Begreppet Uppsala

[Carl Thomas]

Starkodder, nja…dialekter har jag svårt för att köpa i sammanhanget. De runstenar jag hänvisade till har helt klart ”kolon” mellan varje enskilt ord för att klargöra ordens början och slut (jämför t.ex Rökstenen som saknar avdelning mellan orden).  Det som, rätt eller fel, översatts till Uppsala skrivs alltså-  :ub:sola:  Det bör då tolkas som två skilda ord – inte som ett sammanhängande ord.

Detta är ingen negativt i sig, kanske uttalades namnet Uppsala under denna tid som Upp Sala, eller som: Upp-sala, alltså två ord vars innebörd stod klar för alla i sin samtid. Men, är då innebörden ”Gamla Uppsala”. Eller är den ”upp mot Sala hållet”?

Orsaken, (kan jag tänka mig), till att ub:sala blivit rakt översatt till Uppsala är att ”Fyris” nämns i samma mening. Enligt sagorna (skrivna på 1200 talet) är Uppsala och Fyris hårt sammanlänkade. Så hårt att Rudbeck döpte om Salaån till Fyrisån för att Fyris – och därmed Fyrisvallarna - skulle få en geografisk anknytning till gamla Uppsala = eftersom det inte fanns några bevis – så skapade han ”bevis”.

Kom även ihåg Urdals brunn som, högst troligt, Rudbeck lät gräva – för att senare ”hitta” – vilket då ”bevisade” att hans Gamla Uppsala verkligen var rätt Uppsala. Den så kallade Pennfejden var en lång hård fejd som Rudbeck så småningom vann – men motståndet från andra historiker var hårt – och till slut blev det Majestätbrott (enligt Kungligt beslut) att ens ifrågasätta Rudbecks historia = dödsstraff. Därmed blev officiellt Gamla Uppsala sagornas Uppsala. Därmed försökte alla att stödja detta – med, kanske, översättningar från runstenar så att :ub.sola: blev bevis för Uppsala. Cirkelbevisning alltså.

Boreas, vem av oss, på 2000 talet, kan peka ut vilket som var 90% sanning och därmed  avskilja 10% lögn hos en författare som skrev för 1000 år sedan? Jag kan det absolut inte.

Du har din grunduppfattning klar – och i och med att du har den klar verkar du ta till dig saker som Adam skrev som passar in i din grunduppfattning – och avfärda sådant som inte passar in. Precis så arbetade man förr i vår historia. Man tog till sig det dunkelt skrivna - att det fanns ett tempel som hette Ubsola – men avfärdade totalt klartexten om att ”Götarnas land sträcker sig upp till Birka och att Birka var Götarnas stad” - eftersom det inte passade in i den tidens grunduppfattning.

Adam, och alla andra källor och sagor vi har är inte fullständiga. De innehåller troligen både fakta och fiction – och vi kan inte skilja ut vad som är fakta eller vad som är fiction. Vi kan alltså inte avfärda källor och sagor – och vi kan inte heller tro på dem till 100%.

Angantyr, jag kan inte minnas någon saga där ett blot med människooffer beskrivs – och det finns ju hundratals sagor, vet du om det finns någon beskrivning eller omnämnande i någon saga? Vulkanutbrott eller heta källor nämns inte heller i någon saga – men de fanns ju, det vet vi. Alltså kan blot ha förekommit – men det var så självklart att ingen skrev om det. Tack för länken till tapeten!

Thomas

[dersa]

Carl Thomas, bloten skedde väl under vintern, och då bör inte lukten varit så besvärande (tror jag som hanterar en del kött just nu)-fruset kött luktar inte, och problemet med fåglar borde inte heller vara så stort, då fåglar inte gärna sätter sig på snötyngda tak, träcket försvinner med snön, förhoppningsvis, även om en del lukter kan komma fram på vårkanten, tror iofs inte att det blir så mycket, har fyra hundar som skiter en hel del under vintern, men lukten är faktiskt värre på sommaren då vi ändå plockar bort dagligen, än efter vintern då det mesta gömts i snö..

