Nya fynd i Gamla Uppsala

[Carl Thomas]

Gjorde denna lilla ritning i 3D för att försöka få klart för mig de olika kyrkorna i gamla Uppsala samt deras placering – och även djup under mark.

Gult område (med de stolphål man hittat) visar ett område som eventuellt kan vara ett Hov (Adams Tempel)?

Blått område med bruna plankväggar visar rester av en träkyrka.

Mörka stenmurar visar Domkyrkan

Ljusa stenmurar visar befintlig kyrka.

Det finns ytterligare murar osv under jord som inte kan härledas till några kända byggnader, de är utmärkta på sina platser – under markytan.

Om någon vill ha denna 3D ritning – hör av er. Program: Google Sketchup (gratisprogram).

Thomas

[liothida]

Att en byggnad brunnit ned kan bero på satt det skett genom en olycka, tex blixtnedslag eller gnistor från en eld, eller med avsikt, antingen någon fiende som sätter eld på byggnaden eller att ägaren själv väljer att bränna ner det gamla för att bygga nytt, en inte alltför ovanlig åtgärd , genom åren. Så en brunnen byggnad säger inget mer att den brunnit, kan man däremot finna andra spår som är samtida med byggnaden så kan man börja tolka..

Visst. Det är, som jag nämnde, fynden av förglasade rester av lerkliningen som pekar på en ovanligt hög värmeutveckling. Av detta har dragits slutsatsen att det inte rör sig om en vanlig brand. En anlagd brand med tillskott av extra bränsle skulle kunna förklara fynden. Sen kan det naturligtvis finnas flera orsaker till att någon väljer att bränna ner en byggnad. Det behöver förstås inte betyda att en makthungrig furste mördat sina konkurrenter genom mordbrand

[AndreasE]

Visst. Det är, som jag nämnde, fynden av förglasade rester av lerkliningen som pekar på en ovanligt hög värmeutveckling. Av detta har dragits slutsatsen att det inte rör sig om en vanlig brand. En anlagd brand med tillskott av extra bränsle skulle kunna förklara fynden.

Vänta, vilka har dragit slutsatsen att den förglasade lerkliningen tyder på att det inte var en vanlig brand? Visst, det har varit ovanligt hög värmeutveckling, men vad jag vet så har inga i forskningsteamet gått ut med några teori om vad det betyder.

[liothida]

Vänta, vilka har dragit slutsatsen att den förglasade lerkliningen tyder på att det inte var en vanlig brand? Visst, det har varit ovanligt hög värmeutveckling, men vad jag vet så har inga i forskningsteamet gått ut med några teori om vad det betyder.

Någonstans har jag läst en utläggning om den höga värmeutvecklingen (i kombination med tecken på att platsen skulle ha minutiöst städats upp efter branden) skulle tyda på att det inte var en vanlig brand. Jag har inte läst några rapporter från utgrävningarna så det måste vara någon artikel. Kan tänka mig att forskarna varit något mer försiktiga med sina teorier i själva rapporttexten. Vilka funderingar har du kring branden, du som varit med och grävt?

[AndreasE]

Det vi har diskuterat under grävningens gång är ifall byggnadstekniken har bidragit till att lerkliningen hettats upp så starkt. Konstruktionen är ju inte analyserad ännu, men vi har tecken på att den inte var helt standard. Den stora hallen hade tex dubbla väggar, så mängden bränbart material var stor. Sen verkar hettan varit olika stor i olika delar av byggnaderna, då mängden förglasad lera varierar i olika delar. Men som sagt, det här är bara mina tankar och lite av vad vi pratat om medans vi grävt. Den stora hallen bar tex städad både innan branden och efter (rasmassorna verkar ha städats bort och sen förseglades huset med ett lerlager) så mycket av bevisen har nog städats bort.

Sen ligger ju byggnaderna på en höjd exponerad mot norr, så det kan blåsa på ordentligt. Om det var en blåsig dag när det brann så kan det nog ha eldat på branden ordentligt.

[Mats Hansson]

Det där med de dubbla väggarna, skulle det vara något i stil med långhusen från Gene? Där hade man ju en yttervägg som tolkats som "en tättlagd gärdsgårdsvägg" och en inre vägg med stående stolpar och däremellan risflätade fack. Jag har för mig att man också spekulerat kring någon form av isolermaterial mellan ytter- och innervägg. Allt detta skulle väl förstås kunnat bli en ganska redig brasa...

