Begreppet Uppsala

[Yngwe]

Och hans pappa Olof Skötkonung påbörjade landets första myntning i Sigtuna, som dessutom förefaller ha grundats av hans farfar Erik Segersäll. Som vanligt kan vi hitta kopplingar till både Västergötland och Mälardalen.

Japp, han verkar ha varit verksam i Sigtuna, just som Olof och Knut.  Dom har alla sitt namn på mynt därifrån! Men om vi ska tolka Anund som Upplänning så blir det knepigt med Knut. Var han upplänning också?
 
 

[Boreas]

Vi vet väldigt lite om Anund Jakob. Vi vet inte var han oftast uppehöll sig. Vi vet inte säkert när han blev kung (1022 verkar som den populäraste åsikten) och vi vet inte säkert när eller var han dog (verkar ha varit i livet 1049 men död 1060). Arkeologisk vet vi inte så mycket mer. Han slog mynt i Sigtuna, och ett av de vikingatåg som kopplas samman med hans tid som kung i källorna verkar möjligtvis, utifrån runstenar ha utgått från Mälardalen. Det är allt vi vet.

I Novgorod-annalerna för 1050 beskrivs den svenska kungen "Jakun", vilka ryska forskare tolkar som Anund Jakob. Här beskrivs han som "blind" och att han - "klädd i guld" - besökte Finska Viken, där han involverades i något slag.

I en passus hos Adam beskrivs att "Anund, kungens son" drog i österväg - till Terra Feminarum - "för att utöka riket". Denna Anund dör - "med alla sina män" - vilket har fått endera konkludera att Anund Jakob omkommit under ett krigståg i Finland, sommaren 1050.

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3951.msg45186.html#msg45186

[Boreas]

Har vi missat en detalj, eller är det bara jag?  Titta högst upp på Sparlösastenens södra sida och säg Ubsol högt....   Vad ser ni?

Du hittar ju liknande illustrationer på Gotlands bildstenar, där man återgett livet i Asgårds hov och hallar:

http://mis.historiska.se/mis/sok/bild.asp?uid=22369
http://runeberg.org/svfolket/1/0343.html
http://www.guteinfo.com/?id=3422

Ringen i porten kan ses som en framställning av själva 'viet' - alltså altar-rummet, där "bågar binds och avtal slutas". Då kan man ju tänka sej att det här är en illustration av ett liknande hov, som tillhört västgötarna...   

[AndreasE]

Men, kan vi komma ifrån låsningen Svear/Götar och få bort dominans och erövringstänket – så kan vi säkert även få fram Nordanskogskungarna – och var deras Kungsgårdar fanns. Några har vi, GU och Adelsö, kanske även Håga - och det finns säkert fler platser att plocka fram. (Här finns massor att göra – och ta reda på)!

Håga? Menar då under bronsåldern eller? Jag känner inte till någon medeltida eller vikingatida högre ståndsmiljö i området.

Vi känner till ett antal medeltida kungsgårdar i Mälardalen, som troligtvis går tillbaka till åtminstone yngre järnålder. Förutom GU och Adelsö så har vi den kungsgård som låg där Uppsala domkyrka idag ligger (troligtvis med namnet Ulleråker), Ulltuna, Åshusby, Fornsigtuna (Signhildsberg) osv.

[AndreasE]

Japp, han verkar ha varit verksam i Sigtuna, just som Olof och Knut.  Dom har alla sitt namn på mynt därifrån! Men om vi ska tolka Anund som Upplänning så blir det knepigt med Knut. Var han upplänning också?

Nu sa jag inte att dessa kungar nödvändigtvis var "upplänningar", däremot att det uppenbarligen kan knytas till regionen.

