Fakta om Gamla Uppsala - och enbart fakta

[Carl Thomas]

Med risk för vissa upprepningar…

Trådens avsikt är att enbart att plocka fram de fakta vi har om Gamla Uppsala (GU) samt sedan sammanställa dessa fakta i tidsordning. I ett senare skede, när sammanställningen är klar, kan vi diskutera olika delar av det vi gemensamt fått ihop. Här samlar vi alltså fakta – och enbart fakta!

1.   Vad har vi för historiska fakta om Gamla Uppsala?
2.   Vilka källor har vi där Upsal/GU nämns – när skrevs dessa källor – och av vem?
3.   Vad har vi hittat arkeologiskt i Gamla Uppsala?

Noteringar:   Fyll på med fler uppgifter!!!

•   Sparlösa stenen (800 tal) har ett Ubsal i sin text..

•   Fyra skånska runstenar(980 tal)  har ett ”upsal” i sina texter, skrivet: ub:salum
 
•   Upsǫlum – Ynglingatal, vers 13, från ca 900 skriven av Tjodolf av Hvin, (Versen handlar om Domaldes   
                offer). Original ej bevarat. Avskrift från: 1600  talet. Detta verkar vara första gången ett Uppsala
                 nämns ”skriftligt”.

•   Ynglingasagan från 1230 talet av Snorre,(Snorre har haft Ynglingatal som utgångspunkt).

•   1150, Historia Norvegiæ, baserad på Ynglingatal, original ej bevarat. Avskrift från 1450 talet finns. (Kan
                 innehålla något om GU).

•   Stora Isländingabok från 1100- 1110, original ej bevarat. (Kan innehålla något om GU).

•   Islänningabok (kortare version av Stora Isländingabok) från 1120 Skriven av Are Thorgilsson på Island.
                (Kan innehålla något om GU).

•   Ágrip, (kan innehålla något om GU). Skriven ca 1190, mindre delar bevarade.

•   Fagrskinna (kan innehålla något om GU). skriven tidigast 1240.

•   Morkinskinna (kan innehålla något om GU). Skriven ca 1220-1230.

•   1070, Adam av Bremen skriver, bl.a. att Svearna har ett tempel som, heter Upsal. Det ligger inte långt
                 från Situn (en dagsresa) och inte långt från Birka. (Adam nämner aldrig Uppsala som plats).

•   1100 talet: ”Mot slutet av 1100-talet nämns Uppsala i många sammanhang, både i isländska, norska,
                danska och svenska källor. Vid den tiden var det uppenbarligen självklart för alla och envar vad och var
                Uppsala var. Inga förklaringar eller specificeringar görs någonsin”.(citat av tty).

•   1100 talet: GU blir biskopssäte och Ärkebiskopssäte. En Domkyrka börjar byggas ca 1150 och den står
                 färdig ca 1240. Den brinner ned ca: 1252. Resterna av Domkyrkan blir sockenkyrka redan på 1200 talet.
                 1273 flyttar ärkebiskopen officiellt till nya Uppsala. Någon som är villig att sammanställa årtal för det
                 Kyrkliga GU?

•   1160 Kung Erik Jedvardsson blir mördad i Uppsala och begravd i GU, senare flyttad till Uppsala.

•   1200 talet Snorre Sturlasson skriver om Upsalir (Uppsalarna) i flera av sina sagor. Han baserar sina
                 sagor i äldre, numera försvunna sagor och berättelser från Island samt berättelser från Norge och
                 Sverige från sina besök där 1218 – 1219.

•   1600 talet: Olof Rudbeck skriver vår första historia på uppdrag av Kungen och här görs Uppsala till
                Svearnas hemvist. (Offerbrunnen byggs – och ”hittas”. Salaån döps om till Fyrisån). Rubecks källor är
                 delar av vad som nämnts ovan, vilka delar är okänt.

•   1800 talet: Utgrävningar sker av Väst- och Östhögen (samt senare även Gullhögen och några mindre
                 gravhögar på samma gravfält).

•   1900 talet Diverse mindre utgrävningar sker, mest  provgropar.

•   2000 talet: 2011 sker nya utgrävningar i Uppsala beroende på vägbyggen. Båtgravar har hittas. Platån
                norr om kyrkan grävs ut.

Vad jag vet är väl ovanstående ungefär allt vi vet om Gamla Uppsala. Några ytterligare uppgifter kanske framkommer i denna tråd (vilket jag hoppas på). Även fler detaljer om punkterna ovan är välkomna.

Thomas

[tty]

I Islendingabok (den bevarade, ca 1125) nämns att "Olof Svenske" (=Olof Skötkonung) var son till "Erik i Uppsala".

