Författare Ämne: Intressanta nya fynd i Uppåkra  (läst 119120 gånger)

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #640 skrivet: oktober 20, 2012, 16:35 »
Sven Estridsen(Kung 1047-1074 ekr) är väl den person som påverkat övergången från vikingatid till tidig medeltid mest i Skåne och bör ha haft inflytande över Uppåkras framtid? Hans pappa, Ulf Torgilsen var Jarl av Skåne och dog 1020 ekr och måste också haft ett finger med i spelet kring Uppåkra?

Thomas I
En tidligere og større godsgave var allerede - og før Uppåkra - skænket til Roskilde Domkirke af den danske kongeslægt.

Harald Hen - søn af Svend Estridsen - blev født år 1041 og giftede sig med sin kusine Margrethe Asbjørnsdatter, som dør år 1074 - barnløs - og hendes far - Asbjørn Ulfsøn - dør først år 1086. Konge efter Svend Estridsen blev hans søn - Harald Hen - fra år 1074/76.

Da man i Roskilde Domkirke år 1274 anlagde en ny gavebog (anniversarium) overførte man en række notitser fra en ældre nekrologium, deriblandt en notits om en Margrethe (Reginamque Margaretam), der havde skænket et gods med et stort antal gårde i Gønge (Göinge) Herred og var død den 9. maj 1074. Denne godsgave menes doneret i biskop Svend Nordmands tid fra år 1073-88.

Godset i Gønge Herred er blevet lokaliseret af lokalhistoriker Torsten Karlson i 1965, der kartografisk fastlagde de 50 gårde, som godset bestod af, på et areal i området Västra Göinge nær Finjasøen - og som modsvarer det jordegods, der år 1614 nævnes i kirkens jordebog.

Ulf Jarl Thorgilsson, gift med Estrid (*993/96†1026)
Estrid, datter af Svend Tveskæg (*996 †1050/57)

Svend Estridsen (*1020 †28. april 1074/76)
Bjørn Ulfsøn (*1021 †1049)
Asbjørn Ulfsøn (*1022/26 †1086)

Margrethe Asbjørnsdatter (*1040 †9. maj 1074)
Harald Hen (*1041 †17. april 1080)
Knud den Hellige (*1050/55 †1086)

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #641 skrivet: oktober 20, 2012, 16:47 »
Der er selvfølgelig en forklaring på denne successive ophobning af kongelige godser.

Efterhånden som kongefamilien deltes i flere linjer, opstod patrimoniet dvs. kongeslægtens arvegods. Kongerne gav velvilligt deres slægtninge gods, så at de kunne leve standsmæssigt. Dette gods gik i arv fra forældre til børn og blev løbene øget gennem køb, bod, giftermål eller yderligere gaver fra kongen.

Når Valdemar den Store efter sin død år 1182 besad så meget gods er forklaringen, at han var kongeslægtens eneste legitime, mandlige arving. Denne samling af krongods og kongeslægtens arvegods afspejler sig senere - år 1232 - i Valdemar Sejrs Jordebog.

Regeringsperioder

Svend Estridsen 1047-1074/76
Harald Hen 1074/76-1080
Knud den Hellige 1080-1086
Oluf Hunger 1086-1095
Erik Ejegod 1093-1103
Niels 1104-1134
Erik Emune 1134-1137
Erik Lam 1137-1146
Svend Grathe 1146-1157
Knud 1146-1157
Valdemar I den Store 1146-1157 - og herefter enekonge 1157-1182
Knud 1182-1202
Valdemar II Sejr 1202-1241

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #642 skrivet: oktober 20, 2012, 18:54 »
Der er selvfølgelig en forklaring på denne successive ophobning af kongelige godser.

