Författare Ämne: Beowulfkvädets topografi  (läst 133001 gånger)

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #280 skrivet: december 04, 2012, 16:35 »
Om Alvhem, läs gärna Erland Hjärne ("land och ledung" Alvhem). Han visar på ett övertygande sätt att Alvhem (öster om Göta Älv) är utgångspunkten för begreppet Alvhem. Även Thorsten Andersson är inne på att södra Bohuslän/Älvsyssel är grunden för ett Alvhem som  under perioder förstås kunde varit större. VG´s guldtid är framförallt tiden 200-450 e kr. Beowulf lever i en brytningstid där VG´s välstånd minskar med avseende på guld (som i hela Skandinavien). Guldet i VG kommer som för hela Skandinavien från Romarriket. Ny forskning indikerar att VG´s guld kommit in i form av barrar (inte solidi) via en västlig rutt. Få ifrågasätter idag att guldets ursprung ligger i "gälder" till grupper som anfallit eller försvarat Rom. Unikt för VG (inom Skandinavien) är att guldet verkat hamna i få personers händer. På exempelvis Öland har det spridits på ett solidariskt sätt över ön. Det andra som utmärker VG är att mängden per invånare överträffar alla andra centralbygder. Under exempelvis vikingatiden är Gotland och Mälardalen rikare men under FVT är VG oerhört framgångsrikt. Kan inte låta bli att skicka med en länk om kung Gizur som kan beskriva hur regenter i VG kan ha belönats för insatser på kontinenten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gizur

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #281 skrivet: december 04, 2012, 18:13 »
Om Alvhem, läs gärna Erland Hjärne ("land och ledung" Alvhem). Han visar på ett övertygande sätt att Alvhem (öster om Göta Älv) är utgångspunkten för begreppet Alvhem. Även Thorsten Andersson är inne på att södra Bohuslän/Älvsyssel är grunden för ett Alvhem som  under perioder förstås kunde varit större. VG´s guldtid är framförallt tiden 200-450 e kr. Beowulf lever i en brytningstid där VG´s välstånd minskar med avseende på guld (som i hela Skandinavien). Guldet i VG kommer som för hela Skandinavien från Romarriket. Ny forskning indikerar att VG´s guld kommit in i form av barrar (inte solidi) via en västlig rutt. Få ifrågasätter idag att guldets ursprung ligger i "gälder" till grupper som anfallit eller försvarat Rom. Unikt för VG (inom Skandinavien) är att guldet verkat hamna i få personers händer. På exempelvis Öland har det spridits på ett solidariskt sätt över ön. Det andra som utmärker VG är att mängden per invånare överträffar alla andra centralbygder. Under exempelvis vikingatiden är Gotland och Mälardalen rikare men under FVT är VG oerhört framgångsrikt. Kan inte låta bli att skicka med en länk om kung Gizur som kan beskriva hur regenter i VG kan ha belönats för insatser på kontinenten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gizur

Ja, hursomhelst undrar man ju om allt guldet samtidigt gömdes undan. Någonting måste ha hänt.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #282 skrivet: december 04, 2012, 18:38 »
Nej, guldet gömdes kontinuerligt precis som på exempelvis Gotland. Det stora fyndet i Vittene gömdes antagligen runt 200 e kr och består av guld från 200 f kr - 200 e kr. Timboholm (7kg) ligger i andra ändan av landskapet och är från 400-talet. Djurgårdsängsskatten från Skara är väl från slutet av 400-talet osv. 400-talet verkar var en guldålder i VG och den stora mängden guld som göms undan skall nog ses som att stora mängder guld kommer in i landskapet. Speciellt under 400-talet verkar soldater från VG varit aktiva och framgångsrika i den plundringsindustri som fanns att tillgå via Goter och andra grupper på kontinenten.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #283 skrivet: december 04, 2012, 18:51 »
Det finns absolut en spridning i guldets deponering, men en majoritet är nog deponerat under en relativt kort period i slutet av 400-talet/början av 500-talet. Mycket av guldet består av rent betalguld i barrar och enkla ringar, men de daterbara föremålen som ingår i det västgötska materialet är framför allt folkvandringstida. Någonting förefaller ske någon gång i slutet av folkvandringstiden som leder till att stora mängder guld hamnar i marken.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #284 skrivet: december 04, 2012, 19:07 »
Helt fria spekulationer:

Jag kan tänka så här: götarna kidnappade Egils drottning i Svealand. Hon blev av med guldet, enligt Beowulf. Haedcyn föll, men Hugleik vann till slut. Rimligen har han då behållt guldet, som erövrats av svearna. Hugleik beskrivs som rik och girig i Ynglingasagan, och förutom drottningens guld, kan han som kung således ha kapat åt sig mycket av det guld som cirkulerade i VG. Som antytts. Beowulf gav honom också en guldkrage. Var de deponerade halskragarna Hugleiks eget guld?

