Intressanta nya fynd i Uppåkra

[Yngwe]

Varken Uppåkra eller tex Gamla Uppsala har troligtvis varit självförsörjande, då det bodde för mycket människor där. Mat behövdes föras in, vilket i Gamla Uppsala kan spåras arkeologisk genom att mycket av den säd och korn som hittas förefaller sållad.

Lite OT men ändå.   I och med detta faller väl din tanke om att jordbruket är den främsta faktorn till Uppsalas rikedom.  Den dag befolkningen nått den punkt där livsmedelsunderskott uppstår måste något annat generera inkomst som kan betala för importen av livsmedel.

[AndreasE]

Jag pratar om jordbruket på de marker som tillhörde själva Gamla Uppsala. Vid det laget då man inte längre kunde föda hela den fasta befolkningen med den egna produktionen så hade man redan blivit ett centrum för handel och hantverksproduktion. Att platser som Gamla Uppsala och Uppåkra kunde existera byggde på att de kunde kommendera livsmedel och och andra produkter från ett större omland än de egna ägorna. Det var alltså Uppsalaslättens rikedom som möjliggjorde Gamla Uppsala, inte bara de marker som direkt tillhörde själva centralplatsen.

[AndreasE]

Kan inte annat än fundera över dessa jämförelser av det ena och det andra och samtidigt undra om inte lokalpatriotismen faktiskt flödar vilt och ganska ohämmat...   Det verkar väldigt viktigt att påminna alla om att det "egna" området minsann har både ditt och datt.
 
Vad ska det leda till?  Om Uppåkras areal är något större, lagren lite djupare och fynden något rikare...  vad säger det oss egentligen?

Tja, vi kan väl det vi har tillgång till. Jag jobbar i Gamla Uppsala, så det är den platsen jag lättas kan jämföra med. Frågvis Amatör verkar springa på visningar i Uppåkra lite titt som tätt.

Vad det skulle säga oss? Tja, att arealen är något större, lagren lite djupare och fynden något rikare kanske? Rent generellt är väl det man skulle förvänta sig, med tanke på Uppåkras geografiska position i ett ytterst rikt jordbrukslandskap som geografiskt ligger närmare Danmark och norra Tyskland. Mälardalen har ju dock en tendens att överraska när man gör sådana här jämförelser.

[AndreasE]

Funderade lite på det här. En av de frustrerande sakerna med Gamla Uppsala som plats är hur svår den är att "fånga in" på vissa sätt.

Vi vet tex vilka sorters föremål som fanns i Gamla Uppsala under tex slutet av 500-talet och början av 600-talet. Det berättar de två undersökta kungshögarna för oss i all tydlighet. "Regalier" av allra högsta internationella kvalité, med hjälmar och frankiska cloisoneé-arbeten, guldhalskrage och långväga importerade smycken som kaméer från Konstantinopel. Men så undersöker man kungsgården, vars motsvarighet på andra ställen (Helgö, Uppåkra osv) gett enormt fina föremål. Men i Gamla Uppsala så har allting städats, knappt en tappad grej finns det kvar i den visserligen lite senare hallbyggnaden och dess närhet, och för att komma ner till huset under, så skulle man behöva arbeta sig ner genom en meter av lera.

Fram tills i år hade inte en säker förhistorisk glasskärva hittats, trots att det dräller av dem på andra centralplatser som tex Helgö.

Vad jag försöker komma fram till är att det ibland är svårt att fånga in saker även om man kan vara ganska säker på att de funnits där. Hur saker har bevarats, vad som har förstörts och vad som överlevt, allt det är så slumpartat.

Bara lite funderingar, inte så mycket att göra med resten av tråden, förutom då allt prat om volym av lösfynd vilket är intressant.   

[Ättelägg]

Vad jag förstått verkar väl plattån inte bara städad utan övertäkt, likt en begravning kanske, tabu? Uppåkra som en stad eller inte är väl tämligen ointressant, det beror väl på hur man definierar och där har man väl någorlunda konsensus får man hoppas, Emporia är väl en term som fångar bildningar som Birka/Hedeby, små, förtida handelsstäder under järnåldern. Här är det handel över forntidens motorvägar - vatten, som ligger till grund för deras existens. Platser som Uppåkra, Uppsala har haft en något annorlunda uppkomst tror jag. Centra utöver enbart handel, mer vilande på elit/religion och därtill kopplad produktion av statusföremål och sannolik marknad.