Historia Norwegiae återberättar Ynglingatal på latin, men Uppsala nämns inte i texten.

[Carl Thomas]

Tack tty!

Thomas

[AndreasE]

•   1100 talet: GU blir biskopssäte och Ärkebiskopssäte. En Domkyrka börjar byggas ca 1150 och den står
                 färdig ca 1240. Den brinner ned ca: 1252. Resterna av Domkyrkan blir sockenkyrka redan på 1200 talet.
                 1273 flyttar ärkebiskopen officiellt till nya Uppsala. Någon som är villig att sammanställa årtal för det
                 Kyrkliga GU?

Det här stämmer inte riktigt vad jag förstår.

Här är en kort genomgång av några datum för kyrkan och biskopsstiftet:

• 1120-tal: Tyska källor nämner en biskop Siward från Uppsala som fördrevs från sitt stift. Han kom till Rastede runt 1130, så han fördrevs troligtvis i mitten eller andra hälften av 1120-talet. En konflikt mellan stiften i Hamburg-Bremen och Lund gör det troligt att han hade utnämnts till biskop i Uppsala av ärkebiskopen i Hamburg-Bremen år 1123
• 1153: Ett möte hålls i Linköping om upprättandet av ett svenskt ärkebiskopssäte. Svear och götar kan dock inte komma överrens om var ärkestiftet ska placeras.
• 1164: Stefan vigs till ärkebiskop i Uppsala. Det sker i Burgund i närvaro av påven. Enligt ett påvebrev sker utnämningen på rekommendation av kung Karl, biskoparna och jarlen Ulf.
• 1164-1167: Närvaron av prostar i Sigtuna, Eskilstuna och Östra Aros omnämns. Tyder på att Uppland hade en hög kyrklig organisationsnivå. Indicier tyder på att organisationen ha skett på Erik Jedvardssons initiativ.
• 1188: Ett domkapitel är säkert belagt i Uppsala. Indicier finns dock att det grundades innan 1160.
• 1204: I ett påvebrev uppges att ärkebiskopen i Uppsala har förlorat sitt pallium i en eldsvåda.

Erikslegenden, vilken finns bevarad i en kopia från 1340-talet men som säkert har en äldre stomme, uppger att kung Erik "sökte fullborda Uppsala domkyrka" som "påbörjades av de gamla kungarna". Detta tyder på att domkyrkan började byggas innan Erik Jedvardsson blev kung omkring 1155.
Den senaste forskningen lutar mot att eldsvådan som förstörde domkyrkan är samma eldsvåda som förstörde ärkebiskopens pallium och som omnämns i ett påvebrev från 1204. Den skedde därmed senast 1204. Själva domkyrkan slutfördes troligtvis under andra hälften av 1100-talet, men exakt när är inte känt.

En medeltida handskrift från Uppsala Domkyrka, signum C 92 i Uppsala universitetsbibliotek, innehåller en biskopslängd som skrivits ner vid två tillfällen, 1290 och ca 1305. Den förefaller bygga på ett Nekrologium som upprättades runt 1164. Biskopslängden listar fem biskopar innan den första ärkebiskopen, vilket passar bra med ett grundande av biskopssätet på 1120-talet.

[Carl Thomas]

Tack AndreasE, jag för in detta i listan på de årtal du angivit!

Thomas

[tty]

Hervararsagans avslutande svenska kungalängd nämner Uppsala vid ett par tillfällen i samband med sveakungar på 900-talet. Hervararsagan är visserligen en rätt sen fornaldarsaga (ca 1300), men kungalängden är ändå intressant. Den avviker markant i stil från resten av sagan och mycket tyder på att den är tagen från Ares förlorade längre  version av Islendingabok. Den sakliga och rätt karga stilen och strävan att synkronisera de svenska kungarna tidsmässigt med daterbara händelser på andra håll stämmer mycket väl med Ares metoder. De uppgifter som är gemensamma stämmer också väl överens och båda slutar på samma punkt, med den annars föga bemärkte kung Filips död 1118.

En annan intressant källa är Gutasagan, som är nedskriven under 1200-talet. Avsnittet om hur Gotland frivilligt underkastade sig sveakungen  slutar som följer:

"Þair sendibuþar aigu friþ lysa gutum alla steþi til sykia yfir haf, sum Upsala kunungi til hoyrir, ok so þair, sum þan
vegin aigu hinget sykia."

I det här avsnittet är uppenbarligen "Suia kunungr", "Suiarikis kunungr" och "Upsala kunungr" synonymer.

[Carl Thomas]

Tack tty, inlagt som notering på 1300 talet - samt som kommentar på Isländigabok. 

Vet du originalets korrekta stavning på Uppsala?

