Begreppet Uppsala

[Herulen]

Frågan är om företeelsen Uppsala Öd har några motsvarigheter i våra grannländer eller om det är en helt unik svensk institution?

De danska kronogodsen kallades för kungalev.

[Yngwe]

Min ivändning var som sagt mot Husabyarna Herulen, och också att du kopplar dem till Uppsala öd.  Den självklara kopplingen mellan Husabyar och Uppsala öd även i andra landslagar är mig helt obekannt, du får gärna ge mig dessa källor.  Uppfattningen att uppsala öd endast vagt omnämns och inte i klart samband med Husabyar är ju vanlig och jag har förlitat mig på den. Du får givetvis gärna övertyga mig om motsatsen.

I vilket fall så är det uppenbart att Husabyars funktion inte längre är aktuell vid tiden för lansdkspalagarnas tillkommst. Det är därför svårt att sia om hur de hamnat under den gemensamma kronan.  Din teori här tycker jag är tänkvärd, men frågan kvarstår, hur överlevde funktionen när kungarna inte satt ens i närheten av Uppsala, och när kyrkan inte heller fanns där. Det är ju en period på 150 år. Ännu mer besvärande att vi då inte hittar några vidare belägg för Uppsala öd för tiden innan denna period. Det kan ju bero på det mycket dåliga källäget.

Tycker ändå du har rätt i att det talar för att Uppsala kan knytas till kronan, och att detta också kan antas ha gällt under lång tid.   Då återstår bara frågan, vad är Uppsala?

[tty]

Man måste ju ändå hålla med om att det är märkligt att under medeltidens första århundrade så sitter varken kungen eller kyrkan i Uppsala. Av

Att kyrkan inte sitter i Uppsala kan jag hålla med om, men att kungen inte satt där är mindre självklart. Faktum är att vi inte vet var, om någonstans, kungen satt under denna tid. Jag vet att det politiskt korrekta svaret är Visingsö, men faktaunderlaget är svagt. Såvitt jag vet finns det summa 4 kungliga brev utfärdade på Visingsö (det äldsta från 1267) och Näs nämns bara en gång (1268).
Olyckligtvis anges inte utfärdandeorten på något av de fåtaliga kungliga dokument vi har från 1100-talet. Det äldsta lokaliserbara är från 1219 (Linköping).

[Herulen]

Min ivändning var som sagt mot Husabyarna Herulen, och också att du kopplar dem till Uppsala öd.  Den självklara kopplingen mellan Husabyar och Uppsala öd även i andra landslagar är mig helt obekannt, du får gärna ge mig dessa källor.  Uppfattningen att uppsala öd endast vagt omnämns och inte i klart samband med Husabyar är ju vanlig och jag har förlitat mig på den. Du får givetvis gärna övertyga mig om motsatsen.

I Hälsingelagens tingsbalk § 1 står det att länsmannen ska i Hager, Sundheds socken, även benämnd husaby, skära upp fyra budkavlar. Denna husaby är en av fyra platser som Hälsingelagen säger tillhör Uppsala öd. Här framgår det att husabyn var en kungsgård som förvaltades av länsmannen.  Även i Upplandslagen och Södermannalagen står det att husabyn var kronogods och tillhörde Uppsala öd. Västgötalagen förklarar också Uppsala öd. Det finns visserligen bara en husaby i detta landskap. Istället är det här beteckningen bon som är platser med kronogods. Västgötalagen benämner då 8 sådana bon som ingår i Uppsala öd:
 
"Vad och Ökull, Vartofta, Gudhem, Long, Gullsjö, Ås och Skalunda, de äro alla Uppsala öd. De får aldrig förlänas. Den ägde alltid konung, som rådde över landen."

Att Uppsala öd bland annat bestod av husabyar, eller bon som i Västergötland, är således utom all tvivel.   

[Mats Hansson]

Man måste ju ändå hålla med om att det är märkligt att under medeltidens första århundrade så sitter varken kungen eller kyrkan i Uppsala. Av någon för mig okänd anledning hamnar sedan ärkestiftet i Uppsala, och då dyker plötsligt Uppsala öd upp.