Ja - det er der. Også jeg jonglerede en gang med lange slægtslister, indtil det gik op for mig, at en væsentlig årsag til ophobningen af det sjællandske og skånske gods, som endte hos konger og Hvider og til sidst hos kirken, skyldes borgerkrig og lovgivning - ikke lange slægtsremser, som er mere eller mindre usikkert dokumenteret. Ved majestætsforbrydelse var straffen fredløshed og forbrudt gods. Efter hver borgerkrig kunne den vindende konge konfiskere store godser og forære en del af dem til sine forbundsfæller. Derfor blev bl.a. de vindende Valdemarer og deres forbundsfæller blandt Hviderne landets rigeste godsejere. Desværre dokumenteres det først og fremmest, hvis ejendommen kort efter gik over i kirkeligt eje, som det ses i Knuds gavebrev. 

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #643 skrivet: oktober 21, 2012, 12:16 »
Ja - det er der. Også jeg jonglerede en gang med lange slægtslister, indtil det gik op for mig, at en væsentlig årsag til ophobningen af det sjællandske og skånske gods, som endte hos konger og Hvider og til sidst hos kirken, skyldes borgerkrig og lovgivning - ikke lange slægtsremser, som er mere eller mindre usikkert dokumenteret. Ved majestætsforbrydelse var straffen fredløshed og forbrudt gods. Efter hver borgerkrig kunne den vindende konge konfiskere store godser og forære en del af dem til sine forbundsfæller. Derfor blev bl.a. de vindende Valdemarer og deres forbundsfæller blandt Hviderne landets rigeste godsejere. Desværre dokumenteres det først og fremmest, hvis ejendommen kort efter gik over i kirkeligt eje, som det ses i Knuds gavebrev.

Tja, afsnittet med begrebet patrimoniet er såmænd direkte kopieret fra Historisk Tidsskrift 1988, med titlen "Den danske konges gods i middelalderen" af Anders Leegaard Knudsen.

Før det nævnte afsnit (om patrimoniet) står der følgende –

Citat: "Oprindelsen til den danske konges besiddelser skal iflg. Velschow findes i samlingen af det danske rige under Gorm og Harald. På det tidspunkt grundlagdes kravet på al uopdyrket jord. Da kvinderne af Svend Tveskæg fik tilstået arveret, fik det en opsplitning af familieejendommene til følge. Derfor blev ny jord taget under plov, men den havde kongen hævd på, og derfor blev han særligt begunstiget af denne udvikling".

http://e-tidsskrifter.dk/ojs/index.php/historisktidsskrift/article/view/33802/65332

Og så må du undskylde de lange slægtslister/-remser. Rent informativt kunne jeg blot ha' henvist til Kongehusets site, hvor kongerækken er nævnt - i stedet for at kopiere den her.

http://kongehuset.dk/monarkiet-i-danmark/Kongerakken

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #644 skrivet: oktober 21, 2012, 13:50 »
Tja, afsnittet med begrebet patrimoniet er såmænd direkte kopieret fra Historisk Tidsskrift 1988, med titlen "Den danske konges gods i middelalderen" af Anders Leegaard Knudsen.

Før det nævnte afsnit (om patrimoniet) står der følgende –

Citat: "Oprindelsen til den danske konges besiddelser skal iflg. Velschow findes i samlingen af det danske rige under Gorm og Harald. På det tidspunkt grundlagdes kravet på al uopdyrket jord. Da kvinderne af Svend Tveskæg fik tilstået arveret, fik det en opsplitning af familieejendommene til følge. Derfor blev ny jord taget under plov, men den havde kongen hævd på, og derfor blev han særligt begunstiget af denne udvikling".

Nu handlede Anders Leegaards egen artikel alene om sondringen mellem patrimonium og kongelev. Dit citat er fra den indledende del af hans lange videnskabshistoriske opremsning, hvor han refererer 1800-tals historikeren Velschow. I dag ved vi, at befolkningstallet fra vikingetid til begyndelsen af år 1200 fordobledes, hvor meget jord blev nypløjet - både inden for bymarken og i de mange nye torper. Det hænger ikke sammen, at alt nypløjet jord automatisk skulle ende som kongelev - og Velschows påstand fra 1831 er da også udokumenteret.

