Vad jag vet finns det ingen samtida källskrift som omtalar vare sej oden, Tor eller Frej som övernaturliga gudavarelser, men som digniteter/dignitärer. Sen beskrivs Asgårds lokalitet och helgedomar mycket konkret, just som dom olika funktioner som här hör till - av social-politisk natur. På en generell nivå framgår det att man hedrat familjen i Asgård som helig och sakral - ungefär som man senare får aktvärdiga div. helgon. Erik den Helige - till exempel. Eller hans helgon-kolleger Halvard, Knut, Olav, Stefan, Birgitta, Hildegard, Lucia, Sunniva, Svithun...
Jag har tidigare beskrivit hur man under romertid såg på den politiskt motiverade ideologi som växte fram - där man använde en sekterisk kult-filosofi som bas för en ideologi som kunde bli 'osårlig' - eftersom den byggde på en övernaturlig gestalt som sin grundläggande auktoritet, kallad 'gud'. Seneca och Euhermeros beskrev fenomenet ganska enkelt och tydligt. Kolla euhemerism i sökregistret.
Sen fans det tydligen folk nog som var tillräckligt försatta, förvirrade, förtvivlade eller dumma nog till att acceptera dom nya herrars blasfemi gentemot antikens sakrala samhällsvärden och helgade akademier. Sen kan dom nya härskarna överta antikens rikedomar och helgedomar - jämte deras dignitets- och värdighetssymboler, typ hattar, stavar/kräklor och dräkter.
Till skillnad från den övernaturliga, osynliga och omipresenta personlighet kallad 'Gud' beskrevs Oden och hans familj - likt Jupiters och Zevs - som historiska människor med speciella positioner. Sen beskrivs dom alla i komplexa mytologier - bland annat som representanter för dom olika ätternas och etniciteternas ursprung.
I dom forn-nordiska kungasagorna svarar Oden mycket tydligt till en historisk ursprungs- eller allfader-figur - typ kungarnas konung - som får sin auktoritet i kraft av sin historiska position - som rätta son av den föregående Oden. Denna tradition bygger alltså på patrilinära linjer och en agnatisk succession - till skillnad från den katolska övertrons övernaturliga auktoritet, vars syfte det var att övergå naturens och traditionens eldgamla lagar.
Av någon orsak har just denne grundstomme överlevt inom dom nordiska samhällen, kallad odal - där arvsrätten fortfarande går före makt och rikedom vad gäller tronskiften och gårdsskiften.
Vill man förstå mer av den för-religiösa värld - och dom gestalter som beskrivs i antikens egyptiska, grekiska, romerska och nordiska panteon (kungafamilj) - får man försöka tolka och förstå dom poetiska allegorier som användes när medeltidens skalder och historiker ville minnas dom antika samhällens existens - och blott nämna den för-kristna historiens berättelser, lagar, seder och skickar - i den katolska regimens kätterska närvaro.
Vad figuren från Finnestorp föreställer är givetvis inte en övernaturlig varelse - men en hövding som dricker sitt vin. Enligt alla dom källor vi har om saken hette han Odin. Eventuellt kan just denna figur vara en av hans söner, så som Tor eller Balder, jmfr. andra trådar om ämnet.