[Yngwe]

Funderade lite på det här. En av de frustrerande sakerna med Gamla Uppsala som plats är hur svår den är att "fånga in" på vissa sätt.

Vi vet tex vilka sorters föremål som fanns i Gamla Uppsala under tex slutet av 500-talet och början av 600-talet. Det berättar de två undersökta kungshögarna för oss i all tydlighet. "Regalier" av allra högsta internationella kvalité, med hjälmar och frankiska cloisoneé-arbeten, guldhalskrage och långväga importerade smycken som kaméer från Konstantinopel. Men så undersöker man kungsgården, vars motsvarighet på andra ställen (Helgö, Uppåkra osv) gett enormt fina föremål. Men i Gamla Uppsala så har allting städats, knappt en tappad grej finns det kvar i den visserligen lite senare hallbyggnaden och dess närhet, och för att komma ner till huset under, så skulle man behöva arbeta sig ner genom en meter av lera.

Fram tills i år hade inte en säker förhistorisk glasskärva hittats, trots att det dräller av dem på andra centralplatser som tex Helgö.

Vad jag försöker komma fram till är att det ibland är svårt att fånga in saker även om man kan vara ganska säker på att de funnits där. Hur saker har bevarats, vad som har förstörts och vad som överlevt, allt det är så slumpartat.

Bara lite funderingar, inte så mycket att göra med resten av tråden, förutom då allt prat om volym av lösfynd vilket är intressant.

Rätt bra funderingar tycker jag!  Har nog mycket med alla trådar att göra!

[Frågvis Amatör]

Uppåkra är Skånes bästa järnålderscafé. Jag brukar ha vägarna förbi på helgerna och passar på att ta en kopp kaffe och fråga guiderna om lite uppgifter som jag har läst. Visningar har jag bara varit på en eftersom det inte har kommit fram så mycket nytt ännu.

Det finns ett omfattande material att läsa i Uppåkrapublikationerna. En uppgift som verkar stämma är att Uppåkra har justerats av mänsklig kraft genom att man har omformat(jämnat ut och höjt) platsen.

Vad kan Uppåkra lära oss? Omfattande kontakter med nuvarande Danmark och resten av norra Europa, hur ett kulthus har sett ut under järnåldern och hur länge det har stått. Ett stort hövdingahus som stått på samma plats under lång tid men i olika versioner. Deponier eller vapenoffer. Mördade och innebrända kroppar i ett annat långhus.

Thomas I

[Sindre]

Men i Gamla Uppsala så har allting städats, knappt en tappad grej finns det kvar i den visserligen lite senare hallbyggnaden och dess närhet, och för att komma ner till huset under, så skulle man behöva arbeta sig ner genom en meter av lera.

Ursäkta min okunnighet, men på vilket sätt ser man att det har städats? På vilket sätt skiljer det sig mot att det helt enkelt saknas fynd? Hade man sett detta om orten inte var intressant just p.g.a. dess namn?

Jag är ärligt talat nyfiken. Är det något som kan ha missats på andra orter som man inte undersökt lika genomgående p.g.a. att man inte förväntat sig något sådant (något mer)?

Ta det inte som ett försök till nedvärderande av GU, jag blir som sagt nyfiken och att bara säga att det städats ger mig inte tillräckligt med kött på benen.

[AndreasE]

På södra platån på kungsgården i Gamla Uppsala så är det lätt att se att huset har städats.

Ok, det som har hänt är att huset har brunnit i en mycket våldsam eldsvåda. Hettan var så stark att lerkliningen smälte till glas, och det finns tydliga stolpfärgningar av de förkolnade stolparna i alla stolphål. Men trots att huset är perfekt bevarat (ingen odling, golvlager kvar) så finns inget bråte från branden. Inga infallna väggar eller stolpar, inget lager av sot och kol. Efter att huset brann röjde man alltså upp så noggrant på platsen att allt byggmaterial förutom det allra längst ner vid golvet längs väggrännorna, helt försvunnit. Sedan deponerade man järndetaljer från konstruktionen, som man uppenbarligen avlägsnat innan branden, i vissa av stolphålen, tillsammans med käkbenen från hästar. Man verkar även bestämt sig för att lämna kvar de järnspiraler som smyckat huset på plats. Sedan lade man ett nytt lager lera, flera decimeter tjockt, över resterna av huset.