[Anganatyr]

Det här har man tolkat - som en möjlig avbildning av det ritual som Adam beskriver. Orsaken är att man inte har hittat eller kommit på ett enda alternativ.

Inte speciellt väl underbyggt som 'bevis' på något som helst - annat än att här finns ett samband mellan 'trädet' och 'kvinnorna' som finns bredvid eller i det. Kan det inte lika gärna vara dom tre nornorna - som öste 'livets vatten' över Yggdrasils rötter - som här avbildats?

Brevid trädet står flera kvinnor och män som verkar utföra någon form av ritual. Tyvärr är bilden jag länkade till väldigt otydlig och dessutom är det bara ett av flera fragment från tapeten. I trädet är minst tre män upphängda med en snara runt halsen. I en bok jag har hemma finns ett betydligt bättre foto av tapeten i färg med en rekonstruktionsteckning i färg. Det finns även flera bra foton på detaljer av tapeten. Det råder ingen som helst tvekan att dessa män är hängda i trädet med en snara runt halsen.

[Anganatyr]

Här är en sida som tar upp Osebergstapeten och de hängda kropparna i trädet.
http://www.germanicmythology.com/works/uppsalatemple.html

[Carl Thomas]

Dersa, du har helt rätt, liken fryser till is, hänger där hela vintern - och börjar ruttna när de tinar framåt våren.

Fåglar äter av köttet redan under vintern, de är bra på att hacka i fruset kött – men de äter framför allt under vårvinter och vår när liken tinar upp – och de, förlåt, skiter massor när de flyger ifrån sin matplats eller där de landat för att smälta maten. De har svårt att hacka sig genom fruset tyg – men vem vet hur påklädda offren var?
Problemet finns alltså kvar med lukt och guano. Att skiten inte syns vintertid betyder inte att den finns där. Vistas du utomhus i närheten får du guano på dig, antingen direktträff – eller på kläder och skor – inte kul.

Angående blotet vintertid – och att alla män i Riket skulle närvara… Hur lång tid tog resan från t.ex Götaland?
10 dygn i snitt uppskattar jag det till. De skulle ha med sig mat för sina resdagar = en rejält tung packning, dessutom skulle de ha med sig tält, sovutrustning och allt annat de behövde. Säg att totalt 50.000 män skulle ta sig till GU… där måste då någon vänlig själ utfodra dem under åtta dagar, de sätter alltså i sig ca 1 kg mat om dagen = 50 ton per dag X 8 = 400 ton mat måste finnas i GU så att folket som kom dit inte svalt ihjäl – dessutom måste det finnas sovplatser för dessa 50.000 män. Säg att två sov i varje tält, det innebär 25.000 tält skall kunna ställas upp  (i snön) = snön måste röjas bort och läggas någonstans – och 25.000 tält skall få plats…säg då 4 kvm per tält ( 2 sovplatser + utrustning) med en meters utrymme runt tältet = 16 kvm X 25.000 tält = 400.000 kvm behövs för tälten = en yta på ca 800 X 800 meter hyggligt slät mark. Den avröjda snön behöver då ca 200x200 meters utrymme.

För att kunna sova vintertid måste man ligga på granris för att komma upp från markkylan – och gärna lite hö på granriset – jag ids inte ens räkna på antalet granar – eller mängden hö som skulle gå åt.