Inden du derefter citerer Leegaards referat af Skyum-Nielsens påstand om, at reglerne for forbrudt gods ved majestætsforbrydelse først kom i 1260, kan jeg tilføje, at det blot var første gang, de præcise regler fremgik af et dokument. Allerede Saxo omtalte den praksis.

Så vidt jeg kan se kommenterer Leegaard ikke synspunkterne.

Inden vi ryger for langt ud af tangenten, er det måske på sin plads at konstatere i relation til emnet, at vi naturligvis ikke kan se, om konfiskationen af ejendommene i Knuds gavebrev skyldes majestætsforbrydelse eller andre forbrydelser, hvor straffen kan resultere i fredløshed/inddragelse af gods - men allerede på det tidspunkt er tanken øjensynligt nærliggende. 

I øvrigt benægter jeg da ikke, at en stor del af kongens gods var familiens eget arvegods - hvor det så end kom fra - men kongen havde lettest ved at give det gods væk, han modtog som bod.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #645 skrivet: oktober 21, 2012, 16:05 »
Intressant att följa era kommentarer Troels, Edmund och Sven Lagman.

Tänkte sammanfatta veckan diskussioner om Uppåkras nedgång
-Tre stormän nämns med anknytning till Uppåkra, Toke & Navne(Uppåkrastenen DR 266) samt Öpe Torbjörnsen(Knut den heliges gåvobrev 1085 ekr)

-På en 1700 tals karta nämns ett område som Dynnegårds åkrar, uppe på den nuvarande höjden.

-Uppåkra är uppdelat i Lilla Uppåkra och det andra Uppåkra i Knut den Heliges gåvobrev. Betyder kanske att uppdelningen är gjord tidigare än 1085 ekr?

-Det finns ett antal kungar och en Jarl som funnits under Uppåkras nedgångstid(Harald Blåtand(934-958 ekr), Sven Tveskägg(986-1014 ekr), Ulf Torgilsen(Jarl av Skåne, död 1026 ekr), Sven Estridsen(Ulfs son 1047-1074 ekr) samt Knut den Helige(1080-1086 ekr). Årtalen syftar på regentid.

-Byggnader uppe på höjden är Residenset(0-1000 ekr), en träkyrka och medeltidskyrkan(1100-talet)

-Det uppstår flera nya kristna platser i Uppåkras närhet som Lund(990 ekr), Borgeby & Löddeköpinge(slutet av 900 talet) och Dalby(1060 ekr)

Frågor och spekulationer från min sida är om Uppåkra kan ha delats upp av arvsskäl? Teorin om att platsen brändes ner i en stor brand och att Lund tog över verkar inte stämma. Jag har läst att man inte har hittat något spår av metallhantverk i Lund före 1020 ekr.

Thomas I

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #646 skrivet: oktober 22, 2012, 11:58 »
-Det finns ett antal kungar och en Jarl som funnits under Uppåkras nedgångstid(Harald Blåtand(934-958 ekr), Sven Tveskägg(986-1014 ekr), Ulf Torgilsen(Jarl av Skåne, död 1026 ekr), Sven Estridsen(Ulfs son 1047-1074 ekr) samt Knut den Helige(1080-1086 ekr). Årtalen syftar på regentid.

-Det uppstår flera nya kristna platser i Uppåkras närhet som Lund(990 ekr), Borgeby & Löddeköpinge(slutet av 900 talet) och Dalby(1060 ekr)

Thomas I
Der har åbenbart været flere spillere på banen i det skånske. Se bare teksten på de tre Hällestad-sten, der alle nævner en dansk jarl (drott) Toke. Teksten på de fire nævnte runesten, bliver af flere historikere sat i forbindelse med træfninger ved Fyrisvallarna ca. år 987-88. Hällestad ligger ikke langt fra Dalby.