Det betyder att vi egentligen inte har några fynd från föremål som fanns i huset när det brann ner. Varken av exklusiv karaktär eller vardaglig. Dessa föremål var antingen inte i huset när det brann, eller så städades de bort när man röjde på platsen.

Långhus med bevarade golvnivåer har alltid fynd. De som bor eller uppehåller sig i huset tappar eller har sönder saker. Olika aktiviteter i huset lämnar spår efter sig (korn där man lagrat spannmål, vävtyngder där man har vävt, ben och keramik där man lagat mat). Fyndtomma långhus saknar antingen kulturlager på grund av plöjning, eller så har de städats innan de förstördes. Detta uppmärksammas oberoende av om det är en plats som Gamla Uppsala eller en tidigare okänd boplats.
 

[Frågvis Amatör]

Jag hittade en en pusselbit som kan belysa frågan om Uppåkra var en järnålderstad eller inte.

"De arkeologiska undersökningarna har också visat på en funktionsuppdelning av platsen i exemplevis ett tempelområde, verkstadsområde och områden för ekonomiska funktioner(ugnar,brunnar)."

("Med en fot i vattnet, Centrala platser i Skåne och på Själland, Bertil Helgesson 2008, Utgiven av Centrum för Danmarksstudier)

Thomas I

[AndreasE]

Jag hittade en en pusselbit som kan belysa frågan om Uppåkra var en järnålderstad eller inte.

"De arkeologiska undersökningarna har också visat på en funktionsuppdelning av platsen i exemplevis ett tempelområde, verkstadsområde och områden för ekonomiska funktioner(ugnar,brunnar)."

("Med en fot i vattnet, Centrala platser i Skåne och på Själland, Bertil Helgesson 2008, Utgiven av Centrum för Danmarksstudier)

Thomas I

Nja, det där känns igen från andra boplatser, och inte bara centrala sådana, under järnålder. Samma mönster går att finna i tex GU, där västra delen verkar vara den del som bebos av eliten och där elithantverk utförs, medan den östra delen sköter mer av de vardagliga behoven (matlagning, enklare hantverk), och det verkar finnas ett stort grophusområde  (vars funktion ännu inte är helt klarlagd). Sen tyder ju den enorma inhägnade ytan framför högarna att man även har haft ett område som kanske var vikt för ceremonier och sammankomster. Men visst, spatial organisation är definitivt ett steg mot urbanitet.

[Frågvis Amatör]

AndreasE.  Nu har jag inte skrivit att enbart Uppåkra skulle ha denna indelning. Samma artikel som jag refererat till klassificerar tänkbara centralplatser i södra Skandinavien i 6 olika grupper.

Uppåkra ligger i samma grupp som Gudme, Sorte Muld och Tissö. För denna grupp skriver författaren: "Skall man applicera stadsbegreppet på det första milleniet(vilket är en realitet inom stora delar av Europa)måste det vara platser som beskrivs här(med stadsliknande funktioner och stadsliknande karaktär) som är städer"

Med tanke på att arkeologer kan bråka om vad som är en by är jag inte förvånad över att det är minst lika svårt med städer.

Thomas I

[Sindre]

Det betyder att vi egentligen inte har några fynd från föremål som fanns i huset när det brann ner. Varken av exklusiv karaktär eller vardaglig. Dessa föremål var antingen inte i huset när det brann, eller så städades de bort när man röjde på platsen.

Tack för utvecklandet! Jag tror fler än jag uppskattar att få mer information om platsen.

[Frågvis Amatör]

På danska wikipedia pratar man om Sorte Muld platser med tjocka kulturlager och järnålderns regionala center.

http://da.wikipedia.org/wiki/Sorte_Muld

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Beträffande frågan om vad som kan räknas som stads eller stadsliknande byggnation under järnålder och tidig medeltid hittade jag detta i:"Uppåkra-Lund Före Lund".