Sedan skall alla 50.000 männen hem igen och behöver mat för 10 resdagar - det åtgår då mer mat än för de åtta blotdygnen för att de skall kunna ta sig hem igen. Blotkungen måste då alltså ha MINST 800 ton mat på platsen för att praktiskt kunna genomföra blotet. Säg att ett får har 30 kilo kött, då måste 26.000 får slaktas. Blanda upp med häften får och hälften oxar så åtgår det ca 4.000 oxar och 13.000 får…

Under blotet ville man säkert dricka lite öl till maten, 50.000 törstiga män dricker minst 1 liter om dagen (speciellt om maten är saltad), det blir 50.000 liter, alltså 50 kubikmeter, ör per dag X 8 dagar = 400.000 liter öl – 400 kubikmeter öl. Visst, en av Blotkungarna drunknade i en öltunna – så varför inte? Men uppriktigt sagt, jag tror att det skulle vara svårt även idag att förvara 400 kubikmeter öl utomhus vintertid…

Ved måste finns så at folket inte fryser ihjäl – 3 brasor om dagen behövs (minst)för att laga frukost, lunch och middag. 6 vedträn (motsvarande) för varje måltid – och fyra män äter vid samma eld = 12.500 eldar X 6 vedträn x 3 ggr per dag = 225.000 vedträn = 750 kubikmeter ved går åt för enbart matlagning…

Toaletter behövs för dessa 50.000 män också. De avlämnar på platsen ca 200 kubikmeter avföring som behöver tas om hand, i alla fall när det tinar fram under våren…

Tror man att bara 25000 män kom dit, halvera siffrorna ovan – osv. Någonstans går det en gräns för vad som var praktiskt möjligt att genomföra vintertid - under ett blot i GU. 

Thomas

[Marty]

Starkodder, nja…dialekter har jag svårt för att köpa i sammanhanget. De runstenar jag hänvisade till har helt klart ”kolon” mellan varje enskilt ord för att klargöra ordens början och slut (jämför t.ex Rökstenen som saknar avdelning mellan orden).  Det som, rätt eller fel, översatts till Uppsala skrivs alltså-  :ub:sola:  Det bör då tolkas som två skilda ord – inte som ett sammanhängande ord.

Detta är ingen negativt i sig, kanske uttalades namnet Uppsala under denna tid som Upp Sala, eller som: Upp-sala, alltså två ord vars innebörd stod klar för alla i sin samtid. Men, är då innebörden ”Gamla Uppsala”. Eller är den ”upp mot Sala hållet”?

Orsaken, (kan jag tänka mig), till att ub:sala blivit rakt översatt till Uppsala är att ”Fyris” nämns i samma mening. Enligt sagorna (skrivna på 1200 talet) är Uppsala och Fyris hårt sammanlänkade. Så hårt att Rudbeck döpte om Salaån till Fyrisån för att Fyris – och därmed Fyrisvallarna - skulle få en geografisk anknytning till gamla Uppsala = eftersom det inte fanns några bevis – så skapade han ”bevis”.

Kom även ihåg Urdals brunn som, högst troligt, Rudbeck lät gräva – för att senare ”hitta” – vilket då ”bevisade” att hans Gamla Uppsala verkligen var rätt Uppsala. Den så kallade Pennfejden var en lång hård fejd som Rudbeck så småningom vann – men motståndet från andra historiker var hårt – och till slut blev det Majestätbrott (enligt Kungligt beslut) att ens ifrågasätta Rudbecks historia = dödsstraff. Därmed blev officiellt Gamla Uppsala sagornas Uppsala. Därmed försökte alla att stödja detta – med, kanske, översättningar från runstenar så att :ub.sola: blev bevis för Uppsala. Cirkelbevisning alltså.

Boreas, vem av oss, på 2000 talet, kan peka ut vilket som var 90% sanning och därmed  avskilja 10% lögn hos en författare som skrev för 1000 år sedan? Jag kan det absolut inte.

Du har din grunduppfattning klar – och i och med att du har den klar verkar du ta till dig saker som Adam skrev som passar in i din grunduppfattning – och avfärda sådant som inte passar in. Precis så arbetade man förr i vår historia. Man tog till sig det dunkelt skrivna - att det fanns ett tempel som hette Ubsola – men avfärdade totalt klartexten om att ”Götarnas land sträcker sig upp till Birka och att Birka var Götarnas stad” - eftersom det inte passade in i den tidens grunduppfattning.