DR-nr.: 295
Eskil satte denne sten efter Toke Gormssøn, der var ham en huld herre (drott). Han flygtede ikke ved Uppsala. Drenge satte efter deres bror stenen på højen støt med runer. De gik Gorms Toke nærmest.

DR-nr.: 296
Asgot rejste denne sten efter Ærre, sin bror. Men han var Tokes hirdmand. Nu skal stenen stå på højen.

DR-nr.: 297
Asbjørn, Tokes hirdmand, satte denne sten efter Toke, sin broder.

DR-nr.: 279 (Sjörup)
Sakse satte denne sten efter Esbern sin fælle, Tofes/Tokes søn. Han flygtede ikke ved Uppsala, men sloges så længe han havde våben.

Flere scenarier sætter lighedstegn mellem denne skånske Toke og sagaernes Palnatoke. Palna på polsk betyder i dag ”skydevåben” - så kan man jo selv digte videre på sagnhistorien.   :)

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #647 skrivet: oktober 22, 2012, 20:59 »
Edmund Slemme:

Citera
Thomas I
Der har åbenbart været flere spillere på banen i det skånske. Se bare teksten på de tre Hällestad-sten, der alle nævner en dansk jarl (drott) Toke. Teksten på de fire nævnte runesten, bliver af flere historikere sat i forbindelse med træfninger ved Fyrisvallarna ca. år 987-88. Hällestad ligger ikke langt fra Dalby.

Nja, Toke på Uppåkrastenen dog västerut medan på en av Torna Hällestad-stenarna,nämns Toke Gormsen, som föll i Uppsala.

Thomas I

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #648 skrivet: oktober 24, 2012, 13:06 »
Thomas I
Der har åbenbart været flere spillere på banen i det skånske. Se bare teksten på de tre Hällestad-sten, der alle nævner en dansk jarl (drott) Toke. Teksten på de fire nævnte runesten, bliver af flere historikere sat i forbindelse med træfninger ved Fyrisvallarna ca. år 987-88. Hällestad ligger ikke langt fra Dalby.

DR-nr.: 295
Eskil satte denne sten efter Toke Gormssøn, der var ham en huld herre (drott). Han flygtede ikke ved Uppsala. Drenge satte efter deres bror stenen på højen støt med runer. De gik Gorms Toke nærmest.

DR-nr.: 296
Asgot rejste denne sten efter Ærre, sin bror. Men han var Tokes hirdmand. Nu skal stenen stå på højen.

DR-nr.: 297
Asbjørn, Tokes hirdmand, satte denne sten efter Toke, sin broder.

DR-nr.: 279 (Sjörup)
Sakse satte denne sten efter Esbern sin fælle, Tofes/Tokes søn. Han flygtede ikke ved Uppsala, men sloges så længe han havde våben.

Flere scenarier sætter lighedstegn mellem denne skånske Toke og sagaernes Palnatoke. Palna på polsk betyder i dag ”skydevåben” - så kan man jo selv digte videre på sagnhistorien.   :)

Betyder ikke dette at Toke, Asbjørn og Ærre hadde samme far - ved navn Gorm?
Er det videre en ren tilfeldighet at de var samtidige med Harald Gormssøn?

Måtte man ikke være kongssøn og arveprins for at bli tildelt tittelen 'drott'?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #649 skrivet: december 09, 2012, 22:30 »
Stora Herrestad nere vid Ystad är en plats som omtalas i Knut den Heliges gåvobrev men där det också funnits en släkt som kanske stod utanför kungamakten?

Där har funnits en Thegn från en senvikingatida elit med stort jordinnehav och lokal förankring bakåt i tiden.

Pekar kanske på att Öpe som ägde jord i Stora och Lilla Uppåkra hade en liknande ställning och fick sin egendom konfiskerad?

