Intressanta nya fynd i Uppåkra

[AndreasE]

Jag tror inte att en "bol" är samma sak som en gård. Vad jag förstår är det snarare ett mått på jordbruksmark.

[Frågvis Amatör]

Tack AndreasE. Det verkar vara större gårdar med mark. Hittade att BOL skulle vara samma som Hemman men uppgifterna verkar variera.

Intressant att denne Øpe Thorbjørnsen  haft större markegendomar i både Stora och Lilla Uppåkra. Första gången jag har hört ett namn med koppling till Uppåkra ganska nära platsens nedgång i tid.

Thomas I

[AndreasE]

Jag tror att man måste skilja på ortnamnsledet "bol" och jordmåttet "bol". Jag är verkligen ingen expert på det här, men jag tror att gåvobrevet syftar på landarealer, inte separata hemman. "Fyra och en halv bol" är en viss areal jordbruksmark.

Se tex wikipedias sida om bolskifte

[Sven lagman]

Nja, ägde Øpe Thorbjørnsen överhuvud taget någon jord i Uppåkra? Om detta har det nämligen varit en strid historiker emellan under hela 1900-talet. Det forskarssymposium som hölls i Lund under två dagar 1985 resulterade i den intressanta boken "Gåvobrevet 1085" där föredragen och diskussionerna är publicerade. Birger Bergh, professor vid Klassiska institutionen i Lund, analyserade brevet som den latinkunnig han var och översatte det. Till skillnad från den text som Troels återgivet ovan, är i Birgers översättning varje gåvopost åtskiljd av en punkt, inte ett komma. Vissa forskare har utifrån detta menat att  det Øpe ägde var en ospecificerad jord inne i Lund, inget annat. Att alltså brevet innehåller ett stort antal fastigheter som skänkts men där inte ägarna (rimligtvis kungen själv) namngivits. Birger själv lutade dock till att Øpe ägt alla fastigheterna som preciserats i brevet.

[Frågvis Amatör]

Tack Sven. Jag skall inte ge mig in på några tolkningar av texten. Det får ni ärrade veterander ta hand om.

Intressant att man diskuterade detta 1985 men fanns det då någon kunskap om Uppåkra  i närheten av det vi vet idag? Tänkte sig de som diskuterade texten 1985 att det funnits 40-50 hektar centralplats i Uppåkra?


Thomas I

[AndreasE]

Platsens exakta karaktär var nog inte känd på mitten av 80-talet, men att det var en speciell plats var inte okänt.

[Frågvis Amatör]

AndreasE:

Platsens exakta karaktär var nog inte känd på mitten av 80-talet, men att det var en speciell plats var inte okänt

Det stämmer med vad jag har läst. Finns inte mycket förklaringar till detta men jag antar att Vifots grävning på 1930-talet fick genomslag i medvetandet hos fackkunniga i Lund. Det har gjorts fler isolerade grävningar efter detta men det var först 1996 som en bredare forskning började på plats.

Sven Lagman nämner ett symposium 1985 som sedan blev en publikation. Jag får köpa den och läsa.

Thomas I

[Troels]

Det verkar vara större gårdar med mark. Hittade att BOL skulle vara samma som Hemman men uppgifterna verkar variera.

Bol har været meget omdiskuteret.

Bol udgjorde ikke en absolut arealenhed. Da de fleste danske landsbyer synes at have bestået af et helt antal bol, er den mest sandsynlige forklaring, at det var et forholdstal, som fortalte, hvor stor en del af hele landsbyfællesskabet, som tilhørte en ejer. Ejede han 1½ bol i en landsby på 4 bol, ejede han 3/8 af landsbyen, når man skulle opdele marker og fæsteafgift.

Det antages af mange i dag, at landsbyens samlede boltal var udtryk for det antal gårde, som oprindeligt indgik i landsbyen, da man begyndte på fællesskabet - altså en vikingetidsgård. Efterhånden som landsbyerne udvidede deres jord i forbindelse med befolkningstilvæksten år 1000-1250 blev gårdene opdelt, så den enkelte gård typisk blev væsentligt mindre end en bol. 

[Sven lagman]

Jag började läsa arkeologi i Lund 1970 och då stod inte Uppåkra speciellt högt på intresselistan. Det enorma och tydligt avgränsade fosfatområdet var emellertid för några arkeologer intressant. Själv påtalade jag alltid på 80-talet när vi på motorvägen passerade Uppåkra under mina många bussturer med lärare på exkursion i Skåne att vi passerade Skånes äldsta stadsbildning.

Boken "Gåvobrevet 1085" analyserar ju det skriftliga vittnesbördet och merparten på symposiet var historiker. Det arkeologiska Uppåkra nämns överhuvud taget inte alls i boken - jag fick ju i dag anledning att läsa om boken.