Det är väl ett knappt århundrade för kyrkans del. Uppsala kan ju ha haft kvar sin hedniska prägel in på 1070-talet (om man får tro Adam av Bremen), och 1130 flyttas ju biskopssätet från Sigtuna till Uppsala. Ärkebiskopen för det svenska området satt väl i Lund då, fram till Uppsala blev ärkebiskopssäte några årtionden senare. Vet inte om det är så märkligt. Det kan ju ha tagit tid, inte minst mentalt, att "stöpa om" det gamla hedniska fästet till en kristen plats. Kyrkobyggandet var väl igång i (konkurrentplatsen?) Sigtuna då redan. Men när flytten väl var gjord, 1130, kanske det p.g.a. sitt gamla "hednastatus" fick ett så stort symbolvärde att hela Sveriges kyrka sedan fick sitt säte där?

/Mats

[Karlfredrik]

Det fanns ju  under tidig kristen tid ingen huvudstad utan ett antal kungsgårdar på olika platser.
Detta förmodligen för att skatt in krävdes in natura och det gav kungen tillfälle att hålla koll på riket i en tid utan datorer och mobiltelefoner.
Kungen kunde visseligen skicka en kurir med info om en annan landsända, men det tog tid att få in infon.(Jämför Jules Verne:Tsarens kurir)

[Yngwe]

Att kyrkan inte sitter i Uppsala kan jag hålla med om, men att kungen inte satt där är mindre självklart. Faktum är att vi inte vet var, om någonstans, kungen satt under denna tid. Jag vet att det politiskt korrekta svaret är Visingsö, men faktaunderlaget är svagt. Såvitt jag vet finns det summa 4 kungliga brev utfärdade på Visingsö (det äldsta från 1267) och Näs nämns bara en gång (1268).
Olyckligtvis anges inte utfärdandeorten på något av de fåtaliga kungliga dokument vi har från 1100-talet. Det äldsta lokaliserbara är från 1219 (Linköping).

Men bevisläget är relativt gott, det är där man säker upp kungen för att mörda honom, och det är där det dör i sina sängar. Att kungen inte alltíd satt där är självklart, men mycket tyder ju på att det var någon slags "hem". Borgen är omtalat mycket stark, det tyder också på en viktig funktion. ( om det nu var Näs eller en annan borg på Visingsö )

[Yngwe]

I Hälsingelagens tingsbalk § 1 står det att länsmannen ska i Hager, Sundheds socken, även benämnd husaby, skära upp fyra budkavlar. Denna husaby är en av fyra platser som Hälsingelagen säger tillhör Uppsala öd. Här framgår det att husabyn var en kungsgård som förvaltades av länsmannen.  Även i Upplandslagen och Södermannalagen står det att husabyn var kronogods och tillhörde Uppsala öd. Västgötalagen förklarar också Uppsala öd. Det finns visserligen bara en husaby i detta landskap. Istället är det här beteckningen bon som är platser med kronogods. Västgötalagen benämner då 8 sådana bon som ingår i Uppsala öd:
 
"Vad och Ökull, Vartofta, Gudhem, Long, Gullsjö, Ås och Skalunda, de äro alla Uppsala öd. De får aldrig förlänas. Den ägde alltid konung, som rådde över landen."

Att Uppsala öd bland annat bestod av husabyar, eller bon som i Västergötland, är således utom all tvivel.   

Det enda detta säger är att vissa bon och vissa husabyar övergår till att vara kronans gods, här då benämnt Uppsala öd. Detta är inget märkligt i sig, Både bon och husabyar är säkefligen någon slags begrepp för en plats med för funktion kopplat till någon centralmakt eller byggdegemenskap. Att visa av dem upptas av den nybildade staten är en helt logiskt process.  Att de per automatik skulle vara kronans är inte alls självklart.  Husabyar är alltför spridda för att kunna förklaras med en centralmakt. Bon är en helt egen historia, det skulle ta för många rader att förklara, men kortfattat visar de en sån mångformighet att man kan ana både bya-bon, kyrkliga bon och kungliga.  Jag tycker att dina slutsatser är för långtgående.  Jag kan hitta dussintals med Kungsstenar, men jag kan för den skull inte anta att sten är kungarnas material.

[Carl Thomas]

På Visingsöhus (Näs) dog fyra av våra Kungar samt Birger Brosa. Den sista som dog där av Kungarna var Magnus Ladulås. 

Finns det nå¨gon annan plats i vår tidiga historia som fyra Kungar dött på? Tre? Två?

