Nya fynd i Gamla Uppsala

[Yngwe]

Hur gick religionsgränserna i södra Sverige? Smålänningarna sägs ha varit hedningar ända in på 1100-talet. Finns det inga hedniska gravar åt det hållet i Västergötland?

Fast Småland är probbat med stenkyrkor från 1100-talet och knappast en av de mer hedninska landskapen

[AndreasE]

Jag vet ärligt talat inte hur det ligger till med hedniska gravar från 1000-talet i Västergötland. Å andra sidan, hur många yngre järnåldersgravfält har undersökts i landskapet? I Mälardalen är som bekant antalet undersökta gravar ovanligt stort, så det är kanske inte så konstigt om vi får en mer heltäckande bild av gravskicket där än i tex VG. Hedniska gravar från 1000-talet är nog trots allt relativt sett ovanliga även i tex Uppland, där 1000-talets gårdsgravfält framför allt innehåller skelettgravar i öst-västlig riktning. Att vissa hållt fast vid hedendomen, eller blandat de två religionerna under en ganska lång övergångstid tycker i alla fall inte jag är särskilt överraskande. Jag tycker att det skulle vara väldigt spännande om vi kunde visa på närvaro av både kristendom och hedendom i Uppsala under 1000-talet. Hoppas att man i framtiden kommer få någon möjlighet att leta efter de tidigaste kristna gravarna vid kyrkan, och då får en datering av när kyrkogården började användas.

[AndreasE]

Nu har en fin liten guldring presenterats i bloggen. Den hittades i ett omrört kulturlager med vikingatida och tidigmedeltida fynd, både av vardagligt och mer exklusivt material. Arkeologerna lutar mot att ringen tillhör någon av de byggnader som stått på platsen under den tiden, kanske som ett husoffer som legat under golvet. I lagret hittades även tex en torshammarring i silver och obrända människoben.

[AndreasE]

Ytterligare en grav har nu presenterats. Denna gång är det en mansgrav från vikingatid. Runt urnan hade ett svärd lagts ned, böjt runt urnans form. I graven påträffades bland annat även ett stort ringspänne. Svärdet och urnan togs in som ett stort gipsat preparat, så vi vet ännu inte vad mer som kan dölja sig vid svärdet och i urnan, och det är för tidigt för att säga vad för typ svärdet tillhör.

Graven i fråga låg i gravfältets norra spets, och skulle kunna vara en av de sista gravarna som anlades i denna del av gravfältet. Två sekundärgravar hade anlagts i högens fyllning, den ena innehållande en kvinnograv med ovala spännbucklor. 

[Ättelägg]

Funderar lite kring de stylos som nämns i fynd nu från Uppsala utgrävningarna och som tydligen hittats i Birka. Hur vanliga är dessa, det är ett intressant faktum att våra goda förfäder använde vaxtavlor för skrift vilket rimligen pekar på en relativt väl använd skriftkultur. Sannolikt är det väl handelsmän som för register och möjligen någon form av byråkrati i Uppsala fallet? Var fans de mer beständiga registren?? Eller kanske leksak??? Läromaterial???

[AndreasE]

Vad jag förstår så brukar man associera dessa stylus framför allt med kyrkliga miljöer under medeltid. De är mycket ovanliga i vikingatida sammanhang. Dyker då ofta upp i speciella miljöer som tex Birka.

Stylusen från Gamla Uppsala påträffades i botten av ett grophus som ingår i en större vendeltia/vikingatida kontext.

[Ättelägg]

Förstår den medeltida förankringen men tydligen som du nämner finns de även under hedentid. Men användingen bör väl kanske gå att gissa. Vad använde kyrkan den till som ett exempel.

[AndreasE]

Här är ett litet inslag om utgrävningen som sändes på ABC-nyheterna idag.

http://www.svtplay.se/klipp/920313/tusentals-fynd-efter-utgravning/?tab=undefined&sida=1

[Ättelägg]

Googlat runt lite och intressant nog har man nu hittat vaxtavlor (fragment) och stylus på Birka, Sigtuna och Uppsala som härrör från vikingatid - tidig meddeltid. Alla är platser med stark förankring till kungamakten. Funderingar är väl vad som skrevs och med vilket alfabet. En avhandling förmodar latinska bokstäver men utesluter inte runor. Fyndplatsernas innehåll i termer av religion är kristet (Birka, Sigtuna) men även hedniskt, prallellt. Vet inte riktigt var Uppsala fyndet kommer in om det är samma brytningspunkt med en blandform mellan fornnordisk och den nya, meddeltida eller en ren form? På Birka är det militär användning av det skrivna ordet som förmodas, något liknande för Sigtuna kanske, Uppsala? Dock synnes kretsen kring kungen vara det gemensamma för alla platserna. Vad är behovet att skriva på en vaxtavla som inte är för permanent bruk vid denna tidpunkt? I sigtuna har man dessutom funnit en utvecklad form av användingen av runor som en ren skrift vilket möjligen kan sätta vaxtavlornas förmodade latinska användning i annat ljus. Det finns tydligen även tecken på en möjlig mkt tidig bokproduktion i Sigtuna. Detta kanske inte har med just nya fynd i Gamla Uppsala att göra men med tanke på likheterna mellan dessa tre områden Adelsö-Birka, Sigtuna och Uppsala och kungamakten tycker jag att det fördjupar bilden något.

