 km, men det finns visst inga större kända gravfält inom 3 km från Uppåkra.

De enskilda gravfynden är ju intressanta, men samtidigt lite underliga. Med tanke på de mängder av gravar som borde finnas associerade med en plats som Uppåkra så skulle man ju inte förvänta sig att hitta enskilda gravar. Att dessa gravar överlevt tyder ju på att man skulle hitta fler gravar om de fanns.

Jag kan inte låta bli att undra om anledningen inte har någonting med Uppåkra som plats att göra. Att det kanske var en plats där man utförde vissa handlingar (kult, handel, hantverk?) men kanske inte bodde och begravdes. Eller att de som bodde där generellt även hade andra ägor där man valde att bli begravd av någon anledning? Samtidigt så är det ju svårt att tänka sig att en plats som Uppåkra inte måste ha haft massor av bofasta människor som inte tillhörde den landägande samhällsgruppen - hantverkare, trälar, obesuttna bönder - och bland vilka i alla fall vissa borde haft tillräckligt hög status för att begravas på ett för oss identifierbart sätt.

[Ättelägg]

Märkligt detta med frånvaro av gravar. Andreas liknar detta någon annan känd plats? Vanligtvis brukar väl människor anlägga gravplatser inte allt för långt ifrån bostället. Visserligen kan väl man spekulera i någon form av annorlunda gravskick där man så att säga "sprider askan för vinden" men jag har själv inte läst något dylikt gällande denna tidsepok. En möjlig förklaring som du nämner är väl att Uppåkra inte var en boplats utan något annat. Men detta leder osökt till frågan vad var Uppåkra? Om inte boplats bör väl inte heller människorna ha vistats där under helår utan troligen under mer eller mindre kortare tider, eller kanske platsen var helgad, tabubelaggd, sedd som icke boning, vikt åt gudarna??

[Frågvis Amatör]

Det saknas inte gravar inom Uppåkra-området. Titta i fornsök på Uppåkra 22:1 och Uppåkra 23:1. Man har även hittat gravar intill kyrkan i Uppåkra. En bit bort vid Flackarp har man hittat gravfält(Lund 5:1, Lund 8:1, Lund 62:1, Lund 4:1 och Lund 6:1).

Litteraturen säger att centraplats och gravar ofta är skiljda områden i nuvarande Danmark och Skåne.

Fosfathalt och kulturlagrens tjocklek talar mot att platsen inte var permanent bosatt.

Jag tror att man har lagt krutet på de två hallarna och kulthuset uppe på toppen av höjden. I år har man försiktigt börjat titta på hantverksområdet. Utgrävningen av den stora hallen/Vifothuset är extremt komplicerad och tidskrävande.

Thomas I

[AndreasE]

Det saknas inte gravar inom Uppåkra-området. Titta i fornsök på Uppåkra 22:1 och Uppåkra 23:1. Man har även hittat gravar intill kyrkan i Uppåkra. En bit bort vid Flackarp har man hittat gravfält(Lund 5:1, Lund 8:1, Lund 62:1, Lund 4:1 och Lund 6:1).

Men gravarna är fruktansvärt få. Uppåkra 22:1 och Uppåkra 23:1 innehöll sammanlagt två skelettgravar och fyra urnegravar. Sökschakt runtom gravarna har inte visat på några fler gravar i området. Runt kyrkan verkar det funnits ett gravfält, men vad jag kan se på FMIS så förefaller det inte ha varit särskilt stort, och det verkar dateras till en ganska tidig fas (romersk järnålder). Gravfälten vid Flackarp ligger ju mer än 3 km från Uppåkra, så en tänkt koppling mellan dem och Uppåkra känns svår att argumentera för. (Som en jämförelse, så är det längre från Uppåkra än avståndet mellan Valsgärde och GU).   

Litteraturen säger att centraplats och gravar ofta är skiljda områden i nuvarande Danmark och Skåne.

Säger verkligen litteraturen det? Gudme kopplas till gravfält som ligger ca 1 km bort, inte 3. Jelling har ett centralt gravområde. Gravar är uppenbarligen ovanligare i södra Skandinavien på grund av den höga uppodlingsgraden, men finns det bevis på att man systematiskt lade sina gravfält långt bort ifrån sina centralplatser?

Märkligt detta med frånvaro av gravar. Andreas liknar detta någon annan känd plats? Vanligtvis brukar väl människor anlägga gravplatser inte allt för långt ifrån bostället.

Jag kan ju centrala sverige mycket bättre än Skåne, men visst är det underligt., Jag kan inte komma på någon plats med så stora och långtida boplatslämningar som inte har extensiva gravområden, i alla fall inte här i Mälardalen. Och även om man lade sina gravplatser lite längre bort från bosättningarna i tex Skåne, så borde en plats som Uppåkra lämnat efter sig ett enormt gravmaterial som i alla fall jag har svårt att tänka mig skulle gått helt oupptäckt fram tills idag. Jämför med Birka, som bara existerade i ett par århundraden, och den enorma mängd gravar som finns där.

Jag vill förtydliga att jag inte försöker ifrågasätta Uppåkra på något sätt med de här frågorna. Är bara intresserad om det finns några tankar om det här.