Något som jag då fastnade för var speciellt brevets textavsnitt: "I södra Uppåkra 4½ bol. I det andra Uppåkra lika många bol." Det måste ju vara "det andra Uppåkra" som man nu gräver i och som är kyrkbyn. "Det södra Uppåkra" måste vara det som i dag ligger strax söder därom och numera heter "Lilla Uppåkra".  Men varför nämns södra Uppåkra först? För mig verkar det rimligt att man skulle ha angett den mest betydande orten av de två först. Vad döljer sig i marken i dagens Lilla Uppåkra?

[Frågvis Amatör]

Tack Troels och Sven Lagman.

Jag kan inte bedöma omfattningen av texten i gåvobrevet. Nämns det fler namn på jordägare runt Lund som 'bötade'?

Kan man våga sig på en hypotes om att Øpe Thorbjørnsen var den siste stora jordägaren i Uppåkra(Stora och Lilla Uppåkra) innan kungamakten tog marken?

Thomas I

[Troels]

I begge versioner er der "." efter fred, og vi står med samme tolkningsproblemer uanset om man skriver "." eller "," i resten. Så vidt jeg umiddelbart kan se, benytter håndskriften "." overalt - også hvor vi ville bruge ",". Øpes ejendom kan derfor under alle omstændigheder være uspecificeret i Lund, første boltal efter Øpe eller ejendommene frem til næste personnavn. Lund var næppe bol-opdelt, men betalte afgift i mark, som det også ses nederst i gavebrevet.

Måske nævnes Sødra Uppåkra først, fordi det netop var den ejendom, Øpe måtte bøde med - men tolkningen er under alle omstændigheder usikker.

[Boreas]

Något som jag då fastnade för var speciellt brevets textavsnitt: "I södra Uppåkra 4½ bol. I det andra Uppåkra lika många bol." Det måste ju vara "det andra Uppåkra" som man nu gräver i och som är kyrkbyn. "Det södra Uppåkra" måste vara det som i dag ligger strax söder därom och numera heter "Lilla Uppåkra".  Men varför nämns södra Uppåkra först? För mig verkar det rimligt att man skulle ha angett den mest betydande orten av de två först.

Formuleringen "Det andra Uppåkra" beskriver ju den sekundära orten. Alltså måste det södra vara huvudort. Varför den anses vara huvudort kan dock bero på lite olika saker, men troligen är platsens status f¨roknippat med residensen av någon hövdings (häradshövding/jarl)...

Vad döljer sig i marken i dagens Lilla Uppåkra?

Vid sidan om en jarls eller hertigs residens vill man gissa på en riktig gammal, central vägkorsning... 

[Sven lagman]

Boreas, det är just dina funderingar som jag varit inne på. Tittar man på fosfatkartan över Skåne finns emellertid inget större fosfatområde i Lilla Uppåkra, endast ett mindre svart område. Men om det legat något "residens" här kanske det inte ger ett stort yttäckande fosfatområde. Jag vet tyvärr inte hur många provgrävningar man gjort i Lilla Uppåkra men det kunde vara intressant att veta om man grävt i just den begränsade fosfatkoncentration som finns där.

Jag har lagt ut den skånska fosfatkartan från 1930-talet här:
http://www.fotevikensmuseum.se/fosfatkarta/index.htm

På bladet K12 hittar ni Uppåkra. Vägkorsningen i Lilla Uppåkra är den svarta pricken strax söder om det stora svarta området i "det andra Uppåkra".

[Frågvis Amatör]

Kulturlagren från den gamla centralplatsen sträcker sig hela vägen från kyrkan i Stora Uppåkra  till Lilla Uppåkra. Kulturlagren i Lilla Uppåkra är betydligt tunnare än uppe vid kyrkan.

Intressant är att delningen av Uppåkra verkar vara genomförd före Kunt den Heliges gåvobrev.

Residenset låg uppe vid bondgårdens nuvarande svinhus med kulthuset ganska nära intill. På Uppåkra-dagen, berättade grävledaren, Bengt Söderberg, om preliminära dateringar av residenset, från år noll till runt 1000 ekr. Det var under en av föreläsningarna.

Den nuvarande kyrkan har haft två föregångare. En stenkyrka från 1100-talet ekr och före den en träkyrka. Undér den nuvarande kyrkan hittade man en kristen grav, vid undersökningar under ett renoveringsarbete, med en vid datering till 1050 ekr och två hundra år bakåt.

Intressant är tecken på en odaterad gård intill kyrkan baserat på en karta som nämner namnet Dynnegårds åkrar.

Det finns lite pusselbitar, här och var, som kan ge en hypotes om vad som har hänt när Uppåkra upphörde som centralplats. Jag gissar på en stormansgård uppe på höjden och att någon på denna gård också byggde den första träkyrkan. Om det var den gamla Uppåkraaristokratin som genomförde denna omvandling men som sedan fick sin egendom konfiskerad av kungamakten är också bara en gissning.

Thomas I

[Troels]

Jeg har set lidt nærmere på den latinske originaltekst til Knuds gavebrev.