Mynten med Knuts namn på är intressanta, och problematiska. Vissa ser dem som bevis för att Knut skulle ha erövrat åtminstone delar av Sverige, och bedrivit myntning i Sigtuna. Antalet mynt är dock små, och mynten i stort sett kopior av mynt Knut slagit på andra platser. Det finns alltså en överhängande risk att det handlar om rena kopior, att man alltså använt myntstämplar som tagits från Knuts myntning, utan att han hade med saken att göra. Vi vet att sådana kopior av engelska mynt har slagits i Sigtuna vid samma tid.

[Marty]

Tror inte på detta med Knut som kung i Sigtuna. Det var nog delar närmare Danmark han styrde över. Lödöse anläggs kanske direkt då Stenkilska ätten tar över efter Munsö. Samtidigt styr antagligen Stenkilarna Birka/Adelsö där en kung med stark anknytning till VG faktiskt nämns. Håkan Röde har anknytning till samma del av VG som Stenkil och skall ha styrt på Adams tid. Efter Anund myntas inte några mynt i Sverige innan Lödöses myntning tar vid. Att Skötkonung har anknytning till Husaby/VG betyder inte att han var Västgöte. Det betyder dock att han med stor sannolikhet hade anknytning hit. Detta är en ögonblicksbild för tiden mellan 1000-1080. Det säger lite om Uppsala egentligen. Makten verkar sitta i ett band från Lödöse, Skara-Varnhem, Linköping- Kaga, Adelsö, Sigtuna, Uppsala

[Yngwe]

Tror inte på detta med Knut som kung i Sigtuna. Det var nog delar närmare Danmark han styrde över. Lödöse anläggs kanske direkt då Stenkilska ätten tar över efter Munsö. Samtidigt styr antagligen Stenkilarna Birka/Adelsö där en kung med stark anknytning till VG faktiskt nämns. Håkan Röde har anknytning till samma del av VG som Stenkil och skall ha styrt på Adams tid. Efter Anund myntas inte några mynt i Sverige innan Lödöses myntning tar vid. Att Skötkonung har anknytning till Husaby/VG betyder inte att han var Västgöte. Det betyder dock att han med stor sannolikhet hade anknytning hit. Detta är en ögonblicksbild för tiden mellan 1000-1080. Det säger lite om Uppsala egentligen. Makten verkar sitta i ett band från Lödöse, Skara-Varnhem, Linköping- Kaga, Adelsö, Sigtuna, Uppsala

Nu glömde du Visingsö igen 

[Frågvis Amatör]

Det verkar som att de stora centralplatserna i Skandinavien försvinner kring år 1000 ekr utom Uppsala där templet rivs ner av Inge den Äldre 1087 ekr.

Tyder inte detta på, om de skriftliga källorna stämmer, att det funnits en lokal hednisk makt i Uppsala, hundra år efter att Sigtuna grundlades?

Thomas I

[AndreasE]

Kanske. Samtidigt så har vi överväldigande bevis på kristen närvaro i området under 1000-tal (och sent 900-tal) - runstenar, gravformer, föremål med kristen symbolik osv. Ett hednatempel i GU måste, om det fanns, på något sätt samexisterat med kristendomen.

[Carl Thomas]

Vi har fyra intressanta Kungar i mitten av 800 talet, Erik Refilsson (Erik II) Anund III Uppsale, Björn i Håga (bror till Anund III)  och Olof I. Det är en intressant period – och lite svår att reda ut tidsmässigt – och ansvarsmässigt eftersom t.ex. Björn i Högen förekommer både som Kung – och medregent. Uppriktigt sagt vet vi inte riktigt vilka av dessa som var Kungar - eller vilken typ av Kungar de var.

Lite vet vi. Bland annat finns en uppgift hos Adam att Anund och Björn förde Kung Olofs talan. Det berättar då för oss att Anund och Björn stod under Kung Olof I.

Enligt Ansgar var Björn Kung - och han bodde på en ö nära Birka – vilket bör betyda Adelsö – men kanske även Håga kan komma ifråga? Det beror ju lite på vad han var Kung över? Kanske var han Roden-Kung?