Sen när han dog var det alltså tid för hämnd från svearnas sida, kanske extra personligt när Ales och Ottars far dödats i strid och mor dessutom berövats sitt guld. OM svearna invaderat under Ale ca 530 kan götarna varit tvungna att gömma allt sitt guld. Följer man kvädet strikt (vilket jag inte gör) borde Beowulf som ny kung ärvt allt Hugleiks guld.

Om en kungaätt dog ut, vad hände med guldet?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #285 skrivet: december 04, 2012, 19:12 »
Det var nytt för mig. Vad har du för källor till detta påstående? Slående är att avsaknaden av osmälta solidi i förhållande till guldmängden indikerar att guldet kommit in som barrar och sedan gjorts om till smycken etc. Mycket talar för att guldet kommit en annan väg än det Öländska/Gotländska. Har sett resonemang om att mycket kommit in under kort tid och hamnat på få händer, men aldrig sett ett resonemang (efter Nerman & Co) om att guldet skulle lagts ner under några dramatiska former under en kort tid. Vittene är äldre än folkvandringstid. Ålleberg är äldre och har placerats på en "helig" plats Ålleberg. Möne och Timboholm hittades i högar. Djurgårdsäng är en smedsskatt och kanske den som ligger senast i tid (efter 500 e kr)

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #286 skrivet: december 04, 2012, 19:20 »
Guldet är spritt över hela landskapet med koncentrationer där mycket folk(och rikt) har bott. Det finns guldfynd från 90 olika orter i VG. Guldhalskragarna har naturligtvis burits av "kungar" men många personer har haft guld. I Saleby sn på Varslätten finns guldfynd från 6 olika gårdar. Dessa fynd ligger inte intill varandra och kan illustrera hur guldet fanns på mångas händer.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #287 skrivet: december 04, 2012, 20:42 »
Alla halskragarna anses vara folkvandringstida vad jag förstår, även den från Ålleberg. Få av guldfynden kan knytas direkt till gravar, men det beror förstås delvis på att de allra flesta påträffats under 1700-tal och 1800-tal, och endast summariska beskrivningar av fyndkontexten finns nedskrivna.

Det är intressant att du skriver att du sett resonemang om att guldet skulle ha hamnat i få händer. Snarare så är ju guldet i VG synnerligt väldistribuerat, och verkar ha funnits i många människors händer. Som du säger så finns fynden på väldigt många orter. De flesta fynden är dock ganska små rent mängdmässigt. Det har på senare tid spekulerats i om guldrikedomen lett till en devalvering av guld, då det fanns i för många händer. Möjligtvis kan detta varit en av anledningarna till att så mycket guld deponerades. Genom att "förstöra" guld togs det ur cirkulation, vilket ökade värdet på det guld som fanns kvar.   

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #288 skrivet: december 04, 2012, 22:35 »
Ålleberg anses vara äldre än Färjestaden och Möne, men antagligen FVT. Devalveringstanken är spännande och det finns idéer om att man så långt från romarriket som VG/Skandinavien inte kunde få nytta av så mycket guld. Det känns dock lite krystat som idé då guld alltid varit oerhört åtråvärt. Distributionen är dock annorlunda än exempelvis Öland som analyserats mest. Ölands guld är bara ca 1/5 av det i VG. På Öland är det ofta i form av Solidi och prydligt spritt över ön. VG saknar helt solidi och guldet verkar ha kommit i form av barrar. Även om det finns fynd på 90 platser är det några som dominerar. Timboholm vid Skövde, Djurgårdsäng vid Skara, Vittene vid Trollhättan, Jättene vid Gudhem och guldkragarna. På dessa platser som alla är mycket centralt belägna med avseende på gravtäthet, ortsnamn etc finns de största ansamlingarna. På dessa platser verkar det mesta av guldet (i vikt) ha hamnat hos få personer. I princip finns en större skatt per delregion. Trollhättebygden - Vittene, Falbygden - Jättene/Gudhem/Ålleberg, Skövde - Timboholm, Vad - Väring, Alvhem- Frövet, Varaslätten - Naum osv

