Författare Ämne: Östra/västra arosbygderna  (läst 21867 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #20 skrivet: oktober 11, 2011, 21:40 »
Ja, den heliga riktningen har väl förmodligen gått i arv genom släktleden

Va? Eh... vad för belägg finns för den tolkningen?

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #21 skrivet: oktober 11, 2011, 21:55 »
Nja, det var ett logiskt antagande. Sommarsolståndet 21 juni 1000 f kr är måhända någonting att kolla upp?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #22 skrivet: oktober 12, 2011, 00:14 »
Varför då? Vad pekar på att just den dagen, det året skulle ha någon speciell betydelse över huvud taget? För ett fornlämningskomplex som byggdes 1700-2000 år senare?

Jag är ledsen, men jag ser ingen logik i det påståendet.

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #23 skrivet: oktober 12, 2011, 05:31 »
Eh, yngre järnålder, var hamnar vi då nedräknat i tid? Att Bob Lind svävat iväg är en sak. Ale stenar placerades i riktning mot midvintersolens uppgång resp. midsommarsolens nedgång. Det räcker, det är ju beundransvärt bara det. Jag håller med om att man skall vara försiktig och inte dra för snabba växlar, men anser ändock att det är värt att peka på att de tre kultplatserna i Uppland/västmanland visar upp dessa riktningar. Sedan undrar jag vad som var oklart i logiken i att en kulturtradition följer med människors vandringar och influerar på annan ort?
Hågahögens skeppsättning har daterats till 1000 f kr. Då mina kunskaper inom astronomi är begränsade, ställer jag en öppen fråga till någon därute i fiberoptiken; Är det i denna riktning solen gick upp den 21 juni för tretusen år sedan i Uppland/västmanland? I vilken riktning går den upp i dag?

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #24 skrivet: oktober 12, 2011, 08:26 »
Det är nog, som andra påpekat, natthimlen som påverkat en del när man pekat ut riktningar.

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #25 skrivet: oktober 12, 2011, 11:25 »
Ingenting går att utesluta i nuläget. Som lite kuriosa vågar jag kasta in en absurd tillfällighet, eller slump: Endast av nyfikenhet placerade jag en regional karta över Uppland/Västmanland i nord/sydposition på golvet. Drog med en blyertspenna ett streck mellan G:la uppsala och Badelunda. Kontrollerade riktningen med en kompass - 240/60.
Allt annat än en ren tillfällighet är "out off the blue" men jag kunde inte motstå att ta med det som lite kuriosa.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #26 skrivet: oktober 12, 2011, 13:07 »
... vilket mest visar hur stor roll slumpen faktiskt spelar in i det här med riktningar, även fast man tycker sig se en massa olika mönster. Varje fornlämning kan liksom inte ha monopol på en viss unik kompassriktning, varje grad måste återanvändas så att säga.

Själv skulle jag rekommendera att lägga gradskivan/kompassen på hyllan istället för sådana här studier, det leder oftast ingen vart. Bättre att lägga tid på att läsa och lära sig av alla de arkeologiska undersökningar som faktiskt gjorts på många håll, om man nu vill försöka förstå vad de forntida människorna sysslade med. Det finns ett stort material att ta del av redan på nätet, och de flesta arkeologer har nog svårt att hinna med att läsa resultatet av alla de undersökningar som görs runt om i landet (och utomlands).

Onödigt då att tillägga att jag tycker det är bra att våra skattefinansierade forskningsinstitutioner inte ägnar sig åt "kompassriktningsarkeologi". Det lämnar fältet fritt åt hugade amatörforskare - det är verksamhet som inte kräver något tillstånd och heller inte förstör några fornlämningar. Inte ens de två enda exempel jag kommer på när det gäller spännande kompassriktningar - Stonehenge och Newgrange - skulle vi veta så mycket om, om det inte vore för decennier av traditionellt grävande och inventerande i monumenten och deras omgivningar. Raden av (möjliga) stenar i Gamla Uppsala skulle vi inte ens ha känt till om forskarna hade ägnat sig åt kompasserna istället för att utföra systematiska grävningar och georadarprospekteringar i området. Samma gäller Anundshögsområdet.