Björn på Håga var (enligt Hervarar saga där han kallas ”Björn vid Högen”) son till Erik Björnsson och regerade i Svitjod tillsammans med sin bror Anund III Uppsale. Han regerade alltså inte Svitjod – bara I Svitjod tillsammans med sin bror Anund III. Rimbert lämnar samma uppgifter.

Det verkar som om båda dessa herrar var Landskapkungar? Förslag, Anund var Landskapkung och Björn var Birka-Kung (alternativt Kung över Tiohundraland). Hvita Ansgarii berättar ju t.ex. att Kung Björn inte kunde fatta ett eget beslut, han var tvungen att råda med andra.

I källorna om Ansgar och hans kontakter med Sveakungarna Erik I och Erik II nämns att Olof efterträdde Erik II. Det bör betyda att Erik I och Erik II var Sveakungar?

Då bör det sett ut ungefär så här (kanske):

Erik II Refilsson var Sveakung. Anund II Uppsale var Landskapkung, Björn var Birka-Kung eller Kung över Roden, och Olof var eventuellt Kung över Nordanskog (Han var troligen son till Erik II)?

(Anund blev bortkörd från Mälardalen och bodde då (?) i VG under 20 år – och att han hård mot de kristna ? Vilket är lite förvånande eftersom han skulle ha bott i det då kristna VG (som var kristnat från England). Kanske skall detta ses som att han var hård mot de som var kristnade av den Tyska kyrkan – eller tvärtom? Dock – han verkar ha regerat och haft mycket att säga till om även i VG – så kanske var Anund Sveakung – men inte Blot- Kung i Mälardalen? Han blev ju fördriven därifrån beroende på att han nekade blota…)

Ovanstående är bara stolpat rakt upp och ned och det krävs en ordentlig källgenomgång för att reda ut alla begrepp här – men jag ville belysa hur saker och ting kanske kan förklaras genom de olika Kungarnas olika maktsfärer – och att jag tror att det är vikltigt att hålla reda på vem som är Kung över vad i vår historia.

Thomas

[Castor]

Jag tror att vi måste göra rent hus med den gamla Sveaskolans alla lösa spekulationer och faktoider som har upphöjts till sanningar...

Vi har följande fem källor som berättar om vikingatida "svenska kungar":

Rimberts Vita Anskarii
Adam av Bremens historia
Hervararsagan
Saxos Danmarkshistoria
Snorres Heimskringla

Källorna är väldigt motsägelsefulla och i stort sett det enda som de fyra senare är överens om är att kungarna i slutet av vikingatiden var Erik Segersäll, Olof Skötkonung, Anund Jakob och Emund Slemme. Adam har en tidig 900-talskung vid namn Ring som saknas i de övriga källorna. Och Rimbert har en kung Olof som de isländska författarna inte tycks ha känt till samt en Anund som blev fördriven och som fick asyl hos danerna. Denne Anund kan väl knappast vara identisk med Hervararsagans Anund från Uppsala. Uppsala nämns överhuvudtaget inte av Rimbert (lika lite som Birka omtalas av islänningarna). Hervararsagans Anund efterträddes av sin son Erik, denne motsvaras av Heimskringlas Erik Emundsson som var en av Harald Hårfagres fiender (vilket är enda anledningen till att Snorre intresserade sig för honom). Läser man vad Snorre skriver om Erik E-son så verkar det som om Erik mest uppehöll sig i Västergötland...

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringla/harald-harfager/11-20.htm#13

Att Björn vid Högen (Björn at Haugi) skulle ha något att göra med Håga och högen där är ingenting annat än lösa spekulationer liksom att denne kung Björn skulle vara identisk med den Björn som fick besök av Ansgar.

[Marty]

Sorry!! Med släkt från Husqvarna och allt..