"Utgrävningar i den medeltida stadskärnan i Lund har gett bilden av spatiösa tomter med ett antal hus på varje och utrymme för odlingsytor. Man har framhållit att Lund i sent 900-tal och tidigt 1000-tal haft en tydlig agrar karaktär som mest påminner om en koncentration av järnåldersgårdar"

" I det tidiga 1000-talet kan Lund ha bestått av 65-80 stadsgårdar, 2500-3000 kvm stora"

Slutsatsen är att bebyggelsen i Uppåkra under vikingatid liknar bebyggelsen i Lund under tidig medeltid.

Thomas I

[AndreasE]

Och då blir ju frågan om det tidigmedeltida Lund borde klassas som "stad". Det intressanta skulle ju vara att kunna jämföra strukturen i Lund och Uppåkra, och Lund med andra tidigmedeltida städer. Tex så låter det som att Sigtuna var mer urbant under tidigmedeltid än Lund, om beskrivningen stämmer. Lunds tidiga struktur låter mer som den man ser i det tidiga Skara, tex.   

[Frågvis Amatör]

AndreasE: Gudme har en liknande uppbyggnad som Uppåkra enligt samma bok. Cirkulerar nog många stadsbegrepp för denna tidsepok. Vad grundar du din klassificering på?

Är det bara husens närhet eller funktionen eller båda? Hittar inte din klassificering i något jag läst så upplys gärna mer om hur du tänker?

Thomas I

[AndreasE]

Nu brukar väl inte Gudme kallas för en "stad"?

Kan tyvärr inte peka på några specifika källor på rak arm, mycket kommer från våra interna diskussioner på jobbet just nu då "urbanitet" är en av de frågor som vi arbetar med på grävningen. Och så grundutbildningen förstås. Finns danska arbeten i frågan vet jag, och borde inte Birka-publikationerna vara en god start om du letar efter arbeten inom frågan?

Men för lite allmän orientering, se tex (finns säkert flera olika åsikter och modeller i dessa arbeten):

Larsson, S. och Anglert, M. 2008. "Landskapets urbanitet och urbanitetens landskap." i De förste 200 årene. Nytt blikk på 27 skandinaviske middelalderbyer.
Anglert, M. 2006. "Landskapets urbanitet." i Nya stadsarkelogiska horisonter.
Fabech, C. (red) 1999. "Settlement and landscape: procedings of a conference in Århus, Denmark, May 4-7 1998"
Hård, B. och Larsson, L. (red) 2002. "Central places in Migration and Merovingian periods. Papers from the 52nd Sachsensomposium."

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Min slutsats är att det finns en Uppsaliansk defintion av stad under järnåldern som inte stämmer med vad jag läser om centralplatser i Sydskandinavien.

Finns säkert en lokal Lundensisk och det kanske förklarar många av diskussionerna här.

Om Gudme är en järnålderstad eller inte kan jag bara referera till vad jag läser om Sydskandinavien. Verkar inte stämma vad du skriver.

"All Archaeology is local!"

Thomas I

[Ättelägg]

In some cases, "town" is an alternate name for "city" or "village" (especially a larger village). Sometimes, the word "town" is short for "township". In general, today towns can be differentiated from townships, villages, or hamlets on the basis of their economic character, in that most of a town's population will tend to derive their living from manufacturing industry, commerce, and public service rather than primary industry such as agriculture or related activities.
 
A place's population size is not a reliable determinant of urban character. In many areas of the world, as in India at least until recent times, a large village might contain several times as many people as a small town. In the United Kingdom, there are historical cities that are far smaller than the larger towns.

Som ovan gällande Town är definitonen kring stad - köping - by glidande. Möjligen kan man applicera central administration, råd etc och tomtindelning. Staden som fenomen till motsats by är merkantil. Dvs produktion och köpskap som dominerande syfte. Det närmaste vi har är Birka, Hedeby, Sigtuna och många fler utmed östersjön. Uppåkra liksom Uppsala verkar mer vara centrerad kring kult och härskare. Sannolikt borde vi fundera kring vem som huserade i Uppåkra, bör ha varit någon med stor makt. Kanske Skånekung?