Adam, och alla andra källor och sagor vi har är inte fullständiga. De innehåller troligen både fakta och fiction – och vi kan inte skilja ut vad som är fakta eller vad som är fiction. Vi kan alltså inte avfärda källor och sagor – och vi kan inte heller tro på dem till 100%.

Angantyr, jag kan inte minnas någon saga där ett blot med människooffer beskrivs – och det finns ju hundratals sagor, vet du om det finns någon beskrivning eller omnämnande i någon saga? Vulkanutbrott eller heta källor nämns inte heller i någon saga – men de fanns ju, det vet vi. Alltså kan blot ha förekommit – men det var så självklart att ingen skrev om det. Tack för länken till tapeten!

Thomas

Götarnas stad stämmer väl väl med att dessa kontrollerade Adelsö som var en viktig ort runt 1070. Adelsö ingår i Birkabegreppet och saken är inte så dramatisk eller falsk.

[stakodder]

Starkodder, nja…dialekter har jag svårt för att köpa i sammanhanget. De runstenar jag hänvisade till har helt klart ”kolon” mellan varje enskilt ord för att klargöra ordens början och slut (jämför t.ex Rökstenen som saknar avdelning mellan orden).  Det som, rätt eller fel, översatts till Uppsala skrivs alltså-  :ub:sola:  Det bör då tolkas som två skilda ord – inte som ett sammanhängande ord.

Detta är ingen negativt i sig, kanske uttalades namnet Uppsala under denna tid som Upp Sala, eller som: Upp-sala, alltså två ord vars innebörd stod klar för alla i sin samtid. Men, är då innebörden ”Gamla Uppsala”. Eller är den ”upp mot Sala hållet”?

Orsaken, (kan jag tänka mig), till att ub:sala blivit rakt översatt till Uppsala är att ”Fyris” nämns i samma mening. Enligt sagorna (skrivna på 1200 talet) är Uppsala och Fyris hårt sammanlänkade. Så hårt att Rudbeck döpte om Salaån till Fyrisån för att Fyris – och därmed Fyrisvallarna - skulle få en geografisk anknytning till gamla Uppsala = eftersom det inte fanns några bevis – så skapade han ”bevis”.

Kom även ihåg Urdals brunn som, högst troligt, Rudbeck lät gräva – för att senare ”hitta” – vilket då ”bevisade” att hans Gamla Uppsala verkligen var rätt Uppsala. Den så kallade Pennfejden var en lång hård fejd som Rudbeck så småningom vann – men motståndet från andra historiker var hårt – och till slut blev det Majestätbrott (enligt Kungligt beslut) att ens ifrågasätta Rudbecks historia = dödsstraff. Därmed blev officiellt Gamla Uppsala sagornas Uppsala. Därmed försökte alla att stödja detta – med, kanske, översättningar från runstenar så att :ub.sola: blev bevis för Uppsala. Cirkelbevisning alltså.

Boreas, vem av oss, på 2000 talet, kan peka ut vilket som var 90% sanning och därmed  avskilja 10% lögn hos en författare som skrev för 1000 år sedan? Jag kan det absolut inte.

Du har din grunduppfattning klar – och i och med att du har den klar verkar du ta till dig saker som Adam skrev som passar in i din grunduppfattning – och avfärda sådant som inte passar in. Precis så arbetade man förr i vår historia. Man tog till sig det dunkelt skrivna - att det fanns ett tempel som hette Ubsola – men avfärdade totalt klartexten om att ”Götarnas land sträcker sig upp till Birka och att Birka var Götarnas stad” - eftersom det inte passade in i den tidens grunduppfattning.

Adam, och alla andra källor och sagor vi har är inte fullständiga. De innehåller troligen både fakta och fiction – och vi kan inte skilja ut vad som är fakta eller vad som är fiction. Vi kan alltså inte avfärda källor och sagor – och vi kan inte heller tro på dem till 100%.

