Jag ber om ursäkt för min dåliga Svenska!
Primärt syfte med dem storskaliga case studies i Sverige (Uppåkra, Birka), Norge (Vestfold, Kaupang, Gokstad), England (Stonehenge hidden landscape project), Tyskland (Schwäbische Alb) och Österrike (Romerska Carnuntum och Flavia Solva, romersk landbyggdsområden kring Halbturn, neolitiska landskapet i Kreuttal) är att utvecklar helt nya arkeologiska verktyg som icke-invasiv (för att inte använder det negativ belastade ord "icke-destruktiv") genererar kunskap om kulturarv som är dolda i marken och som är hotade på grund av erosion, intensivt landbruk och andra skäl.
Sekundärt syfte är att vinna nytt arkeologisk värdefullt information om unika kulturarvsområden (t.ex. UNESCO världsarv Birka-Hovgården, Stonehenge) samt att demonstrerar hur och var metoderna kan och ska användas. Jag tycker att det är väldigt häftig att vi fick med två case study områden från Sverige genom stöd av vara partner Riksantikvarieämbetet UV och Lunds Universitet.
Kvantitet och kvalitet av datan som samlas in med den nya teknologin och metodologin är inte jämförbart med traditionellt geofysisk arkeologisk prospekteringsdata. Därför hoppas jag att även dem som tidigare har gjort negativa erfarenheter med geofysisk prospektering ser möjligheter av dem nya metoden hellre än problem.
Den bifogade karta visar magnetometerresultat i fältet öster om Uppåkra kyrka. De svarta fläckorna är förorsakade av förhistoriska gropar och stolphål. De svart-vita blobbar är järnföremål. Den svart-vita linjära struktur i östra delen är förorsakade av en blixtnerslag (thermoremanent magnetisering). Datan är inte optimalt filtrerade, ni ser ännu dem enstaka mätprofil i NÖ-SW orientering. Magnetometermätningar gjordes år 2011.
Med röda polygon är arkeologiska sökskakt markerade som grävdes år 2000 när man letade efter gravar, samt arkeologiska struktuerer som uppmärksamades.
För det första ser vi att flera (16) i år 2000 upptäckda och markerade arkeologiska strukturer syns ännu 2011 som magnetiska anomalier, med mycket bra positioneringsnoggranhet. Orsaken att inte alla i 2000 markerade strukturer syns fortfarande som anomalier kan vara att dem är bortgrävda. Det syns också att flera arkeologiska strukturer som syns i magnetometer data från 2011 inte markerades år 2000. Antagligen låg dem djupare än skaktningsdjupet.
Vi observera att liksom geofysisk prospektering kan missar arkeologiska strukturer (t.ex. när inte tillräcklig kontrast finns), så kan den innom exploateringsarkeologin så populära skaktning missar arkeologiska strukturer som prospektering skulle har visat. Motoriserad magnetometerprospekteringen av den här ovan presenterade område tar cirka 15 minut, och tillåter riktade arkeologiska undersökningar av interessanta strukturer, istället fär att gräva i blindo.
Vart mål är inte att ersätta grävande arkeologin, men att förbättra arkeologiens kvalitet och effektivitet, samt att bevara arkeologiska lämningar för framtida generationer.
