Behövs det verkligen ett HBTQ-museum?

[Piankhy]

Behövs det verkligen ett HBTQ-museum eller en massa utställningar i ämnet? Är inte detta ett utslag av överdriven politisk korrektehet av det slag som får t o m KD-politiker att delta i Pride-festivalen? Börjar det inte gå till överdrift?

http://blogg.historiska.se/museumnu/2011/04/15/hbtq-museum/

http://blogg.historiska.se/museumnu/2010/07/26/museer-och-hbtq-eftersatt/

http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/homosexuellas-historia-visas-i-stor-museisatsning

[Yngwe]

Utan att ha sett någon utställning tycker jag rent generellt att det är utmärkt initiativ, oavsett om det är PK eller inte.  HBTQ är ett ämne som på många sätt berör folk, och då är det väl väldigt bra om man kan få hjälp att sätta in det i ett historiskt perspektiv?   

[Herulen]

Jag välkomnar hela idén med hbtq-utställningar. Kommer garanterat att vara en besökare. Det jag vänder mig mot är lögnen om att heterosexuella personer har fått företräde för att de varit just heterosexuella. Det är samma struntprat som när man menar män har företräde i historieböckerna för att de var just män. Personer framställdes för att de hade en viss position och företrädde en viss sorts institution som präglade tiden. Hade fenomenet man och heterosexuallitet varit det viktiga hade historieskrivningen och museiutställningarna garanterat sett helt annorlunda ut.

Jag menar att det är nu i vår tid, när det är fritt fram att vara vem som helst, som det blivit särskilt viktigt att marknadsföra sig som homo, lesbisk, transa, quer, muslim, romsk, same, kvinna, adhd, cp, asperger, synsk och gud vet vad. Vilka egenskaper en person har och hur man är som människa, vilken utbildning man har, vad man gjort, vilken typ av institution man verkat i är tydligen ointressant numer. Det väsentliga är vilka anlag man fått vid födseln och vilken etnisk tillhörighet man tillhör, dvs., allt man kämpar för att det inte ska spela någon roll. Låt så vara. Men jag tycker inte att man ska projicera den sortens fokus på allt annat i tillvaron.        

[Yngwe]

Som kontrast Herulen, Amiral Nelson var under sin tid känd för att vara århundrades toffel, men kommenterade själv det hela med,

"vad gör det mig om jag är en toffel så länge jag är tillräckligt framgångsrik för att bli ihågkommen för något annat!"

[Ingmar Bergman]

Behövs det verkligen ett HBTQ-museum eller en massa utställningar i ämnet? Är inte detta ett utslag av överdriven politisk korrektehet av det slag som får t o m KD-politiker att delta i Pride-festivalen? Börjar det inte gå till överdrift?

H tycker jag behövs, men B, T och Q är att gå till överdrift.

[Piankhy]

Jag häpnar över din trångsynta attityd till våra avvikande B-T-Q-vänner. Samtidigt delar jag helhjärtat din åsikt eftersom jag har svårt att höja min blick över det ståtligt svajande heteronormativa stånd som jag när mellan mina telefonstolpar till ben. Det skulle säkerligen kunna vara av musealt intresse.

Heteronormativt verkar vara något slags PK modeord som är väldigt populärt att använda just nu. Sett ur ett evolutionärt, beteendemässigt och historiskt perspektiv är ju faktiskt heterosexualitet det normala, normen. Att förneka det är att leva i någon slags låtsasvärld.

[Gorm]

Nu har jag rensat bort inlägg som är OT och raljerande. Låt nu diskussionen återgå till ämnet. Den som vill kommentera denna moderering kan kontakta mig via PM, allt annat kommer att raderas.

/Johan - Administratör

[Adils]

Konstaterar att ingen ville fortsätta där.....

[Adils]

För mig känns det här som ett typiskt "modernt" fenomen, något som vuxit fram under det senaste århundrade som människan har levt i storstäder, och således baksidan av den västerländska demokratin. Kan inte för mitt liv tänka mig att det på 1700-talet fanns bönder som gillade att gå med kvinnokläder t.ex. Nej, som jag ser det är dessa yttringar, tillsammans med bruket av droger och kriminalitet, urspårade beteenden som har sin grund i den onaturliga urbana livsstilen.

[Karlfredrik]

Jag skulle nog svara nej på frågan. Vilka skulle kvalifisera sig som HTB i äldre historia?
Forntida män som Caesar och Alexander var kanske HTB men vill knappast bli hågkomna som sådana.
Vettigare vore att ta upp moralattityder till HTB, sambos, "oäkta" barn, aborter med mera genom tiderna.

[sockerfri]

Jag är för, eftersom jag anser att det ger en mer seriös bild av dessa sexualiteter än t.ex. PRIDE-festivalen.

Ett museum behöver inte rikta sig mot förhistoria eller tidig historia, det finns mycket modern historia gällande HBTQ.

[Yngwe]

Och många tänkvärda perspektiv.  Hur ska vi se på Drottning Kristinas ovilja att gifta sig?`Hur ska vi se på de gravar där kvinnors tycks blivit begravda på ett sätt som verkar vara typsikt för män?

Att HBTQ fanns i historien kan vi vara helt säkra på, ibland öppet och ibland i det fördolda!

[sockerfri]

Och många tänkvärda perspektiv.  Hur ska vi se på Drottning Kristinas ovilja att gifta sig?`Hur ska vi se på de gravar där kvinnors tycks blivit begravda på ett sätt som verkar vara typsikt för män?