(Källa: "Skånska Städer: Centraliteter, Människor, Strategier och Landskap",RAÄ 2006 sidan 163-164.)

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #650 skrivet: december 25, 2012, 15:17 »
Hittade en film med en flygpanorering över Uppåkra som någon lagt upp på youtube i somras.

http://www.youtube.com/watch?v=1h5NzkGb2Uo

Kyrkan, utgrävningstältet samt Prästlönebostället finns med och i slutskedet görs en utblick ner mot Lilla Uppåkra vilket kanske kan ge en uppfattning om områdets storlek.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #651 skrivet: januari 07, 2013, 19:50 »
Hittade en uppgift om en tänkbar nedgång för Uppåkra.

Det är Fredrik Svanberg som skriver i "Skåne och Själland 800-1050" i boken "Porten Till Skåne" (2000)  att "platsens betydelse förändras i grunden under de två sista decennierna av 900-talet. Från tiden kring 1000 eller senare saknas speciella fynd"

Första uppgiften som jag har läst, även om den är 12 år gammal, om när centralplatsen övergavs. Väldigt nära Lunds grundande.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #652 skrivet: januari 11, 2013, 19:34 »
Här hittade jag en intressant artikel om tankarna kring grävningar 2012 i en intervju med grävledaren, Bengt Söderberg.

http://staffanstorp.se/2012/05/25/arkeologerna-har-hittat-industribyn-nu-borjar-de-grava/

Ger en pusselbit om hur arkeologerna ser på platsen.

Thomas I

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #653 skrivet: januari 12, 2013, 11:58 »
Till Emund Slemme ang. Palnatoke. I ordböcker finns faktiskt polskt uttryck "broń palna" som "skjutvapen". Men i ordagrant tolkning  är det "avbrännavapen" på svenska. NB Polskt ord "broń" kommer förmodligen från "brynja". Det tyder kanske på att de olika vapen användes för det mesta i försvaret där nere.

Om "Palners Toke" (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Palnatoke) inte satisfierar er, då finns det en annan möjlighet. "Palna-" i Palnatoke kunde komma från "Polaner", som var ursprungliga namnet för den dominerande polska folkstammen på den tiden. Jomsborg låg bredvid deras domäner.

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #654 skrivet: januari 19, 2013, 14:14 »
Att särkskilja någon form av nationalsocialistisk värld i termer av norden under järnåldern är att förminska våra förfäder. Historien som vi känner idag efter ett årtusendes förskingring/förstörelse, avsaknad av källor, beskriver en intressant bild av ung. år 1000. Östersjön var mer förenande än skiljande, polanerna var en uppseglande maktfaktor som redan tidigt gifte in sig och hade del i skandinavien likaså som att skandinver hade inflytande i polanernas samhälle. Måste ha varit en intressant tid där människans beteende avgjorde och inte religion, språk eller seder huruvida denna sågs som duglig eller ej. Dock har vi sedan långt tillbaka med rötter som verkar ända i bronsåldern olika sociala aspekter där vi kan se en internationell elit och en regional klass med möjligen olika förhållningsätt till omvärlden. Eftersom eliten syns så är det det vi ser men åtminstonde där verkar bilden vara mer enhetlig, överspringande språkliga och religiösa gränser. En man av hävd i Rus, Polen eller Svia veldi verkar ha mer kulturell gemenskap än avstånd vilket torde ha gynnat kontakter och varför inte utbyte av namn och termer.
Erik

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Intressanta nya fynd i Uppåkra
« Svar #655 skrivet: januari 25, 2013, 14:56 »
Ett arkeologiskt experiment för att avgöra om de böjda spjutspetsarna i depåfynden i Uppåkra har förstörts av användning eller i en ritual finns här i sommarnumret av Fornvännen:

http://fornvannen.se/pdf/2010talet/2012_080.pdf

Thomas I