Thomas

[Herulen]

Det fanns ju  under tidig kristen tid ingen huvudstad utan ett antal kungsgårdar på olika platser.
Detta förmodligen för att skatt in krävdes in natura och det gav kungen tillfälle att hålla koll på riket i en tid utan datorer och mobiltelefoner.
Kungen kunde visseligen skicka en kurir med info om en annan landsända, men det tog tid att få in infon.(Jämför Jules Verne:Tsarens kurir)

Skatt infördes först under sent 1100-tal och blörjan av 1200-talet. Det som försörjde kungaföljet var inkomsterna från bland annat husabyarna. Dessa förvaltades av husabymän, hövitsmän eller brytar. På Visingsö i närheten av Näs finns en sådan husaby. Denna bör ha tillkommit före slottsborgen i Näs.

[Yngwe]

Det är väl ett knappt århundrade för kyrkans del. Uppsala kan ju ha haft kvar sin hedniska prägel in på 1070-talet (om man får tro Adam av Bremen), och 1130 flyttas ju biskopssätet från Sigtuna till Uppsala. Ärkebiskopen för det svenska området satt väl i Lund då, fram till Uppsala blev ärkebiskopssäte några årtionden senare. Vet inte om det är så märkligt. Det kan ju ha tagit tid, inte minst mentalt, att "stöpa om" det gamla hedniska fästet till en kristen plats. Kyrkobyggandet var väl igång i (konkurrentplatsen?) Sigtuna då redan. Men när flytten väl var gjord, 1130, kanske det p.g.a. sitt gamla "hednastatus" fick ett så stort symbolvärde att hela Sveriges kyrka sedan fick sitt säte där?

/Mats

Puh, nu börjar ni få upp farten, och det med bra inlägg också! Inget trams  

Vad gäller kungamakten är det ett drygt århundrade och mer därtill, eftersom vi bara har vaga aningar om att Erik dog i Uppsala innan Olof med tydlig bas i Götalandskapen tar över. Dessutom flyttar kungamakten bara till Uppsala sen i form av ceremonier och i tal om hävd.   I realiteten är kungamakten fortfarande någon helt annan stans. Vad vi kan se i skriftliga källor så kan man med få undantag utöka tiden från drygt hundra år till betydligt mycket mer. Inte ens en handfull kungar under tvåtusen år kan sägas ha haft sitt säte i Uppsala.  Eller har jag fel i de?  Thomas, listornas mästare, du kan väl fixa en här också!

[Yngwe]

Skatt infördes först under sent 1100-tal och blörjan av 1200-talet. Det som försörjde kungaföljet var inkomsterna från bland annat husabyarna. Dessa förvaltades av husabymän, hövitsmän eller brytar. På Visingsö i närheten av Näs finns en sådan husaby. Denna bör ha tillkommit före slottsborgen i Näs.

Ingen omfattande arkeologisk undersökning av Näs är gjord, och inte av den ibland nämnda visingsöborgen Borga heller.  Ditt antagande är alltså inget mer än en passande gissning.

Att skatt skulle införts på 1100-talet är en faktoid. Apor tar skatt av varandra. De något högre stående svearna sägs skattlägga folk lång innan 1100 talet.  Skatt är en mycket viktig funktion i samhällen, men de kan ta många olika former.

[Carl Thomas]

Jag är inte hemma på det där med tidiga skatter, men när började man ta upp skatt i Sverige? Eller i landskapen?

När har vi alltså det första omnämnandet av att man tog upp skatt?
I vår historia beskrivs att Kungen hade ett antal Kungsgårdar (husabyar/Öd eller liknande) till sin försörjning och att han ambulerade mellan dessa. Vilken källa, eller saga, beskriver detta? Eller är det någonting vi bara tror?

För att ta in skatt behövs en organisation och någon sorts mantalslängd. Senare i vår historia fanns det fogdar. När nämns vår första fogde?

Om jag minns rätt var det Gustav Vasa som upprättade den första ”mantalslängden” – så det borde, om skatt drevs in tidigare, varit en väldigt finmaskig organisation baserad på lokalkännedom och personliga kontakter om skatt skulle drivas in. Var nämns en sådan, eller liknande, organisation? Hur hög/låg var skatten?

Vad användes skatten till av Kungen? Var förvarades kapitalet?

 Hur reagerade allmogen när kyrkan införde tionde?

Jag kan tänka mig (lös fundering) att Kyrkan införde tionde hyggligt snabbt. Därmed fick de en organisation genom att även kyrkorna samlade in tionde. Kyrkan borde alltså ha haft den första organisationen, lokalkännedomen om antal människor som tillhörde kyrkan osv.