Thomas

[AndreasE]

•   1070, Adam av Bremen skriver, bl.a. att Svearna har ett tempel som, heter Upsal. Det ligger inte långt
                 från Situn (en dagsresa) och inte långt från Birka. (Adam nämner aldrig Uppsala som plats).

Det där stämmer väl inte riktigt? Vad jag kan se nämns Uppsala fler gånger (har för mig att det är tre gånger men ska inte svära på det) och endast en gång är det templet som heter Upsal. I kapitel 27 så firas blotet "i" Uppsala, och gåvor skickas "till" Uppsala.

[tty]

Vet du originalets korrekta stavning på Uppsala?

"Uppsölum"

För övrigt nämns Uppsala vad jag vet vare sig i Ágrip, Theodoricus monachus eller Fagrskinna.

[liothida]

•   1600 talet: Olof Rudbeck skriver vår första historia på uppdrag av Kungen och här görs Uppsala till
                Svearnas hemvist. (Offerbrunnen byggs – och ”hittas”. Salaån döps om till Fyrisån). Rubecks källor är
                 delar av vad som nämnts ovan, vilka delar är okänt.

Det där har du fått om bakfoten. Den s k offerbrunnen eller Urdals brunn "hittades" på 1930-talet. Det är Sune Lindqvist och inte Olof Rudbeck som ska lastas för tolkningen att det var en offerbrunn och inte en vanlig brunn. Detsamma gäller namnbytet på ån. Det var nationalromantiker på 1800-talet som döpte om Sala å, inte Rudbäck.

•   1900 talet Diverse mindre utgrävningar sker, mest  provgropar.

Nja. Mer än provgropar var det.
På 1930-talet hittas resterna av en äldre träbyggnad under kyrkan vilket leder till spekulation om ett hednatempel eller äldre träkyrka.
Det är vid utgrävningarna på 1990-talet som kungsgårdsplatåerna för första gången undersöks och resterna av de väldiga hallbyggnaderna hittas. Då hittas också lämningar efter produktion av avancerat konsthantverk (guld- granat- och glasproduktion) i anslutning till kungsgårdsplatåerna.

•   2000 talet: 2011 sker nya utgrävningar i Uppsala beroende på vägbyggen. Båtgravar har hittas. Platån
                norr om kyrkan grävs ut.

Kungsgårdsplatåerna grävs ut ytterligare. Den stora hallen på södra platån visar sig vara ännu större än tidigare uppskattning. Verkstad för konsthantverksproduktion grävs ut på norra platån.
Utgrävningar kring matsgården visar på specialicerade verkstäder för järnhantverk med lång kontinuitet.
Georadarundersökningar visar bland annat kraftiga stolphål som tyder på en monumental inhängdad av resta stenar eller stolpar runt den så kallade tingsslätten öster om höggravfältet, vilka tidigare i år bekräftas vi d utgrävningar intill järnvägen.

[Carl Thomas]

Tack AndreasE, tty, liothida för uppgifterna, de är nu inlagda.

Liothida, det är första gången jag hört det du skrev om att: ”Urdals Brunn” hittades på 1930 talet, samt att Salaån döptes om till Fyisrån på 1800 talet! Totalt nytt för mig – och en mycket viktig information! Särskilt Tack för detta!!!
Vill gärna ha ytterligare information om dessa händelser!

Tty: Ágrip, Theodoricus monachus och Fagrskinna är nu borttagna.

Citat;  ”I det här avsnittet är uppenbarligen "Suia kunungr", "Suiarikis kunungr" och "Upsala kunungr" synonymer”. Fråga; är inte ”kunungr plural?

Thomas

[liothida]

Liothida, det är första gången jag hört det du skrev om att: ”Urdals Brunn” hittades på 1930 talet, samt att Salaån döptes om till Fyisrån på 1800 talet!

Namnbytet handlade naturligtvis om att anknyta till "fornstora dar" men någon medveten historieförfalskning var det knappast frågan om. De isländska sagorna talar inte om någon "fyriså" utan om en plats nära Uppsala som kallas Föret (Fyri). Ynglingatal nämner Föret/Fyri flera gånger. Uttrycket finns också med på runristning på högbystenen där det talas om Åsmund som föll på Föret (a fyri). (Jämför med de skånska runstenar du nämnt). Namnet Föret finns sedan gammalt som namn på den sjö som låg alldeles söder om Uppsala. Det som återstår av sjön är två separata våtmarker som idag heter Övre och Nedre föret. I Rolf Krakes saga liksom i berättelsen om Erik Segersäll så används uttrycket Fyrisvall (föresvall = föresäng), vilket brukar tolkas som de ängsmarker söder om Gamla Uppsala, norr om sjön Föret, på östra sidan om ån, där till stora delar dagens Uppsala ligger.