[AndreasE]

Nu har en liten sammanfattning av årets grävningar publicerats på bloggen. Några utdrag:

Redan under 600-talet e. Kr fanns ett tättbebyggt samhälle i Gamla Uppsala, detta före städernas tid i vårt land. Nu börjar bilden av Sveriges kanske kändaste fornlämningsmiljö att klarna.
...

Redan från 600-talet e. Kr och framåt har det funnits ett tättbebyggt samhälle i Gamla Uppsala, med stor social mångfald. Här var ett myller av män, kvinnor och barn, som trängdes tillsammans med textilhantverkare, smeder, handelsmän, aristokrater, bönder och trälar.

Ett hundratal hus och nittio gravar har undersökts och tusentals fynd från när och fjärran har påträffats. Glasbägare, guldringar och runbleck bildar kontrast till matrester, keramik och rostiga knivar. Även spår efter forntida kult, till exempel amulettringar och torshammare har hittats – men också några kristna föremål låg dolda i myllan.

...

Arkeologerna har undersökt spåren efter ett hundratal byggnader däribland bostadshus, ekonomibyggnader, smedjor och så kallade grophus.

Merparten av de undersökta husen har legat väster om Vattholmavägen, dagens stora väg som passerar genom Gamla Uppsala. Troligen har vägen sitt ursprung i mellersta järnåldern, ungefär på 600-talet e. Kr. Man kan se hur husen från och med denna tid orienterar sig mot den, det vill säga att antingen gavlar eller långsidor är vända mot vägen.

...

Här har uppenbarligen funnits plats för såväl hög som låg. Kanske är det trälkvinnor från södra Östersjöområdet som tillverkat så kallad Östersjökeramik och malt mjöl med hjälp av så kallade vridkvarnar som påträffats här?

De välbärgade har festat på vilt från älg, rådjur och trana. Fynd av sporrar och större hundar kan tyda på att jakt var ett av nöjena. Exklusiva fynd som en guldring, glasbägare, spelpjäser, förgyllda hängen och beslag speglar deras livsföring. Pilspetsar och ring till ringbrynja kan eventuell kopplas till professionella krigare.

Platsens exklusiva föremål har nått Gamla Uppsala bland annat via handelsmän, som lämnat spår efter sig i form av silvermynt, balansvågar och viktlod.

Många produkter har även tillverkats på plats, till exempel i de tre smedjorna.

...

Totalt har 37 grophus undersökts, de flesta är troligtvis från vendeltid (550-800 e.Kr) och vikingatid (800-1050 e. Kr). Dessa kan ha fungerat som bostäder, verkstäder, vävstugor och spannmålsmagasin.

...

Arkeologerna har sett att de döda representerar olika sociala skikt. I de exklusivaste gravarna låg glasbägare, spelpjäser, glaspärlor, silver- och guldsmycken, medan vissa gravar var helt fyndtomma. Hur de sistnämnda skall tolkas är just nu oklart. I äldre forskning har man trott att de begravda var trälar eller tjänstefolk, men förmodligen är kopplingen mellan gravgåvor och social status mycket mer komplicerad än så.
Något som hör till ovanligheterna är att så många barngravar påträffats.

...

Mest iögonfallande är kanske mängden amulettringar av järn som påträffats både invid bebyggelsen och där man begravt sina döda. Vissa har formen av eldstål och på dem kan hängen vara fästa – till exempel miniatyrskäror.
Fynd av amulettringar, oftast av järn, är ganska vanligt på boplatser i Mälarområdet, men oftast finner man bara två till tre stycken.

I Gamla Uppsala har så många som ett 80-tal hela, eller fragmentariska, amulettringar påträffats. På ett fåtal andra platser i Sverige har man också funnit stora mängder amulettringar, till exempel i Borg i Östergötland, på Helgö i Mälaren och i Lilla Ullevi i Uppland.

...

Till våren 2013 är arkeologerna tillbaka i Gamla Uppsala och fortsätter utgrävningen under ett par månader. I januari 2017 publiceras den vetenskapliga rapporten, samtidigt som en populärvetenskaplig bok om Gamla Uppsala kommer ut.             

[Carl Thomas]

AndreasE, jag tackar dig för all den intressanta information du förmedlar från utgrävninarna i GU - och önskar Dig och alla andra en God Jul!

Thomas

[Ättelägg]

Intressant med utgrävningarna i gml Uppsala under de senaste årtionderna, mig tycks bilden som Adam förmedlade mer bekräftas utifrån resultaten än skjälpa. Men så är jag en troende också 

[AndreasE]

Som ni kanske läst tidigare så påträffades många spår av metallhantverk i GU under de senaste undersökningarna, bland annat resterna efter ett antal smedjor.