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #289 skrivet: december 04, 2012, 23:31 »
Visst finns det några större skatter som dominerar rent viktmässigt. Det som dock är intressant är det stora antalet mindre fynd, vilka också är mer jämt spridda i landskapet. Det är just det som tyder på att eliten kanske inte hade det monopol på guld i VG som de hade i andra landskap, möjligtvis med undantag för Öland och Gotland. En stor mängd guld var i cirkulation, och en relativt stor del av befolkningen hade tillgång till åtminstone mindre mängder guld.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #290 skrivet: december 05, 2012, 09:37 »
Går man så hårt Svearna under Beowulfs tid så skall man väl göra detsamma med Danerna? Granskar vi dessa lika hårt, så får vi samma diskussion som för Sverige. Vissa akademiker gör gällande att Skåne inte var danskt före 900-talet, medans vi Svenskar förenklar debatten kring Danmark, då vi kan deras historia sämre (med vissa undantag). Exempelvis Skåne och Jylland är väl knappast delar av nåt Danmark under hela förhistorien? Beowulf då? Jag tror han blir kung över Götarna med bas nån stans i VG/ÖG-området(Jordanes Gauthigoth och Ostrogoth). Hans Havsgötar/Vädermarksbor fanns vid Göta Älv( Jordanes Euagreothungi=Goter vid vatten=Örgrytingar, sagornas Alvhem). Danerna fanns i dagens Danmark (dock ej Skåne och Jylland).
Vid en vik till havet (på den tiden) ligger Örnäs som är en fornborg vid Göta Älv, strax österut låg Alvhems Kungsgård med kung Alfs (Alvherres?)storhög. Kring Alvhems kungsgård finns 2 guldskatter (FVT) och en vikingatida silverskatt. Vill man hitta Beowulfs hem skall man nog gräva i Alvhem, det lär ligga en fet hall på platsen från Beowulfs dagar.

Något Danmark av medeltida snitt fanns naturligtvis inte på sagans tid. Det är omöjligt att säga hur stort maktområde kungarna i Hjorthall hade eller exakt var Hjorthall låg. Danerna var väl, i likhet med saxarna, ett lösligt förbund med flera olika maktcentra. Kanske stod både jutarna och götarna danerna så nära att de nästan kunde räknas som daner. Allianserna befästes genom att att den rikaste och mäktigaste hövdingen delade ut guld och andra dyrbara gåvor till de mindre mäktiga i utbyte mot att de senare utförde omöjliga uppdrag (som att likvidera Grendel t.ex.). Sedvänjan att dela ut guld verkar ha kommit till Skandinavien under FVT eller RJÅ. Förebilden kan ha varit gotisk. Jag vet inte om de gamla romerska guldgruvorna i Dakien ännu var i gång på 200-300-talen då goterna rörde sig i dessa trakter. Men goterna tycks hur som helst ha haft tillgång till relativt stora mängder omyntat guld.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #291 skrivet: december 05, 2012, 13:08 »
Kálfsvísa, som tros handla om striden mellan Ale (alias Onela) och Adils (alias Eadgils) på Vänerns is, är ett bra komplement till Beowulf. De tre verser som har bevarats räknar upp namnen på ett antal ryttare och deras hästar. Bland namnen återfinns ett antal mytiska gestalter som figurerar i helt andra sammanhang. Här nämns bl.a. Frejs häst Blóðughófa samt huvudpersonerna i Völsungasagan Atli, Högni, Gunnarr och Sigurð. Men huvudkontrahenterna Ale och Adils känner vi igen från Beowulfkvädet.

Vésteinn som nämns i början av vers två figurerar också i Beowulfkvädet under namnet Weohstan. Man kan fråga sig om inte Beowulf själv också omnämns i Kálfsvísa under namnet Björn...

De tre bevarade verserna av Kálfsvísa:

Citera
Dagr reið Drösli,
en Dvalinn Móðni,
Hjalmr Háfeta,
en Haki Fáki,
reið bani Belja
Blóðughófa,
en Skævaði
skati Haddingja.

Vésteinn Vali,
en Vífill Stúfi,
Meinþjófr Mói,
en Morginn Vakri,
Áli Hrafni,
er til íss riðu,
en annarr austr
und Aðilsi
grár hvarfaði,
geiri undaðr.

Björn reið Blakki,
en Bjárr Kerti,
Atli Glaumi,
en Aðils Slöngvi,
Högni Hölkvi,
en Haraldr Fölkvi,
Gunnarr Gota,
en Grana Sigurð.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #292 skrivet: december 05, 2012, 13:51 »
Oerhört spännande!

"Bee - Wolf" Henry Sweet och andra har framfört att Bee Wolf är en "kenning" för  bi -jägare som är ett annat namn på Björn!