Angantyr, jag kan inte minnas någon saga där ett blot med människooffer beskrivs – och det finns ju hundratals sagor, vet du om det finns någon beskrivning eller omnämnande i någon saga? Vulkanutbrott eller heta källor nämns inte heller i någon saga – men de fanns ju, det vet vi. Alltså kan blot ha förekommit – men det var så självklart att ingen skrev om det. Tack för länken till tapeten!

Thomas

Ja, iallafall kanske det är svårt att gå in på stavningsdetaljer, om du vill sänka ovanstående exempel på Uppsala.

Sen när det gäller Fyris/Fyrisån, så finns vad jag vet namnet Førisæng belagt redan på 1200-talet. Således ingen uppfinning av R.

Det är tur för er att Rudebeck grävde brunnar och döpte om Salaån......men oavsett det så har jag inte sett ett bättre alternativ till Uppsala än just Gamla Uppsala, inte minst arkeologiskt. Ser verkligen fram emot ett alternativ.

[supergeten]

Jag vill också se ett troligare alternativ än GU.


Helt annan fundering: Kan ordet Upp/Ub i Uppsala komma av betydelsen "övervåning/höjd sal"? Inte att den låg högt, utan att den var hög alltså. Typ stavkyrka.

Ber om överseende om frågan är korkad

[stakodder]

Det kanske inte är nödvändigt att Uppsala betydde något annat än Övre Sala. Det finns rätt många huvudorter som inte hade något speciellt fint namn, som Gudhem eller liknande. Stockholm låter mest som en kobbe i skärgården.

Hur var det med Lejre, betydde det något speciellt?

[Frågvis Amatör]

Uppåkra har åtminstone förledet gemensamt med Uppsala och Uppåkra har det enda identifierade järnålderstemplet så här långt.  Båda platserna ligger upphöjda.

Thomas I

[Yngwe]

Det kanske inte är nödvändigt att Uppsala betydde något annat än Övre Sala. Det finns rätt många huvudorter som inte hade något speciellt fint namn, som Gudhem eller liknande. Stockholm låter mest som en kobbe i skärgården.

Hur var det med Lejre, betydde det något speciellt?

Från WP
 
Det antages at navnet Lejre kan tilbageføres til et ord der betyder "hytte" eller "telt" efter de midlertidige boliger, som blev brugt i forbindelse med et tingsted. På norrønt sprog blev stedets navn skrevet med en H  først : Hleiđr f.
 
Det är väl överlag så att namn speglar vad platsen har för betydelse. Stockholm är inte en enkel beskrivning av några stockar på en skärgårdsö, det är holmen där man satt upp stockar, alltså en farldedspärr, en mycket viktig funktion som lätt kan kännas igen.
 

[Carl Thomas]

Starkodder, jag vill inte sänka någonting alls – jag vill ha fakta. För att få fram fakta måste man ställa obekväma frågor - och ifrågasätta det mesta. Även egna uppfattningar.

 Platsen GU är unik i sitt slag och bör ha varit mycket betydelsefull. Vi människor har försökt förklara GU:s storhet med gravhögar, gravfält, osv – och i högarna har det legat en hel del olika namngivna Kungar och Gudar genom seklerna. Få platser i vårt land har blivit så illa behandlade som GU sedan 1600 talet. Även ren historieförfalskning har förekommit flera gånger. Jag är alltså mycket försiktig i min bedömning av allt som rör GU. Därför mina frågor.

Førisæng nämner du. Vad är källan till detta namn? Jag har sett andra namn nämnas, bland annat ”Föret” som ligger en bit från GU. Eftersom Föret ligger där – och ängar bredvid – så kallas dessa ängar för Förisängarna - av vissa historiker. Eftersom ängar förr hette även ”vallar” så blir det med automatik Förisvallarna – vilket då skulle bevisa Fyrisvallarna – men underlaget är minst sagt skralt. Föret finns – men Förisäng finns inte historiskt vad jag vet – det är alltså ett senare tillägg – återigen för att bevisa, och förlägga, Fyrisängarna invid GU.

