Det kan jag inte svara på i det här läget. Vi gräver på fyra olika ytor samtidigt, och tre andra är avslutade, så det går liksom inte att ha koll på vad som händer på de ytor där man själv inte är. Ibland får man höra något rykte om vad som dykt upp här eller där, och ibland har någon med sig något fynd in under lunchen, men det är svårt att få någon överblick. Sen så är det här med dateringar svårt i fält. C14 tar ett tag, även när man skickar in dem löpande som vi försöker göra, och ofta krävs konservering för att en säker datering av föremål ska kunna utföras.
Sen vill jag påminna om att även om ytorna är stora så utgör de bara en liten del av Gamla Uppsala. Hela högåsen ligger utanför det berörda området (den närmaste undersökningsytan ligger ungefär 400 m från kungsgårdsplatåerna), liksom både fälten norr och söder om åsen. Risken att man missar vissa faser, tex tidiga faser då bebyggelsen var mer koncentrerad till högåsen och område närmast runt omkring är alltså inte obetydlig.
Rent generellt så kan man väl säga att ifall en monumentalisering sker under 400-tal i form av stora husplatåer och resta stenar, så tyder det nog på någon form av centralfunktion börjar växa fram under den perioden. Men utan att undersöka mer av de faserna så är det svårt att uttala sig mer säkert.
