Bornholm och Skåne under järnålder och tidig medeltid

[Frågvis Amatör]

Skånska, vad som finns kvar av den, och Bornholmskan, äör två gamla Östdanska dialekter om jag inte har missförstått Svenska Dialektmysterier som gick på SVT för några år sedan.

Vad har man hittat i de historiska rullorna och arkeologiskt om relationen mellan Skåne och Bornholm under denna tidsperiod?

Thomas I

[Anganatyr]

Enligt Wulfstan på 890-talet hade Bornholm en egen kung och var ett eget litet "land". Enligt Adam av Bremen började Bornholm kristnas någon gång mellan 1060-1072 (Danmark var kristet sedan tidigare. Den första källa som jag känner till som skriver att Bornholm tillhörde Danmark är även detta Adam av Bremen (ca 1075). Då bör Skåne och Bornholm ha knytits närmare varandra. Vad det gäller det arkeologiska materialet verkar det finnas en länk mellan Tysk-romerska riket - Bornholm - Blekinge, där man bla finner många tysk-romerska mynt.

[Ragnfast]

Och senare var Bornholm under en tid, om jag inte missminner mig, ett mer eller mindre självständigt biskopsdöme(, lite som Gotland under Erik av Pommern)?

[Frågvis Amatör]

Tack för hjälpen alla. Jag skall titta vidare på detta.

Thomas I

[Sven lagman]

Jag kom ut med en bok i somras: "Din guide till vikingatid och tidig medeltid. Södra Skåne, Bornholm och del av Pommern". Du hittar den här som nedladdningsbar PDF:
http://www.fotevikensmuseum.se/pdf/Din_guide.pdf

Bornholm har tjänat som viktig stödjepunkt för handeln mellan Skåne och Polen. På något märkligt sätt har man alltid glömt bort Polen när man talat om nordiska handelsrelationer under vikingatid och tidig medeltid. Polen är i stort sett ett helt vitt jätteområde i merparten av den enorma mängd vikingatida litteratur som finns; trots att det bevisligen finns många dåtida skandinaviska bosättningar utmed de polska floderna. Med stor sannolikhet var landvägen till Bysans över Polen lika frekventerad under vikingatiden som de ryska flodsystemen. Varför man aldrig tagit med Polen beror säkert på det kommunistiska, innestängda systemet kombinerade med språksvårigheter.

Under tidig medeltid uppstod staden Tommarp på Österlen. Mängder med kvalitetsjärn i form av råämnen har påträffats vid arkeologiska utgrävningar. Det verkar inte som man ställt eller i vare fall försökt utrett frågan om med vilka denna handel skett.  Ett av sitt viktiga omland menar jag dock att Tommarp haft till de polska kuststäderna. Dessa verkar nämligen ha uppstått vid exakt samma tid som Tommarp. Denna handel har givetvis gått över Bornholm där både ärkebiskop och kungamakt bygger var sin borg på 1100-talet.

[Frågvis Amatör]

Tack för tipset Sven. Jag skall läsa igenom boken. Det ser mycket intressant ut.

Thomas I

[Sven-Åke]

Trodde att Tommarp   på Österlen mest var en UTFÖRSEL-plats för grödor.
Exporterade man även järn  eller var det importjärn för lokalt bruk?
Var kom denna kvalitetsjärn ifrån? 

[Frågvis Amatör]

Jag skall inte svara för Sven men att järn har tillverkats i Skåne är ingen större hemlighet:
http://www2.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia-utveckling/industrins-landskap/Pages/Jarnframstallning_i_skogsbygd.aspx

Thomas I

[tty]

Göinge var under vikingatid och medeltid det viktigaste järnproducerande området i Danmark.

Se t ex:

Olsson, Sven Olof: Medeltida danskt järn. Framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden (1995).
Ödman, Anders: Vittsjö. En socken i dansk järnbruksbygd (2001).

[Anganatyr]

Problemet är bara att Göinge med stor sannolikhet inte var danskt under vikingatiden. Göinge var troligen inte ens en del av Skåne under vikingatiden, utan en egen enhet(Gudhesbo får tex inte tillägget härad förrän på 1200-talet). Troligen fick inte danska kungamakten kotroll i Göinge förrän i slutet av 1100-talet när Skeingeborg byggs.