Det intressanta i sammanhanget, som jag ser det, är att om man gett f**n i all historieförfalskning om GU hade jag nog köpt Föret, Föresäng/Fyrisvallarna. Idag gör jag det inte – men överbevisa mig gärna med fakta och hänvisningar till källor!

Supergeten, jag tror också att Gu är det Uppsala som sagorna berättar om. Men tro räcker inte för mig, jag vill ha fakta. Det är det jag försöker få fram genom mina frågor. Jag vill alltså bevisa, med fakta, att Gamla Uppsala verkligen var Uppsala. För att göra detta måste jag först ifrågasätta alla saker som andra människor tagit fram för att bevisa – eller försöka bevisa – att GU är Uppsala.

Vad tror du själv t.ex. om runstenarna? ”Kolon” mellan alla ord i hela texten som avskiljare mellan orden – och i texten finns då  :ub:salum: med avskiljande kolon – både före, och efter – samt mitt i ”namnet”. Inga andra ord har denna avskiljning, bara detta unika ord – på fyra olika runstenar.
 
VILL man ha fram ett Uppsala så går det naturligtvis att få fram detta – men vad man vill få fram – och vad som är korrekt - är inte alltid samma sak. Det kanske verkligen betyder Uppsala – men då vill jag ha en yrkesmans bekräftelse på att så är fallet – samt gärna referensexempel som stödjer det han säger – och han säger det naturligtvis med all sin heder i pant.

:ub:sola: kan mycket väl betyda Uppsala – men då har man missat någonting väsentligt enligt min uppfattning – det är en förklaring till att namnet skrivs just på detta helt unika sätt, alltså med två skilda ord Upp Sala – vad har detta för innebörd? Skrev man namnet så under 980 talet? Har det en religiös betydelse att namnet skrevs just så – eller kulturell? Skrevs alla sammansatta namn så under denna tid? Om inte, varför skrevs just Uppsala på detta unika sätt? Jag kan tänka mig 10-15 fler frågor runt om detta…

Kanske är du inne på en intressant namngivning? Upp kan ju betyda en byggd ”plattform” på vilket det stod ett hus Hov eller annat, alltså en förhöjning – ”där uppe på plattformen” – och GU har ju faktiskt sådana plattformar. Salen där uppe – Uppsalen – Uppsala. Fanns det två salar, en på plattform och en på marken utan plattform – så sa man troligen ”Uppsalen” om den på plattformen?

Thomas

[supergeten]

Kanske är du inne på en intressant namngivning? Upp kan ju betyda en byggd ”plattform” på vilket det stod ett hus Hov eller annat, alltså en förhöjning – ”där uppe på plattformen” – och GU har ju faktiskt sådana plattformar. Salen där uppe – Uppsalen – Uppsala. Fanns det två salar, en på plattform och en på marken utan plattform – så sa man troligen ”Uppsalen” om den på plattformen?

Thomas

Ungefär så ja, någon gång så måste en byggnad med en övervåning/upphöjning varit något alldeles exceptionellt, dåtidens skyskrapa. En sådan speciell byggnad gjordes för att manifestera både platsen/folket och de gudar man tillbad.

[Kungsune]

Beträffande fyris och föret. Föret är ett närmast allmänt namn som finns på sträckor utmed nästan varje sketet vattendrag. I sagorna refereras till fyrisvallen som fjäll och bräcka. Att det skulle vara en äng finns det inget stöd för. Någon menade att fyrisvall ska läsas forsvägg dvs som en kenning för vattenfall. Inte helt orimligt heller. För övrigt håller jag med dig Thomas om att Gamla Uppsala hade varit betydligt mindre ifrågasatt utan förfalskningarna.