Den oversættelse, som jeg kopierede til listen, tog jeg fra Århus Universitets "danmarkshistorien.dk" efter at have kontrolleret, at den svarede til Politiken/Gyldendals "Danmarkshistorie" bind 4 fra 1989 bortset fra "./," Det svenske Riksarkivs online-oversættelse er et fortolket sammendrag, som placerer Øpes ejendom i Lund - et forhold, som den fulde danske oversættelse ikke tager stilling til.

Den latinske tekst i Riksarkivets udgave ser i det relevante afsnit således ud:
"Est igitur terra illa quam æpe. filius thorbiorn in lunde. pro pace sua emendauit. In vpaccri australi. quatuor mansi et dimidius. In altero vpaccri. totidem mansi. In Heruestadum. octo mansi. In scialshöge duo mansi. In flatoige. quinque mansi et dimidius. quem dedit Hacon regi. In Hildeshoge. dimidius."

I dette afsnit er der nogenlunde overensstemmelse mellem en fotokopi af Dødebogen i Lund og svensk Riksarkivs redigerede online-tekst (bortset fra æ/ø i navnet og "." ved "regi"). I resten af teksten er der en del uoverensstemmelser, når jeg sammenligner. Tegnet "." er strøet ud over teksten og kan ikke indikere for os, hvilke udsagn, der hører sammen. "I" er ganske tydeligt et stort bogstav i originalen, hvor kun meget få bogstaver ellers er store.

Mens vi ikke kan anvende "."-tegnene, taler "I"erne måske for at Øpi-udsagnet er selvstændigt, hvis man kun ser på tekst - og det var vel, hvad man gjorde i 1985 (jeg har ikke læst bogen). Set med den viden, vi har i dag, er det besynderligt, at den gamle centralplads, hvor kirken altså allerede lå i 1085, var placeret sekundært med ordet "altero". Det kan næsten kun forklares med en ny ukendt hovegård syd for centralpladsen ved overgangen til middelalderen, hvis ikke Sødra Uppåkra er knyttet til teksten om Øpe. Gavens omfang er imidlertid begge steder 4½ bol, hvilket er en pæn andel af en normal dansk landsby (normalt 4-8 bol).

Jeg må i øvrigt også konstatere, at den danske oversættelse til bol er en tilsnigelse, da originalen benytter mansi, som var en gammel frankisk måleenhed. Den svarer muligvis i anvendelse til bol, men også om mansi hersker der usikkerhed. Bl.a. Roskildebispens senere Jordebog benyttede på latin ordet "bool".

[Sven lagman]

Om man tänker sig att det bott en betydande storman i "södra Uppåkra" = dagens Lilla Uppåkra kan man kanske våga kasta in de två äldsta, till namn kända personerna i området, nämligen Toke och Navne. På en gård i Hjärup, som ligger 1700 meter SV från Uppåkra kyrka och 1800 meter NO från Lilla Uppåkra står nämligen en runsten från sent 900-tal med texten "Navne reste denne sten efter sin broder Toke. Han fann döden västpå." Stenen har blivit flyttad. Tidigare ska den eventuellt ha stått söder om den nuvarande gården. Kanske stod den då närmare Lilla Uppåkra som ju ligger sydost om stenens nuvarande plats. Oavsett detta har stenen stått så nära de båda Uppåkra att Navne och Toke måste ha varit betydande stormän i området vid tidpunkten för Uppåkras nedgång.

[Frågvis Amatör]

Tack och mycket intressant Troels!

Det har gjorts vissa undersökningar i Lilla Uppåkra(bytomt, Uppåkra 27:1), enligt Fornsök och då hittades inget från järnåldern.

Sven Estridsen(Kung 1047-1074 ekr) är väl den person som påverkat övergången från vikingatid till tidig medeltid mest i Skåne och bör ha haft inflytande över Uppåkras framtid? Hans pappa, Ulf Torgilsen var Jarl av Skåne och dog 1020 ekr och måste också haft ett finger med i spelet kring Uppåkra?

Thomas I

[Sven lagman]

En enda liten provgrävning i Lilla Uppåkra säger egentligen ingenting.

[Frågvis Amatör]

Sven Lagman:

En enda liten provgrävning i Lilla Uppåkra säger egentligen ingenting

Jag skrev bara om Wallin-undersökningen eftersom det är vad som finns i Fornsök om Lilla Uppåkra.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Jag har en naiv amatörhypoptes om Uppåkras nedgång.

Huvudpersonen är Sven Estridsen.

Sven Estridsen upprättar två stift samtidigt(Lund och Dalby) kring 1060 ekr
-Dalby tillhör den tyska missionen från Hamburg/Brehmen
-Lund tillhör den Anglo-Saxiska missionen

1066 ekr bestämmer sig Sven Estridsen för vilken sida han satsar på. Det blir den tysla missionen och  biskop Egino flyttar till Lund från Dalby.

Öpe Torbjörnsen, storman i Uppåkra satsade på den Anglosaxiska missionen men det är fel häst och Öpe får ge upp.

Långt innan detta avgörande har Uppåkra omvandlats från hednisk centralplats till en storgård där det uppförts en träkyrka intill gården.

Väldigt spekulativ kommentar av mig men det är kul att fundera över!

Thomas I