En praktisk anledning till namnbytet på ån var att ån hade flera namn utefter sitt lopp. Sala å var bara namnet på det nedre loppet. Varför nationalromantikerna sen valde att kalla ån Fyrisån (med isländsk y-vokal) istället för Föresån får väl anses bero på ren dumhet.

[tty]

Jag undrar om Rudbeck ändå inte varit inblandad. Det äldsta belägget i ortnamnsarkivet "Fyris an" är från 1701 (även Före an 1741). Annars dominerar mycket riktigt Salaån, Uppsalaån och Uppsala älv in på 1800-talet.

"Kunungr" är nominativ singularis. Gutniskan var konservativ och bevarade nominativ-r.

Uppsala nämns förresten inte i Morkinskinna heller. Däremot nämner Saxo Grammaticus (ca 1200) Upsala (med den stavningen) ett antal gånger i de äldre m. l. m. mytologiska delarna av sin historia, från Yngve-Frej fram till Harald Hildetand.

[liothida]

Jag undrar om Rudbeck ändå inte varit inblandad. Det äldsta belägget i ortnamnsarkivet "Fyris an" är från 1701 (även Före an 1741). Annars dominerar mycket riktigt Salaån, Uppsalaån och Uppsala älv in på 1800-talet.

Där ser man. Rudbeck använde hur som helst namnet Salaån, åtminstone i Atlantican.

[Carl Thomas]

Liothilda
Ditt inlägg fick mig att börja leta på Internet. Brunnen grävdes ut av Martin Olsson år 1911.

Brunnen var fyrkantig med fyra kraftiga hörnstolpar. Mellan hörnstolparna fanns brädfodring ungefär som stegpinnar på en stege. Brunnen var helt tom på fynd – och helt torr eftersom den var grävd i en grusås och inte nådde ned till grundvattnet.

En avsågad skiva av en av dess hörnstockar av ek lämnades in för undersökning 1946. Svaret kom 1949, eken hade blivit fälld 1659.

•   Nu har vi alltså tre variationer på temat…Rudbeck, Sune Lindkvist – och Martin Olsson.

Jag vill minnas att Rudbeck hade en kraftig debatt med andra historiker om Gamla Uppsala verkligen var det Uppsala som bl.a. Adam skrivit om. (Debatten skulle till och med haft ett egennamn)?

När sedan Rudbeck hittade brunnen dog denna debatt eftersom brunnen bevisade att Rudbeck haft rätt.

Kan brunnen ha blivit igenfylld – och sedan upphittad igen i början av 1900 talet?

Tty,  Saxo införd och Morkinskinna avförd! 

Thomas

[AndreasE]

Magnus Alkarp har skrivit om brunnen och vad han anser är missuppfattningen att det skulle röra sig om medveten historieförfalskning.

Tänkte även lägga till att båtgravarna upptäcktes och grävdes ut på 70-talet.

[Carl Thomas]

Tack AndreasE.

Båtgravarna införd som notis under 1900 talet.

Har du någon bra länk till dessa som jag kan lägga in?

Thomas

[AndreasE]

Den enda publikationen jag känner till är Else Nordahls "Båtgravar i Gamla Uppsala: Spår av en vikingatida högreståndsmiljö." som kom ut 2001.

Länk till den i Libris: http://libris.kb.se/bib/7403212

Jag hittar inte mycket om båtgravarna på nätet.

[Carl Thomas]

Länk till bilder på de hörnstockar av ek som fanns i ”offerbrunnen” i Gamla Uppsala som grävdes ut an Martin Olsson 1911. Träden var fällda 1657.

http://digitaltmuseum.se/things/thing/S-UM/UM40262b

Thomas

[liothida]

Jag blandade visst ihop Martin Olsson och Sune Lindqvist. Det Olsson tolkade som "möjlig blotbrunn" var alltså en brunn från 1600-talet. Att Rudbeck skulle ha i smyg grävt en brunn för att bevisa att templet låg i Gamla Uppsala (och inte i nuvarande Uppsala som var den konkurrerande teorin vid den tiden) förefaller orimligt med tanke på att platsen för brunnen då var tomtmark som tillhörde prästgården. Här låg prästgårdens ekonomibyggnader. Magnus Alkarp, som Andreas nämnde, har dessutom påpekat att Rudbeck var personlig fiende till kyrkoherden i Gamla Uppsala, vilket gör det ännu mer osannolikt att han skulle varit och grävt på dennes tomt. Det var helt enkelt prästgårdens gamla brunn som Olsson grävde upp och övertolkade.