Nu har några preliminära resultat presenterats i bloggen.

Man har bland annat hittat deglar som använts vid guldsmide:

I flera av dessa slutna degelfragment (se bild längre ner på sidan) finns bevarade gulddroppar i godset, vilket visar att en del av deglarna använts till att smälta guld i.

Det är inte unikt med gulddroppar i deglar, men visar ändå på verkstäder med bredd i produktionen och högre status. Guld i deglar har man även hittat på till exempel Helgö och Birka.

Man har även hittat degelfragment som använts för att testa silverhalten:

Skärvlar ser ut som låga, runda fat med smält ovansida och undersida. Fyndet som syns på bilden längre ner på sidan har varit ca 4 centimeter i diameter. Dessa kärl har exempelvis använts i en process för att testa silverhalten i metallen i samband med handel och hantverk.

[AndreasE]

Ännu en liten uppdatering av bloggen.

Denna gång handlar det om pilspetsar. Sammanlagt påträffades 31 pilspetsar under förra årets grävningar, 20 bland husen och 11 på gravfältet.

- Än har vi inte analyserat fyndomständigheterna, men i vissa fall ser pilspetsarna ut att vara rituellt deponerade. I ett fall hittades en pilspets under kantkedjan till en av gravarna och några har hittats i olika byggnader. I andra fall har de hittats i matjorden eller gamla avfallslager. Kanske är borttappade eller bortskjutna, säger arkeologen Jonas Wikborg.

- Förutom pilspetsarna har vi även hittat ett svärd samt delar av flera andra vilket visar att man inte saknade vapen i Gamla Uppsala.

[Ättelägg]

Kolla bloggen och videon med bågskytten, skit impad och visar på hur vedertagna sanningar om sakers tillstånd inte alltid stämmer.

[AndreasE]

C14-dateringar kan vara överaskande ibland!

Under förra årets grävningar i GU påträffades en stor byggnad som förfaller ha haft ett torn eller en andra våning i ena änden. Huset var ca 25 m långt och 7 meter brett. Det går att läsa om det här.

När det undersöktes tolkades huset som tidigmedeltida, bland annat för att man påträffade en deponerad kam av tidig 1100-talstyp i ett av stolphålen. Man funderade då på om huset tex haft en svalgång.

Nu har dock den första C14-dateringen av husets stolpar kommit, och den gav den betydligt tidigare dateringen 800-tal. Den slutgiltiga tolkningen är inte klar, men detta kan betyda att huset byggdes under äldre vikingatid, och sedan stod i en 300 år innan det till slut revs i början av 1100-talet. Under hela denna period måste huset varit ett pampigt inslag i den stora by som mötte besökare som kom söderifrån via landvägen till Gamla Uppsala.   

[Ättelägg]

Det placerar huset närmare de två andra av samma typ som identifierats i mälardalen, med överbyggnad och i skiftesverk. Ett ligger fö här i Köpingstrakten. I en artikel ställdes den intressanta frågan om tidigare uppfattning att skiftestekniken utvecklades på Irland nu kanske måste revideras i och med fynden i mälardalen som vad jag förstår är de äldsta. Man kan undra över dess betydelse, de två andra ses väl som elitgårdar vilket man kan väl tänka kring Uppsala huset.

[supergeten]

Det där var ju riktigt häftigt!

[AndreasE]

Det placerar huset närmare de två andra av samma typ som identifierats i mälardalen, med överbyggnad och i skiftesverk. Ett ligger fö här i Köpingstrakten. I en artikel ställdes den intressanta frågan om tidigare uppfattning att skiftestekniken utvecklades på Irland nu kanske måste revideras i och med fynden i mälardalen som vad jag förstår är de äldsta. Man kan undra över dess betydelse, de två andra ses väl som elitgårdar vilket man kan väl tänka kring Uppsala huset.

Du har rätt, bland de exempel på möjliga paralleller som det tittats på så var två vikingatida hus de som passade bäst. Det stärker förstås argumenten för att C14-dateringen stämmer.

Jag är ingen expert på skiftesverk, men boplatsen som vi undersökte i somras innehöll många hus som preliminärt tolkades som byggda i skiftesverk. De verkar tillhöra den vikingatida och medeltida perioden, medan vendeltid och folkvandringstid representeras av traditionella stolpburna hus.

Husen i GU tillhör definitivt en elit "miljö". Det stora huset med en möjlig övervåning/torn är det definitivt, då fyndplatsen drällde av exklusiva smycken, ädelmetall och ovanligt benmaterial som älg, kronhjort och trana. 

[Ättelägg]

Nja, det från Barksta i Köping var daterat till tidigare tid, sannolikt 400-500 tal.
http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/ovrigt/blick_for_bergslagen/bfb_2004.pdf