[Anganatyr]

Ja det faktum att någon måste göra förfalskningar och döpa om olika platser är ju faktiskt ett tecken på att man har väldigt lite under fötterna och att deras ståndpunkter är ifrågasatta. Varför skulle man annars göra dessa ändringar och förfalskningar om det redan var utan tvivel att deras ståndpunkter var korrekta. Jag tror också att GU hade varit betydligt mindre ifrågasatt utan alla dessa ändringar och förfalskningar. Dessa gör det bara värre för dem idag som försöker visa på tex att slaget vid Fyrisvallarna utkämpades i närheten av GU. Väldigt tråkigt för dem att behöva ha detta i bagaget, när det inte är något som dagens forskare har någon skuld i.

[supergeten]

Fast, återigen - det finns inget troligt alternativ. Ingen plats kommer ens nära GU. Det spelar ingen som helst roll om någon forskare gjort några fel i historien, faktum kvarstår - GU ligger där med alla sin prakt.


Det kan ingen förneka, hur mycket man än vill...

[stakodder]

Beträffande fyris och föret. Föret är ett närmast allmänt namn som finns på sträckor utmed nästan varje sketet vattendrag. I sagorna refereras till fyrisvallen som fjäll och bräcka. Att det skulle vara en äng finns det inget stöd för. Någon menade att fyrisvall ska läsas forsvägg dvs som en kenning för vattenfall. Inte helt orimligt heller. För övrigt håller jag med dig Thomas om att Gamla Uppsala hade varit betydligt mindre ifrågasatt utan förfalskningarna.

Gällande Föret:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fyrisvallarna

Det spelar ingen roll om namnet är allmänt i sammanhanget, varför måste det vara ovanligt? Och Föret ligger vid Gamla Uppsala. Och är den bästa alternativet som jag sett.

Gällande Fyrisvall och fjäll/bräcka: fjäll avser ett öppet kalt område och passar således in på många platser.

Bräcka enligt SAOB:

BRÄCKA bräk³a², sbst.¹, r. l. f.;  best. -an; pl. -or; i bet. 1–2 äfv. BRICK brik⁴, r. l. m.;  best. -en; pl. -ar; l. BRICKA brik³a², sbst.¹, r. l. f.;  best. -an; pl. -or.  (bräka MÖLLER 2: 643 (1785))
[fsv. bräkka, sv. dial. bräcka, brick, bricka, motsv. isl. brekka, nor. dial. brekka; med kk af nk af germ. brinka-, brant (se för öfr.
BRINK)]
[BRÄCKA.sbst1 1]
1) (numera bl. bygdemålsfärgadt) brink, brant backe, brant sluttning; strandbrädd; kring nedre Dalälfven (under formen brick) äfv. benämning på de af svämlera bestående små vallformiga upphöjningar som älfven afsatt på holmar o. stränder. (De) begynte .. wälta grufweligen stora Stenar vthföre brickan på Bärget. SYLVIUS Curtius 380 (1682). Der .. (älfvens) brickar äro låga. HÜLPHERS Dal. 317 (1762). Fjärås bräcka i norra Halland. ALMGREN Fornl. 32 (1904). 2NF (1905: Brick).
[BRÄCKA.sbst1 2]
2) (bygdemålsfärgadt, föga br.) åkerren; dikeskant. LIND 1: 1251 (1749). Dragdikets brickar böra väl borttagas, så att vattnet obehindradt kan nedrinna. AHLQVIST JordbrÖl. 18 (1839).
[BRÄCKA.sbst1 3]
3) geogr. o. geol. om den brant stupande vägg hvarmed en glaciär afslutas. AGHÖGBOM i Uppl. 1: 25 (1902). Stora glaciärpartier med lodrät bräcka. NOGNORDENSKJÖLD i Antarctic 1: 207 (1904). – jfr IS-BRÄCKA.
Ssgr
– (1) BRICK-LERA. af befolkningen i trakten, stundom äfv. af geologer, använd benämning på den svämlera som Dalälfven afsatt på holmar o. stränder inom sitt nedre lopp. LB 1: 83 (1899). HÖGBOM Norrl. 166 (1906).

