Jag skulle vilja veta hur stort det vetenskapligt faställda området för det sammanhängande gamla Uppsala är?
Vad jag förstår finns det flera delar. Uppåkra kan göras mycket större och betydande om man räknar in allt som finns från järnåldern med 10 km omkrets.
Det som finns uppe vid gravarna och kyrkan i Uppsala, kan räknas med vad som finns nedanför denna platå. Inga Eniro-mätningar utan fosfathalter och kulturlager. Inga förhoppningar utan bara vad man vet via etablerade vetenskapliga metoder.
Vi har tyvärr inga fosfatkarteringar från Gamla Uppsala.
Kulturlager påträffar man i stort sett var man än gräver. Stora delar är dock förstörda av sentida bebyggelse. Boplatslämningar finns över hela högåsen där det inte ligger gravar, i fälten norr om kungsgården, sydöst om kyrkan där man grävt för museet och vad det verkar enligt förundersökningarna på hela den 70 000 m
2 stora ytan som ska undersökas för OKB. Denna utgör förstås bara ett smalt stråk genom bebyggelsen. Allt detta måste räknas in i det sammanhängande Gamla Uppsala. Det stora fältet söder om höggravfältet har aldrig undersökts arkeologiskt, men metalldetektorfynd och inte minst den inramande stenraden visar att området ingick i det centrala komplexet. Ytterligare en stenrad som upptäcktes längs Vattholmavägen där den korsar Samnan i norr tyder på att komplexet troligtvis sträckte sig dit, dock troligtvis inte med obruten bebyggelse.
De ca 100 hektar (inklusive gravfält och samlingsplatser) som jag indikerade är nog en ganska bra grov uppskattning utifrån vad vi vet idag.
Det handlar verkligen inte om att inkludera allt från järnåldern inom 10 km. Varifrån har du fått en idén? Tex räknar jag inte in boplatserna vid Berget, Bredåker, Lövstaholm eller Valsgärde trots att dessa platser bara ligger någon eller några km från högåsgravfältet. Jag räknar bara in det omedelbara närområdet.
Hur mycket indikationer om bopatser har man inom detta område? Hur är relationen mellan hallområden, boplatsområden och gravområden?
Som sagt, Högåsen omges bevisligen av boplatslämningar i norr, öst och sydöst. Boplatslämningarna norr om kungsgården ligger direkt nedanför husplatåerna, och fyndmaterialet på norra platån visar likheter med material påträffat bland boplatslämningarna. Väster om kungsgården finns det ytterligare husplatåer. Det stora sammanhängande boplatsområdet öster om högåsen (det området som framför allt berörs av de pågående undersökningarna) skiljs artificiellt från högåsen av järnvägen, men dess struktur stämmer överrens med det område som undersöktes vid Matsgården inför bygget av museet, vilket tyder på attt det rör sig om ett bebyggelseområdet som sträckt sig fram till högåsen.
I öster verkar Vattholmvägen och det stora, idag bortodlade gravfältet, begränsa bebyggelsen. Det finns dock bebyggelse vid gravfältets norra ände öster om vägen.
Gravfälten ligger tätt associerat med bebyggelsen. Höggravfältet ligger i direkt anslutning till bebyggelsen på högåsen, liksom båtgravarna. Det stora gravfältet i öst ligger även det i anslutning till det stora östra bebyggelseområdet. Sedan verkar det ha legat stora gravfält nordväst om den norra bebyggelsen och några små gravfält längs Vattholmavägen. Även området runt kungsgården verkar ha haft flera små gravfält.
Generellt verkar hallbebyggelsen legat på högåsen där även de mest monumentala gravarna placerats. På den lägre marken runt omkring låg den mer profana, vardagliga bebyggelsen, med en möjlig uppdelning av specialiserat hantverk i norr och väst och mer vardagligt hantverk och jordbruk i öst. De stora gravfälten, förutom kungshögsgravfältet, låg i en ring runt denna bebyggelse. Ett par mindre gravfält verkar ha legat inom bebyggelsen.