/Mats

[AndreasE]

Som sagt, konstruktionstekniken är inte helt tolkad ännu, och jag har ingen speciell insikt förutom att jag grävt på platsen. Hallbyggnade grävdes ju dock delvis i början av 90-talet, och även om publiceringarna är ganska knaphändiga så borde det ju gå att få en idé om konstruktionen liknar den i Gene. Tror dock att yttre väggen är mer rejäl än en "tättlagd gärdsgårdsvägg". Verkar snarare varit en fackverkskonstruktion eller en konstruktion liknande medeltida stavkyrkor, med klyvna stående stolpar i en ordentlig väggränna med sten. Inre väggen bestod av väggbärande stolpar. 

[liothida]

Var får alls man tag i publikationer kring 90-talsgrävningarna? Vet du, Andreas,  några titlar?

[Carl Thomas]

I ett hus som har en rököppning i taket, eller i sina gavlar, gör isolering ingen som helst nytta värmemässigt. Det man använder sig av är den direkta värmestrålningen från elden, alltså – man utnyttjar ungefär 5% av vedens energi.

En eld på golvet, på en plattform, eller i en öppen eldstad, omsätter ca 500 kubikmeter luft per timme genom att värmen den avger stiger rakt upp (samtidigt för denna värme ut rökavgaserna).

Konsekvensen blir att luften i en bostad (hall) hela tiden rör sig mot elden. Om hallen är 500 kubikmeter stor byts alltså all luft i hallen ut en gång per timme. Är hallen indelad i rum, alltså 2 rum om 250 kubikmeter – byts all luft 2 ggr per timme.

För att kompensera den luft som förs ut har man draghål i väggarna. Genom att ha draghål ”styr” man draget dit man vill ha det, alltså inte bakom ryggen på sittande personer eftersom då deras ryggar skulle bli avkylda.
Jag hoppas att när man nu gräver ut en hall så letar man efter dessa draghål. Deras placering berättar väldigt mycket om hur man levde kring elden i en hall vid denna tid. Jag kan till och med tänka mig en luftkanal under mark som leder fram till eldstaden, alltså att friskluft till elden togs utifrån. Här finns alltså en unik möjlighet – möjligheten att hitta dessa draghål/luftkanaler.

I en torvkåta tar man upp tre draghål, ett på var sida om dörren samt det tredje tvärs över kåtan där köket är. Mellan dessa p0latser och elden sitter man inte. Man sitter på de båda sidorna vända mot elden.

En hall är byggd efter samma principer. Men eftersom arkeologer tydligen inte känt till detta med draghål har ingen heller letat efter dem – vilket man nu har en möjlighet att göra. När man hittat dem kan man se hur folk satt invid elden. Deras antal, storlek och placering kommer att berätta hur stor, eller liten, eld man hade i hallen och var folk uppehöll sig – och var de inte uppehöll sig.
Genom denna kunskap kan man dessutom även beräkna årsförbrukningen av ved i en hall.

Isolering ger alltså inte någon nytta värmemässigt – däremot kan ”isolering” stoppa drag - därmed kan man bättre kanalisera draget dit man vill ha det – och då få dragfritt på andra platser som då upplevs varmare-  eftersom det inte blir något kall-drag från väggarna.

Thomas

[AndreasE]

Var får alls man tag i publikationer kring 90-talsgrävningarna? Vet du, Andreas,  några titlar?

Utgrävningen rapporterades i  "Södra kungsgårdsplatån. Utgrävningen 1992." av Gunnar Hedlund i Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala. Studier och rapporter 1 (1993). OPIA 7.

Den borde finnas på de flesta större bibliotek.

När det gäller konstruktionen av hallbyggnaden så såg jag just det här inlägget på projektets blogg:

Analyser från Södra platån
Två träkolsprover har analyserats med avseende på vedanatomi av Thomas Bartholin. Hallbyggnaden så här långt har bestått av en treskeppig konstruktion med dubbla väggar. Dels fanns det en yttervägg som utvändigt varit klädd med stående plank och kluvor, dels en innervägg bestående av grova, tätt stående väggstolpar som också burit taket. De aktuella proverna härrör från en kluva i ytterväggen och en stolpe i innerväggen, bägge brända. Proverna, dvs. konstruktionsdelarna har varit av tall eller furu om man vill (lat. Pinus silvestris). Från innerväggsstolpen syntes spår av yxhugg.

Proverna är nu inne för 14C-analys på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

http://glaup.blogspot.com/2011/09/analyser-fran-sodra-platan.html

[Vinstorparn]

De där hövdinga-hallarna i Uppsala skulle en Norsk Vikingahövding betrakta som utedass

Får jag presentera en riktig Norsk Vikingahövdings recidens  83m i längd   ..."Borg i Lofoten"


[Bifogad bild borttagen då den bröt mot forumets regler (nr 5.11). /Johan - Admin]

[AndreasE]

Tja, nu är ju just hallarna i nordnorge unika i och med deras längd. Skillnaden mellan de nordnorska hallarna och de syd- och mellanskandinaviska hallbyggnaderna är ju funktionell. Hallen i Uppsala verkar liksom hallarna i Skåne och Danmark enbart fungerat som gästabudssalar. De är inte indelade i flera olika rum med olika funktioner (utom möjligtvis små gemak i ändarna) utan i stort sett hela golvytan har utgjorts av ett rum.