Nu glömde du Visingsö igen 

[Marty]

Om vi försöker gå på lite säkrare mark... Håkon Röde nämns i ÄVGL och han beskrivs som född och död i Levene i VG. Han är dessutom en Stenkil med mycket trolig koppling till VG. Denna kung nämns med stor sannolikhet på en runsten med ordet kung på, på Adelsö/Birka. Detta är samtidigt som Adam skriver att Birka är Götarnas stad. Tidigare är Olof Skötkonungs dop starkt kopplat till VG;  flera oberoende källor pekar ut Husaby. Var Olof och hans far kom från är oklart. Med Olof Skötkonung pekar mycket åt VG medans det fr o m Håkon Röde är mycket tydligt. Efter 1100 vet vi mer om de olika ätterna från VG och ÖG som slåss om makten. Olof var den förste/andre kungen som ville bygga en stat av kontinental modell. Baserade de tidigare/hedniska kungarna sin makt utifrån en helt annan bas där Svear från Uppsalatrakten dikterade över stora områden över långa tidsperioder? Erik Segersäll var kanske den siste av den gamla skolan och hans livsödé beskrivs likartat i sagorna som hos Adam. Jag tror inte vi kan utgå från att VG/ÖG dominerar riksbildningen före år 1000. Vi kan inte heller avfärda tanken på att de gjorde det. Jag tror på fria småkungadömen av olika storlek och maktambitioner. Gotland är en bra "modell" där man ofta är fri, ibland skttskyldiga till Svear och ibland Daner. Regenterna i Uppsala kan ha haft långtgående geografiska ambitioner. Vi vet att Västergötland initierade självständiga krig mot Norge i tidig medeltid/vikingatid.

[AndreasE]

Jag säger som alltid att jag absolut inte är någon expert på de skriftliga källorna, men den Erik Emundsson som omnämns i Snorre nämns helt i samband med hans fiendeskap med Harald Hårfager. Att dessa händelser utspelar sig i Västsverige (och dessutom under en relativt kort tid, vad det verkar) är knappast förvånande. Alltså är det svårt att påstå att vi kan säga var han (om han nu är historisk) oftast uppehöll sig. Rent generellt är ju dessa mycket tidiga kungar i våra källor svåra att "nåla fast" (för att låna ett engelskt uttryck) i både tid, rum och sammanhang.

Jag håller med om att Björn at Haugi knappast kan knytas till just Håga med någon övertygelse. Högar har vi ju överallt (framför allt vid centralplatser där kungar kan tänkas ha uppehållit sig), så kandidatplatserna är många. Just Håga har ingen känd tydligt aristokratisk vikingatida bebyggelse, vilket nog måste sägas ligga platsen i fatet. 

[AndreasE]

Om vi försöker gå på lite säkrare mark... Håkon Röde nämns i ÄVGL och han beskrivs som född och död i Levene i VG. Han är dessutom en Stenkil med mycket trolig koppling till VG. Denna kung nämns med stor sannolikhet på en runsten med ordet kung på, på Adelsö/Birka.

Vad jag förstår vet vi inte om Håkon Röde var en Stenkil, detta är endast en gissning baserat på den där raden om att Stenkil skulle ha "älskat västgötarna mest", och därmed varit en västgöte själv, och därmed Håkons far. Alltså en ganska svajig indiciekedja. Han var säkert del av någon kunglig släkt, men vi vet helt enkelt inte vilken.

Som sagt, ingen expert på källorna eller de medeltida kungarna, men jag förvånas alltid över hur lite vi faktiskt vet om de tidiga kungarna. Oftast är det mest vi vet antaganden baserade på indicier från mer eller mindre förvirrande  ensamma raden i källorna.

[Frågvis Amatör]

I Sveriges Historia 600-1350 ekr har Britt-Marie Näsström skrivit en kortare grej om Fornnordisk religion. Hon är Professor i religionshistoria.