(Därmed inte sagt att väderstreck är ointressanta - de var lika viktiga i forntiden precis som idag när jag ska plantera en solkrävande perenn i trädgården.)

/Mats

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #27 skrivet: oktober 12, 2011, 13:21 »
Jag sitter och skakar på huvudet just nu - och skrattar för mig själv…

Jag använder Google Earth (prova själva) och satte ”linjalen” som man mäter avstånd med, på skeppssättningen i Badelunda, drog strecket tvärs igenom de båda skeppssättningarna och vidare till Gamla Uppsala och längs med de tre Kungshögarna (zooma in på Badelunda, klicka fast linjalen på skeppssättningen, zooma ut så att du ser GU, zooma in och för strecket längs kungshögarna, klicka fast linjalen. Det gula ”mätstrecket” går nu genom centrum av de båda skeppen i Badelunda och längs med de tre högarna i GU. Avståndet är 63 kilometer.
Fistol har alltså rätt, de ligger i samma riktning – på 63 kilometers avstånd från varandra. Men, det skiljer 4,5 meter i skeppssättningens andra sida, alltså från dess stävsten.

Skeppssättningarna är byggda under yngre järnåldern, låt oss då säga att det byggdes 1000 f.kr. Uppsala Högar byggdes ca 1500 år senare (liksom Anundshög). Kan dessa 4,5 meters skillnad i riktning (söderut) komma sig av att riktningen förändrats ca: 4,5 grader på 1500 år? Eller, har dessa skepp restaurerats fel?

Notera att Anundshög är byggd så att den ligger i linje med skeppssättningarna – det kanske betyder att det fortfarande (eller igen) var viktigt med denna riktning 1500 år efter att skeppssättningarna byggdes?

Oberoende av om detta är tillfälligheter eller inte – det är värt att ha i bakhuvudet i framtiden, kanske har det en betydelse som vi inte förstår idag? I just den riktningen steg solen upp på midsommardagens morgon – och vi firar midsommar än idag.

(Tittade även lite på Ale Stenar, de ligger som andra armen i ett X jämfört med Badelunda och GU. Tvärtom alltså).

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #28 skrivet: oktober 12, 2011, 13:23 »
Eh, yngre järnålder, var hamnar vi då nedräknat i tid?
...
Hågahögens skeppsättning har daterats till 1000 f kr.

Yngre järnålder brukar dateras till ca 400 - 1050 e.Kr. (de exakta årtalen kan variera), alltså folkvandringstid, vendeltid och vikingatid.

Vad är det för skeppsättning i Håga du pratar om? Vad jag vet så finns det inga skeppsättningar där. Är det kulthuset du menar?

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #29 skrivet: oktober 12, 2011, 13:26 »
Skeppssättningarna är byggda under yngre järnåldern, låt oss då säga att det byggdes 1000 f.kr.

Nej, nu blir det alldeles tokigt här.

/Mats

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #30 skrivet: oktober 12, 2011, 13:37 »
Skeppssättningarna är byggda under yngre järnåldern, låt oss då säga att det byggdes 1000 f.kr. Uppsala Högar byggdes ca 1500 år senare (liksom Anundshög). Kan dessa 4,5 meters skillnad i riktning (söderut) komma sig av att riktningen förändrats ca: 4,5 grader på 1500 år? Eller, har dessa skepp restaurerats fel?

1000 f.Kr. är bronsålder, inte järnålder. Vad jag vet så är skeppsättningarna i Badelunda troligtvis från yngre järnålder, alltså ungefär samtida som Anundshög och Gamla Uppsala.   