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #293 skrivet: december 05, 2012, 14:28 »
Ja, har tidigare tänkt på Björn/Beowulf, men inte i detta fallet.

Vi har ju även en Björn på Rökstenen.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #294 skrivet: december 05, 2012, 15:00 »
Ja, Björn är ett vanligt fornnordiskt kunganamn. Bland annat hette tre av Ivar Vidfamnes ättlingar så, Björn Järnsida, Björn vid Högen och han som var pappa till Erik Segersäll. Den fornnordiska formen av Beowulf är Bý-úlfr eller Bjólfr. När Beowulfkvädet i modern tid översattes till isländska fick det heta Bjólfskviða.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #295 skrivet: december 05, 2012, 15:57 »
Kálfsvísa, som tros handla om striden mellan Ale (alias Onela) och Adils (alias Eadgils) på Vänerns is, är ett bra komplement till Beowulf. De tre verser som har bevarats räknar upp namnen på ett antal ryttare och deras hästar. Bland namnen återfinns ett antal mytiska gestalter som figurerar i helt andra sammanhang. Här nämns bl.a. Frejs häst Blóðughófa samt huvudpersonerna i Völsungasagan Atli, Högni, Gunnarr och Sigurð. Men huvudkontrahenterna Ale och Adils känner vi igen från Beowulfkvädet.

Vésteinn som nämns i början av vers två figurerar också i Beowulfkvädet under namnet Weohstan. Man kan fråga sig om inte Beowulf själv också omnämns i Kálfsvísa under namnet Björn...

De tre bevarade verserna av Kálfsvísa:

Finns det nåot förslag var vid Vänern drabbningen stod?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #296 skrivet: december 05, 2012, 16:23 »
Kálfsvisa, vers två i svensk översättning:

Vésteinn red på Valr,
Och Vifill red på Stúfr;
Meinthjófr red på Mór,
Och Morginn på Vakr
Ale red på Hrafn (Korp),
Dessa red ut på isen.
Men en annan, mot öster,
Under Adils,
En grå [häst] vandrade,
Sårad av ett spjut.


Om Adils och hans geatiska bundsförvanter red mot öster borde Ale och hans hird ha ridit mot väster. Platsen för sammandrabbningen kan ha varit någonstans på Kinneviken.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #297 skrivet: december 05, 2012, 17:41 »
Vid Vänern syns Halleberg (och Hunneberg) tydligt, de står upp som stubbar ur marken. Halleberg är Sveriges största fornborg med ca 1800meter murar. På Kålland ligger Skalunda Hög som är daterad till ca 600 e kr som enligt lokala sägner är Beowulfs grav. Högen som är den största i Sverige utanför Uppsala har synts från Vänern. Halleberg användes av befolkningen som skydd ända in på 1700-talet när danskarna anföll. Danskarna kunde inte komma åt befolkningen i borgen. Området kring platåbegren är plats för otaliga slag genom tiderna. Nedanför Hunneberg ligger Vittene med sina guldhalsringar. Skall man strida "nedanför berget" är områdena kring dessa berg intressanta.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Halleberg

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #298 skrivet: december 05, 2012, 17:42 »
Kálfsvisa, vers två i svensk översättning:

Vésteinn red på Valr,
Och Vifill red på Stúfr;
Meinthjófr red på Mór,
Och Morginn på Vakr
Ale red på Hrafn (Korp),
Dessa red ut på isen.
Men en annan, mot öster,
Under Adils,
En grå [häst] vandrade,
Sårad av ett spjut.


Om Adils och hans geatiska bundsförvanter red mot öster borde Ale och hans hird ha ridit mot väster. Platsen för sammandrabbningen kan ha varit någonstans på Kinneviken.

Tja, fast Adils red väl österut efter slaget? Enligt Ynglingasagan skickade Rolf Krake sina bärsärkar (inkl Björn/Bodvar/Beowulf) till Adils hjälp. Ale liksom de flesta av hans medföljare lär ha stupat. Således Vestein också? Kanske sonen Viglaf fick nåd och följde med B tillbaks till Danmark, där han gav Rolf till tillnamn som Vögg.

Tydligen en hästburen strid, frågan är hur många som deltog. 2 X 100? Finns det inga spår av gravfält? Lokala traditioner?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #299 skrivet: december 05, 2012, 18:32 »
Tja. Här har man under Hygelacs tid offrat fiendens utrustning. Stor chans att Hygelac själv lett ceremonier här.

www.finnestorp.se

Kan mycket väl vara Svears utrustning vi ser här.