Det hävdas där att människooffer var "sällsynta" och "tycks nästan uteslutande ha ägt rum vid krissituationer"

Hm, blot i Uppsala vart nionde år. Adam har nog slirat på sanningen!

Thomas I

[Marty]

Vad jag förstår vet vi inte om Håkon Röde var en Stenkil, detta är endast en gissning baserat på den där raden om att Stenkil skulle ha "älskat västgötarna mest", och därmed varit en västgöte själv, och därmed Håkons far. Alltså en ganska svajig indiciekedja. Han var säkert del av någon kunglig släkt, men vi vet helt enkelt inte vilken.

Som sagt, ingen expert på källorna eller de medeltida kungarna, men jag förvånas alltid över hur lite vi faktiskt vet om de tidiga kungarna. Oftast är det mest vi vet antaganden baserade på indicier från mer eller mindre förvirrande  ensamma raden i källorna.

I Vidhemsprästen Laurentius tillägg till den Äldre Västgötalagen (vilket antas vara gjort omkring 1240 och föreligger i en bevarad kopia från omkring 1280) nämns Levene (Lifwini) vid två tillfällen:
 
Fyarðþi war Hakun røðhe. Han war føððær i Lifwini i Wistæhæræði. Þrættan wintær war han kononggær oc liggær i Lifwini, sum han boren war.
 
(Fjärde var Håkan Röde. Han var född i Levene i Viste härad. Tretton vintrar var han konung och ligger i Levene, där han född var.)
 
Fæmti war Stænkil konongær. Han ælskæðhi wæstgøthæ vmfram allæ þe mæn, i hans riki waru. Oc han war goðhær skyttæri oc starkær, swa sum æn stanðæ hans skotmark i Lifwini. Callær eth Konongsten. Annar stanðær wið Konongs liðstolppæ, þridhi a Stanzbyærghi. Oc e glæddus wæstgøtær af hanum, mæð hans liffdaghær waru.
 
(Femte var konung Stenkil. Han älskade västgötarna framom alla de män som i hans rike fanns. Och han var en god skytt och stark, så att än står hans skottmärken i Levene. Ett kallas Konungasten. Ett annat står vid Konungs ledstolpe, ett tredje på Ståndsberget. Och västgötarna gladdes åt honom, så länge hans livsdagar varade.)[

[Boreas]

Jag tror att vi måste göra rent hus med den gamla Sveaskolans alla lösa spekulationer och faktoider som har upphöjts till sanningar...

Hur ser man skillnad på en forskare från "sveaskolan" och andra forskare från 1800- och 1900-talet?

Vi har följande fem källor som berättar om vikingatida "svenska kungar":

Rimberts Vita Anskarii
Adam av Bremens historia
Hervararsagan
Saxos Danmarkshistoria
Snorres Heimskringla

Sen har man en rad lösa citat beträffande nordiska kungar - i ett större antal mindre texter...

Källorna är väldigt motsägelsefulla

"Väldigt" er nu att ta i rejält. I relation till den långa period och den mängd information som processeras är avvikelserna i almenhet inte så hackande gale. När man - som du nu - vill spetsa till det, så kan man givetvis leta fram alla detaljer som avviker från detaljuppgifter i andra sagor. I övergången från dom extensiva, muntliga traditioner till dom skrivna sagorna försvann ju många (vattentäta) definitioner eller säkra identiteter. 
 
Sen är det en känd sak att man nu forskat på dessa källor i mer än 350 år. Under denna tid har endera akademier spenderat åratal på att reda ut alla dessa källtäxter kritiskt - och jämföra dom med varann om och om igen, för att skilja crux från kli. Dessa insatser har försiggått i bl.a. Oslo, London, Köpenhamn, Berlin och Boston. 

Tillhör några av dom också "sveaskolan"?

Hervararsagans Anund efterträddes av sin son Erik, denne motsvaras av Heimskringlas Erik Emundsson som var en av Harald Hårfagres fiender (vilket är enda anledningen till att Snorre intresserade sig för honom). Läser man vad Snorre skriver om Erik E-son så verkar det som om Erik mest uppehöll sig i Västergötland...