[Sven-Åke]

Jo  -  göinge  och södra halland  (Hishult )    känner jag till  -  men Österlen? ? ?     Sydöstra skåne?  Vet att det fanns en järnmalmsgruva i Fyledalen  under andra värlsdkriget, men den gav extremt lite. Mest en kuriositet.   

 Fanns det andra källor till järn på Österlen?     Trodde att det var mest skiffer  (typ alun-skiffer)?

[Sven lagman]

Göinge har producerat mycket järnmalm men det har troligtvis varit fallet även på andra ställen i Skåne. Läste t.ex. i något uppslagsverk att produktionen av myrmalm i Danmark var stor en bit in på 1900-talet uppgick till många ton! Tommarp uppstod på 1100-talet och redan Egon Thun som grävde på stadsområdet på 1950-talet fann järnråämnen av mycket hög kvalitet. Som uppsamlingsplats för en exportprodukt av denna typ behöver handelsplatsen inte ligga vid själva produktionsplaten. Närheten till kusten och vattenvägen Österlen - Bornholm - Polen har troligen varit den avgörande faktorn.

[mof]

Polen är i stort sett ett helt vitt jätteområde i merparten av den enorma mängd vikingatida litteratur som finns; trots att det bevisligen finns många dåtida skandinaviska bosättningar utmed de polska floderna. Med stor sannolikhet var landvägen till Bysans över Polen lika frekventerad under vikingatiden som de ryska flodsystemen. Varför man aldrig tagit med Polen beror säkert på det kommunistiska, innestängda systemet kombinerade med språksvårigheter.

Hej Sven, kan du ge några exempel på sådana bosättningar, och kanske något tips om att läsa?

[Carl Thomas]

Finns inte rödjord i Skåne? Den innehåller ju mera järn än myrmalm.

Thomas

[tty]

Problemet är bara att Göinge med stor sannolikhet inte var danskt under vikingatiden. Göinge var troligen inte ens en del av Skåne under vikingatiden, utan en egen enhet(Gudhesbo får tex inte tillägget härad förrän på 1200-talet).

Nämns Göinge överhuvud taget före 1200-talet? Och i så fall var?

[Ola Nilsson]

Nämns Göinge överhuvud taget före 1200-talet? Och i så fall var?

Göinge härleds från Guthisbo, som nämns i Knut den heliges gåvobrev 1085: "A Guthisbo. In Sandby. unus mansus"

[tty]

Tack. Jag hade missat det eftersom det är feltolkat som "Gudesbo i Sandby" i stället för "Sandby i Göinge" i diplomatariet. Men förutsätter inte diplomet då att Göinge var under
kunglig kontroll 1085?

[Sven-Åke]

Finns det belagt att man producerade järn i närheten av Tommarp?   Gruvor eller rödjord??

Jag finner det osannolikt att man transporterade  järn på land  från Göinge/Halland  för att sedan exportera  det från Tommarp.  Den största mängden järn som producerades i Danmark kom från trakten sydligaste halland/ nordvästra skåne.

Jag vill gärna bli överbevisad!   

[iznogoud]

Finns det belagt att man producerade järn i närheten av Tommarp?   Gruvor eller rödjord??

Jag finner det osannolikt att man transporterade  järn på land  från Göinge/Halland  för att sedan exportera  det från Tommarp.  Den största mängden järn som producerades i Danmark kom från trakten sydligaste halland/ nordvästra skåne.

Jag vill gärna bli överbevisad!   

På land? Vattenvägen via Helge å borde väl ha fungerat rätt så bra? Sedan är det ingen lång resa söderut mot sydöstra Skåne.
Jag hittade lite siffror på ett annat forum angående Fyledalen.
"Gruvan öppnades
redan 1804 och man försökte använda malmen för att göra järn. Utbytet blev så dåligt
(ca. 30 %) att man genast lade ned verksamheten
1861-1863 gav gruvan 291 ton skrädd järnmalm
1873-1874 blev resultatet 859 ton skrädd malm"

[tty]

I Fyledalen var det fråga om mesozoisk oolitjärnmalm. Det verkar ytterst osannolikt att den skulle ha använts under förhistorisk- eller medeltid.