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #31 skrivet: oktober 12, 2011, 13:45 »
Man får skämmas en stund, vilken fadäs. Jag anar att vi får klättra ned från de yttre grenarna och fokusera lite mer på hågahögen med dess skeppsättning. Vad förde folk med sig i kunskapsbagaget vid sina vandringar?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #32 skrivet: oktober 12, 2011, 13:50 »
Igen, vilken skeppsättning vid Hågahögen? Det finns ingen skeppsättning där vad jag vet.

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #33 skrivet: oktober 12, 2011, 14:15 »

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #34 skrivet: oktober 12, 2011, 14:17 »
Som sagt, ingen skeppsättning där enligt din länk heller. Jag har grävt i Håga så  jag tror att jag skulle kommit ihåg om det fanns någon skeppsättning där.

Du vet väl att "stensättning" inte är samma sak som "skeppsättning"?

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #35 skrivet: oktober 12, 2011, 15:11 »
Ja, då får vi kalla den elliptiska formationen för stensättning. Den är ungefär fem meter bred och tjugo meter lång.
Den är belägen omkring hundra meter söderut från hågahögen. Jag trodde att den var väl känd hos allmänheten.

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #36 skrivet: oktober 12, 2011, 15:16 »

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #37 skrivet: oktober 12, 2011, 15:18 »
Beklagar min feldatering, jag läste fel på WP. Rodnar och skäms lite… (väldigt lite).  :-[

Min feldatering ändrar dock inga ”kompassriktningar” – så GU och Badelunda de ligger som de ligger, i linje med varandra.

Nu tror jag inte att de byggdes parallellt med hjälp av några linjer – men de är byggda i samma riktning, det tror jag vi skall ha i minnet. Det kan vara betydelselöst och en ren tillfällighet – och det kan vara betydelsefullt i framtiden när vi, kanske, hittar fler platser - orienterade i samma riktning.

Jag minns ett föredrag för många år sedan där föreläsaren, en då känd historiker, fick frågan om det fanns pålbyggnader ute i sjöar här i Sverige. Det hade varit enkelt att säga ”nej, det finns det inte vad vi vet idag”.

 Föreläsaren valde att avrätta frågeställaren mycket grymt med grova inslag av hån och förakt, han stack gång på gång kniven i honom – och vred om, det var ett rent mentalt och verbalt övergrepp – och totalt onödigt. Det var beklämmande i all sin ynklighet.

Några år senare hittade man en pålbyggnad ute i en sjö… Samma historiker höll då föredrag om hur viktiga dessa pålbyggnader var i vår historia…

Jag lärde mig av detta - att aldrig lita på en historiker…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #38 skrivet: oktober 12, 2011, 15:39 »
Ja, då får vi kalla den elliptiska formationen för stensättning. Den är ungefär fem meter bred och tjugo meter lång.
Den är belägen omkring hundra meter söderut från hågahögen. Jag trodde att den var väl känd hos allmänheten.

Det låter som att det är kulthuset Helena Victor undersökte för en 10 år sedan som du pratar om. Tror knappast att det är väl känt bland allmänheten, däremot ganska känt bland arkeologer. Jag frågade om det var det du menade tidigare i tråden.

Kulthuset i Håga har väldigt lite gemensamt med den yngre järnålderns skeppsättningar. Kulthuset var en kallmurad byggnad utan tak som verkar ha använts för rituella handlingar. 
Vad jag vet så finns det inga skeppsättningar i Håga.

Utloggad Fistol

  • Medlem
  • Antal inlägg: 93
SV: Östra/västra arosbygderna
« Svar #39 skrivet: oktober 12, 2011, 16:01 »
Även vissa av de lärde föredrar att t.o.m kalla "skeppsättningarna" vid Badelunda för, just stensättningar då de är en aning tveksamma till att syftet med dem var att symbolisera sista hädanfärden per båt. Stensättningen (kulthuset) vid hågahögen skiljer sig, i mina ögon, inte nämnvärt från "skeppsättningar" jag bevittnat på mina resor runt i sverige (Gotland). Trots dessa divergenser så kvarstår faktumet att stensättningen vid hågahögen även har sin position 60/240.