Samma sak där.

Uppsala är för egen det bästa alternativet, oavsett hur många brunnar Rudebeck lyckades gräva.

[Carl Thomas]

Platsen GU är en makalöst fin plats med sina gravhögar och sitt gravfält. GU är monumentalt vackert. Jag vet ingen som förnekar detta. Men – vi vet väldigt lite om GU. Efter de undersökningar som nu pågår kommer vi förhoppningsvis att veta mycket mer – till och med kanske vi börjar förstå vilken funktion GU verkligen hade under sin storhetstid – och under seklernas gång.

Jag söker inte ens alternativ till GU eftersom jag inte ens kan finna något motsatsförhållande. Jag behöver inte försvara någon plats – och jag behöver inte heller attackera någon plats. GU är helt enkelt GU för mig – och högst troligt sagornas Uppsala. Men, jag söker alltså fakta om detta – och jag ifrågasätter allt som slagits fast om GU och försöker testa det och se om det håller vetenskapligt, t.ex: :ub:salum: på fyra runstenar i Skåne. Håller tolkningen idag att :ub:salum: verkligen betyder just sagornas Uppsala?

Skilj alltså på den geografiska platsen GU – och vad olika människor har försökt förklara att denna plats var för någonting funktionsmässigt. Minns att här låg Oden, Tor och Frö i de tre högarna, sedan sagokungar, sedan var det Kungshögar – och nu vet vi att i alla fall två av högarna innehöll även rester efter kvinnor – och vi är idag inte ens säkra på om det var mans- eller kvinnogravar.

Historia är alltså färskvara som borde ha ett ”bäst före datum” på sig i allt som skrivs. Detta eftersom vi varje dag lär oss allt mer om vår forntid.

Thomas

[supergeten]

Platsen GU är en makalöst fin plats med sina gravhögar och sitt gravfält. GU är monumentalt vackert. Jag vet ingen som förnekar detta. Men – vi vet väldigt lite om GU. Efter de undersökningar som nu pågår kommer vi förhoppningsvis att veta mycket mer – till och med kanske vi börjar förstå vilken funktion GU verkligen hade under sin storhetstid – och under seklernas gång.

Jag söker inte ens alternativ till GU eftersom jag inte ens kan finna något motsatsförhållande. Jag behöver inte försvara någon plats – och jag behöver inte heller attackera någon plats. GU är helt enkelt GU för mig – och högst troligt sagornas Uppsala. Men, jag söker alltså fakta om detta – och jag ifrågasätter allt som slagits fast om GU och försöker testa det och se om det håller vetenskapligt, t.ex: :ub:salum: på fyra runstenar i Skåne. Håller tolkningen idag att :ub:salum: verkligen betyder just sagornas Uppsala?

Skilj alltså på den geografiska platsen GU – och vad olika människor har försökt förklara att denna plats var för någonting funktionsmässigt. Minns att här låg Oden, Tor och Frö i de tre högarna, sedan sagokungar, sedan var det Kungshögar – och nu vet vi att i alla fall två av högarna innehöll även rester efter kvinnor – och vi är idag inte ens säkra på om det var mans- eller kvinnogravar.

Historia är alltså färskvara som borde ha ett ”bäst före datum” på sig i allt som skrivs. Detta eftersom vi varje dag lär oss allt mer om vår forntid.

Thomas

Visst skall vi ifrågasätta, men jag tycker att det ofta blir mer än ifrågasättande.


Sen, vad gäller gravarna; GU:s högar är långt före sin tid? Där ligger Hen? Kanske var oden/tor/frej först ut i den uppländska HBT:rörelsen? 

[Anganatyr]

OT. Jag förstår inte riktigt varför vissa grupper vill införa det könsneutrala begreppet hen. Det finns ju redan ett könsneutralt begrepp, nämnligen människa. Vad har vi för användning av ett till?