Att HBTQ fanns i historien kan vi vara helt säkra på, ibland öppet och ibland i det fördolda!

Queer passar dessutom bra in i arkeologisk tolkning, åtminstone vill jag minnas att jag läste om det i en delkurs när jag läste arkeologi.

[AndreasE]

För mig känns det här som ett typiskt "modernt" fenomen, något som vuxit fram under det senaste århundrade som människan har levt i storstäder, och således baksidan av den västerländska demokratin. Kan inte för mitt liv tänka mig att det på 1700-talet fanns bönder som gillade att gå med kvinnokläder t.ex. Nej, som jag ser det är dessa yttringar, tillsammans med bruket av droger och kriminalitet, urspårade beteenden som har sin grund i den onaturliga urbana livsstilen.

Självklart det fanns bönder på 1700-talet som önskade att de kunde gå i kvinnokläder. Att dåtidens samhälle gjorde sådana handlingar i stort sett omöjliga är en helt annan sak. Det otroliga är att vi faktiskt har god dokumentation på att det har funnits människor som brytit mot de etablerade könrollerna. Det finns tex exempel på en kvinna på 1600-talet som antagit en manlig identiet: gått i manskläder, tagit värvning i armén och till och med gift sig med en kvinna.

Idén att existensen av andra identiteter än den heterosexuella skulle vara något sorts resultat av den "västerländska kulturen" är djupt ohistorisk. Det är snarare så att västerländsk kultur under de senaste 1000 åren varit fruktansvärt effektiv på att begränsa alla uttryck av alternativa identiteter. Att det har ändrats de senaste 40-50 åren har många olika saker orsaker, som tex industrialismen som ledde till ökad befolkningsrörelse, de svartas civil rights-movement i USA (vilken fungerade som en katalysator för tidiga aktivister) mm.

Den ökade acceptansen för HBTQ-individer har dramatiskt förbättrat miljontals människors liv. Att kalla det en "baksida av demokrati" och att likställa det med drogmissbruk och kriminalitet är befängt. Antalet homosexuella är samma som det alltid varit, däremot så kan de nu leva drägliga liv utan att riskera förföljelse och förtryck.

Och ja, jag tycker att det är en historisk utveckling och kamp som förtjänar ett museum.     

[Herulen]

Att hbt-personer varit utsatt för förtryck är det väl knappast någon som förnekar. Det är själva teoribildningen som jag har invändningar mot. Jag skulle mycket gärna vilja veta var vi hittar den så kallade heterosexuella normen och vad en sådan eventuellt skulle bestå av. Jag upplever det som att beteckningen heterosexuell är en beteckning som används av hbt-människor för att skilja ut de andra som inte är hbt och att det ligger en viss anklagelse och kollektiv skuldfråga i det hela. Om jag säger så här: jag tror inte att så kallade heterosexuella ser sig som just heterosexuell och att man kan förena sig ideologiskt eller teoretiskt i detta.

[AndreasE]

Jag upplever det som att beteckningen heterosexuell är en beteckning som används av hbt-människor för att skilja ut de andra som inte är hbt och att det ligger en viss anklagelse och kollektiv skuldfråga i det hela. Om jag säger så här: jag tror inte att så kallade heterosexuella ser sig som just heterosexuell och att man kan förena sig ideologiskt eller teoretiskt i detta.

Men det är ju just det som är det normativas privilegium. Det behöver inte definiera sig självt, för det finns ingen som ifrågasätter eller värderar det utifrån det som särskiljer det från någonting annat. Som homo-, trans- eller bi-person kommer omvärlden alltid definiera dig utifrån vad som skiljer dig från det vanliga - heterosexualiteten. Under en stor del av vår historia har denna definition även betytt både social och legal diskriminering eller värre.

Att begreppet "heterosexuell" framför allt skulle användas av HBTQ-personer för att antyda någon sorts kollektiv skuldfråga gentemot de som inte är HBTQ känner jag inte alls igen. För det första myntades begreppet (liksom "homosexuell") av en läkare på 1800-talet. För det andra så behöver man alltid ord som beskriver det man diskuterar. Att en minoritet som i många år varit utsatt för diskriminering utarbetar en terminologi när de diskuterar frågor som rör dem och deras rättigheter är naturligt. 

Den heterosexuella normen finns överallt. Tills för bara något år sedan fick två individer av samma kön inte gifta sig med varandra, och det var inte länge innan det som två individer fick rätten att tex adoptera ihop. Samhällsmässigt är trycket att passa in i en heterosexuell mall fortfarande stort. Fråga vilken homosexuell eller bisexuell tonåring som helst hur lätt det är att inte vara heterosexuell i en svensk högstadie- eller gymnasieskola. Det är fortfarande inte lätt att komma ut som HBT på många arbetsplatser. 

Att människor inom HBTQ-rörelsen har förenat sig ideologisk och teoretiskt beror enbart på att man har utsatts för en gemensam diskriminering, och har haft samma mål (lika rättigheter inför lagen och ett mer accepterande samhällsklimat). Eftersom att det just var tex deras homosexualitet som låg bakom diskrimineringen, så var det naturligt att det var detta som förenade dem ideologiskt. Uppenbarligen har heterosexuella aldrig haft något behov av att förena sig på detta sätt, då heterosexualitet aldrig har orsakat någon sorts diskriminering.

Sen har HBTQ-rörelsen (om man ens kan tala om en sådan) aldrig varit så förenad som många tror. Den rymmer många olika åsikter och teoretiska strömningar.