Jag välkomnar hela idén med hbtq-utställningar. Kommer garanterat att vara en besökare. Det jag vänder mig mot är lögnen om att heterosexuella personer har fått företräde för att de varit just heterosexuella. Det är samma struntprat som när man menar män har företräde i historieböckerna för att de var just män. Personer framställdes för att de hade en viss position och företrädde en viss sorts institution som präglade tiden. Hade fenomenet man och heterosexuallitet varit det viktiga hade historieskrivningen och museiutställningarna garanterat sett helt annorlunda ut.
Jag menar att det är nu i vår tid, när det är fritt fram att vara vem som helst, som det blivit särskilt viktigt att marknadsföra sig som homo, lesbisk, transa, quer, muslim, romsk, same, kvinna, adhd, cp, asperger, synsk och gud vet vad. Vilka egenskaper en person har och hur man är som människa, vilken utbildning man har, vad man gjort, vilken typ av institution man verkat i är tydligen ointressant numer. Det väsentliga är vilka anlag man fått vid födseln och vilken etnisk tillhörighet man tillhör, dvs., allt man kämpar för att det inte ska spela någon roll. Låt så vara. Men jag tycker inte att man ska projicera den sortens fokus på allt annat i tillvaron.