Hallen i Borg har varit uppdelad i fem huvudrum, som har utgjort en bostadsdel, en gästabudssal och ett stall för kor och hästar. Dessutom har hallen haft lagringsutrymmen. Med andra ord har man i nordnorge alltså valt att trycka in en stor del av gårdens funktioner i samma byggnad. I syd- och mellanskandinavien har man istället byggt en fristående hallbyggnad, gärna på en uppbyggd platå. Den har sedan haft bostadshus, stallbyggnader och hantverksbodar runt omkring sig.

Det är alltså ganska svårt att jämföra husstorlekarna. Hallen i Gamlis är några meter mer än 50 meter lång. Jag kan inte hitta någon siffra på rakt arm på hur stor Gästabudshalledelen var i Borg, men då boningsdelen och stalldelen tillsammans var 52 meter borde den varit runt 30 meter, men då vet jag inte hur mycket plats ingångsrummet och det förråd som nämns på museets hemsida tog upp. Så hur ska man jämföra platserna?

 

[Vinstorparn]

Tack för din respons Andreas, men det hela var naturligtvis menat som ett skämt

[supergeten]

Finner svaret på skämtet intressant, visste inte att det fanns en så stor skillnad på hur man valde att dela upp/inte dela upp hallar och boningshus.

De norska hövdingarna på besök i uppsala fick således leta efter både dass och stall...

[AndreasE]

Tack för din respons Andreas, men det hela var naturligtvis menat som ett skämt

Haha sorry, lite svårt att läsa ton i skrift ibland. Tänkte att det antagligen var ett skämt, men då hade jag redan skrivit hela inlägget så kändes lite bortslösat att inte posta det.

[liothida]

Tack Andreas. Ska bli spännande att få höra resultaten från C14-analysen. Förstår jag begreppet "klyvor" rätt om jag uppfattar det som en sorts lockläkt av kluvna slanor, som täcker skarvarna i en plankvägg?

[Vinstorparn]

AndreasE
Kan tillägga att jag tycker att dina kommentarer/inlägg alltid är välskrivna & väl genomtänkta, och dina kunskaper dessutom beundransvärda.
Inläggen på detta  forum är ofta skrivna med ett visst mått av ironi.    ..Läs dom med en avslappnad hållning. Forumet är egentligen rena guldgruvan för den arkeologi/historie-intresserade.  Proffs heller amatör, det gör ingen skillnad. Här finns det alltid något värdefullt att hitta.   Jag har följt sajten under flera år innan jag tog steget att själv bli medlem.

[liothida]

Utgrävningen rapporterades i  "Södra kungsgårdsplatån. Utgrävningen 1992." av Gunnar Hedlund i Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala. Studier och rapporter 1 (1993). OPIA 7.

Den borde finnas på de flesta större bibliotek.

Tack. Men visst gjordes det fler utgrävningar Gamils, under flera år i början av 90-talet, och inte bara på södra kungsportsplatån? Det grävdes bl a på andra sidan vägen, norr om platåerna. Finns det rapporter från de andra grävningarna också?

[AndreasE]

Tack Andreas. Ska bli spännande att få höra resultaten från C14-analysen. Förstår jag begreppet "klyvor" rätt om jag uppfattar det som en sorts lockläkt av kluvna slanor, som täcker skarvarna i en plankvägg?

Nja, inte kluvna slanor utan snarare kluvna stolpar av lite mindre storlek, kanske 20-30 cm i diameter. Svårt att säga exakt storlek då de förstås är förkolnade. Hittade en bild på bloggen (bilden är dock från huset på norra platån):

[Bifogad bild borttagen då den bröt mot forumets regler (nr 5.11). /Johan - Admin]

Vad jag förstår så är det snarare kluvorna som hållt upp väggen, och så har tex plank suttit mellan kluvorna. Eftersom att husen har haft tak- och väggbärande stolpar innanför i en inre vägg, så behövde den yttre väggen inte bäras upp av hela stolpar.

[AndreasE]

AndreasE
Kan tillägga att jag tycker att dina kommentarer/inlägg alltid är välskrivna & väl genomtänkta, och dina kunskaper dessutom beundransvärda.

Tack!