...
Jag håller till stora delar med John, som jag själv har skrivit tidigare. Jag har i flera olika trådar diskuterat nätverket av kungsgårdar, de spridda storfamiljerna osv. Att John sen är väldigt försiktig i publicerad text är en helt annan sak. Det skulle jag också vara. En av fördelarna med ett sådant här forum är ju just att man kan sticka ut hakan
lite längre.
När det gäller de funktioner/platser vid dagens Uppsala som du nämner så är jag medveten om dem. Tror till och med att jag listade dem (och ett antal andra, tex kungshögarna som ska ha funnits i området) tidigare i den här tråden. Som vi tidigare diskuterat så verkar det som att det faktum att en stor del av marken runt hamnläget Aros var i kunglig ägo var drivande i utvecklingen av den tidiga stadsbebyggelsen, och när domkyrkan flyttades så flyttades den nog till mark donerad av kungen.
Att det låg en kungsgård på platsen är inte belagt skriftligt, men troligt då Heliga Trefaldighetskyrkan (som Erik den helige ska ha besökt innan sin martyrdöd) troligtvis var en gårdskyrka, och de stora jordinnehaven på platsen som kunde doneras till domkyrkobygget. Det där med Olof Skötkonungs dotter är intressant, men enligt mina källor kommer det från "Olof den heliges saga" som skrevs ned på 1200-talet, och skulle därmed enligt källan spegla 1200-talets förhållanden. De arkeologiska utgrävningar som har skett i området runt domkyrkan har vad jag har sett inte gett några dateringar äldre än 1000-tal.
Kungsgården på Islandet är inte belagd förens 1338, och vad jag förstår så tror de flesta forskare att det blev en "kungsgård" när den gamla (icke omnämnda kungsgården) vid domkyrkoberget donerades till domkyrkobygget i slutet av 1200-talet. Däremot så var marken troligtvis i kunglig ägo tidigare. Någon järnåldersmarknad kan dock inte ha legat där, då marken vid Islandet ligger mycket lågt och var en del av åmynningen fram till någon gång under 1000-talet.
Odins lund är intressant ur ett forskningsperspektiv. Under senmedeltiden var den allmänna meningen att Adam av Bremens Uppsalatempel hade legat i nuvarande Uppsala. Från 1600-talet finns det några spridda uppgifter om en tradition om en kultplats vid Riddartorget. Det var tydligen några aspar och askar som stod vid St Eriks kapell som enligt en dansk besökare (1660) "i äldre tid kallades Odins Lund", och namnet dyker upp på en karta från 1667. De omnämnandena kommer precis när diskussionen om templets placering kommer igång mot 1600-talets slut. Arkeologiska titthål på platsen har gett lager från 1200-talet, men ingenting äldre än så länge.
Rent generellt så framstår Östra Aros för mig som en centralplats som enligt det nuvarande källäget växer fram starkt under perioden 1100-1300 (ungefär, ge och ta en 50 år). Området var bebott tidigare, och man kan spekulera om hur långt tillbaka i tiden den kungliga närvaron sträcker sig (hur tidigt anlades hamnen tex?), men som det står om Uppsalas medeltid i del II av det nyutkomna verket om Uppsala domkyrka:
Man skulle kunna anlägga perspektivet att Gamla Uppsala var en centralort, med t.ex. ärkebiskopssäte, kungasäte och distingsmarknad, och Aros var tätort med hus, gator och torg samt en för tiden relativt stor befolkning, men utan centralortsfunktioner. När man så flyttade över centralortsfunktionerna från från Gamla Uppsala till Östra Aros, uppstod staden Uppsala, d.v.s. en tätort med centralortsfunktioner.
I slutänden blir diskussionen mest bara definitionsfrågor, och jag tvivlar på att vi kommer komma så mycket längre.