Skatt till Kungen borde alltså varit senare infört – och beroende av tiondeinsamlingen (som då skulle vara organisationen som tog in Kungens skatt). Om vi då, i lika lösa funderingar, tänker oss att denna Kungliga skatt som samlades in via alla kyrkor hade ett särskilt namn, t.ex Uppsala Öd? Kan det vara en möjlighet?

Alltså, i ett tidigt skede använde Kungen kyrkan att in en eventuell Kunglig skatt från alla invånare i riket? Denna skatt hette Uppsala Öd därför att Kyrkan samlade in den.

Vad betyder då Öd?

Thomas

[Carl Thomas]

Yngwe, en sådan lista är under arbete och ligger nu som en flik i Excelarket – men den kommer att ta lång tid att färdigställa!

Jag har börjat med de yngsta Kungarna och arbetar mig allt längre ned i vår historia och letar uppgifter. Ättillhörighet. Född och död var. Från vilket landskap var han. Var är han begravd. Kung i vilket landskap. Residerade i Uppsala. Sveakung. – är rubrikerna. Den bör ge en hygglig överblick – hoppas jag.

57 tidiga källor finns nu med på huvudlistan . jag vill gärna ha fler!

Thomas

[Herulen]

Det enda detta säger är att vissa bon och vissa husabyar övergår till att vara kronans gods, här då benämnt Uppsala öd. Detta är inget märkligt i sig, Både bon och husabyar är säkefligen någon slags begrepp för en plats med för funktion kopplat till någon centralmakt eller byggdegemenskap. Att visa av dem upptas av den nybildade staten är en helt logiskt process.  Att de per automatik skulle vara kronans är inte alls självklart.  Husabyar är alltför spridda för att kunna förklaras med en centralmakt. Bon är en helt egen historia, det skulle ta för många rader att förklara, men kortfattat visar de en sån mångformighet att man kan ana både bya-bon, kyrkliga bon och kungliga.  Jag tycker att dina slutsatser är för långtgående.  Jag kan hitta dussintals med Kungsstenar, men jag kan för den skull inte anta att sten är kungarnas material.

Jag har inte sagt att alla husabyar ingick i Uppsala öd. Däremot är de svenska, norska och danska källorna entydiga om att husabyarnas uppkomst på ett eller annat sätt är knuten till kungamakten. Alla de 70 husabyar som finns i Sverige så är de flesta nämnda i källorna och då som kunglig gård. Jag anser att det säger en hel del.  

[Herulen]

Ingen omfattande arkeologisk undersökning av Näs är gjord, och inte av den ibland nämnda visingsöborgen Borga heller.  Ditt antagande är alltså inget mer än en passande gissning.

Ingen omfattande arkeologisk undersökning har gjorts. Däremot finns det en utmärkt bok (utkom 2000) med ett flertals forskare som uttalar sig om det forntida och medeltida Visingsö.

Visingsöartiklar - tolv artiklar om Visingsö från bronsålder till medeltid. Påvel Nicklasson (red).
 

[Yngwe]

Inte tu tal om att Husabyar bör knytas till centralmakt, men då de uppkommer har vi möjligen en uppsjö tänkbara sådana, och när våra källor kan säga något verkar de mer eller mindre ha spelat ut sin roll. Det är mycket möjligt att de inledningsvis bara haft en regional funktion. Att de senare tillfaller kronan är helt naturligt i den process som leder till enandet av riket.

[supergeten]

...Ingen som har hittat texten om slaget vid vänern, där de ska ha ridit hem samma dag?

[Karlfredrik]

Notera att Saxo kallar Uppsala nobilissima urbs och att kungsgården regia
finns där(Gahrn sid 93) Ännu intressantare är att Saxo tydligen följt med ärkebiskop Absalon till Gamla Uppsala 1164 (Weibull: Historisk Tidskrift för Skåneland nr 6 1915 sid 3-4)

[mof]

Jag tänkte passa på och fråga om litteratur kring Gamla Uppsala. Det senaste jag har läst skrevs av Wladyslaw Duczko och har nu 15 år eller mer på nacken.

Eftersom jag inte är arkeolog vet jag inte om där grävs något mer, men det gör man kanske, och kanske finns det nyare litteratur att läsa?

Hur som helst - allt pratet om Gamla Uppsala måste bero på något, och där finns ju också diverse fornlämningar. Säkerligen har orten under vår forntid då och då varit en mycket viktig plats.