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringla/harald-harfager/11-20.htm#13

Enligt Haarfagres saga möttes "sveakungen Erik Emundsson" och Harald Haarfagre vid Vänern, på slutet av 860-talet. 

Förövrigt hittar jag ingenting i den länkade passus - om Eriks centrala kungsgård eller övriga residenser och jaktslott. Varför tycker du att man hursomhelst bör platsera honom i Vgl?

En mycket seriös forskning på Harald Haarfagre och hans samtida kungar - som sveakungen Erik Emundsson, viking-kungen Björn Järnside och Rysslands nya kung Rurik - har alltså pågått några decennier redan. Nu kan du ändock hitta en ganska representativ reflektion på forskningen omkring Erik Emundsson på engelska Wiki - där varken "sveaskolan" eller "västgötaskolan" har tillträde.

Du kan ju börja "rengöringen" med att städa upp i wiki-artikeln, så vi slipper förvirras av falska profeter och hederslösa hycklare.

http://en.wikipedia.org/wiki/Eric_Anundsson

[Marty]

Om vi läser ut maktförhållanden. Uppsalakungen styr under 800-talet inte VG/Värmland. Han expanderar sitt rike dit. Han expanderar sedan in i Bohuslän etc. Han tappar sedan Bohuslän varefter vi inte vet om VG tillhör "Svearna". På 1000-talet är det VG-släkter som dominerar maktstriden medans ÖG-släkter sedan tar över. Scenariot är mindre kungadömen som är självständiga men under perioder kan betala skatt till ett annat kungadöme. Erik Segersäll kontrollerade Danmark en period. Knut styrde delar av Sverige osv. Svårt att se nån uråldrig nationell styrning från Uppsala. Detta motsätter inte att Uppsala i Uppland var ett maktcentrum med lång kontinuitet..

[AndreasE]

I Vidhemsprästen Laurentius tillägg till den Äldre Västgötalagen (vilket antas vara gjort omkring 1240 och föreligger i en bevarad kopia från omkring 1280) nämns Levene (Lifwini) vid två tillfällen:
 
Fyarðþi war Hakun røðhe. Han war føððær i Lifwini i Wistæhæræði. Þrættan wintær war han kononggær oc liggær i Lifwini, sum han boren war.
 
(Fjärde var Håkan Röde. Han var född i Levene i Viste härad. Tretton vintrar var han konung och ligger i Levene, där han född var.)
 
Fæmti war Stænkil konongær. Han ælskæðhi wæstgøthæ vmfram allæ þe mæn, i hans riki waru. Oc han war goðhær skyttæri oc starkær, swa sum æn stanðæ hans skotmark i Lifwini. Callær eth Konongsten. Annar stanðær wið Konongs liðstolppæ, þridhi a Stanzbyærghi. Oc e glæddus wæstgøtær af hanum, mæð hans liffdaghær waru.
 
(Femte var konung Stenkil. Han älskade västgötarna framom alla de män som i hans rike fanns. Och han var en god skytt och stark, så att än står hans skottmärken i Levene. Ett kallas Konungasten. Ett annat står vid Konungs ledstolpe, ett tredje på Ståndsberget. Och västgötarna gladdes åt honom, så länge hans livsdagar varade.)[

Precis. Att läsa ut en släktrelation mellan Håkan och Stenkil från det där är ju inte lätt. Dessutom, de där "skottmärkena" är förmodlingen, vad jag förstår, liljestenar, vilket i sådana fall betyder att Stenkil redan på 1200-talet var ganska mytisk (då liljestenar förstås inte är några kungliga skottmärken). Vi kan ju faktiskt inte säga utifrån det sista stycket att Stenkil ens var västgöte. Han kan absolut ha varit det, men vi vet inte om så var fallet.