Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Yngwe]

Nog för vadå?  Givetvis är det intressant att spekulera om livsmedelsproduktion och dess överskott och underskott om man vill förstå en plats!

[Skoglar]

Nog för vadå?  Givetvis är det intressant att spekulera om livsmedelsproduktion och dess överskott och underskott om man vill förstå en plats!

Om den med moderna mått sett potentiella åkerarealen år 500 uppgick till 370 000 ha och 7 personer delade på en ha (enligt Landström), skulle marken rent teoretiskt räcka till 2,6 miljoner människor (men då skulle jakt, bete och fiske nog bli hårt belastat).

Om 95% av denna mark var praktiskt oanvändbar, främst t f a svårigheter att dika ut, skulle de resterande 5% ändå räcka till 130 000 människor (knappt halva befolkningen i hela riket). Kort sagt, det förefaller inte ha rått någon direkt brist på åkermark, givet den antagna befolkningsmängden.

Därför är åtminstone inte jag säker på att en djupare analys av mängden tillgänglig åkermark skulle vara värt arbetsinsatsen. Good enough, så att säga.
Men vill någon annan gå vidare i just den frågan så vore det kanske bra med en egen tråd.

[Kungsune]

Det må vara hur det vill med den saken. Det intressanta är ju att åkermarken till stor del är ett kulturminne som vittnar om i hur hög utsträckning människor har beredit marken för odling och bete. I de tätast befolkade bygderna har följdaktligen mer yta röjts på skog.

[Yngwe]

Om den med moderna mått sett potentiella åkerarealen år 500 uppgick till 370 000 ha och 7 personer delade på en ha (enligt Landström), skulle marken rent teoretiskt räcka till 2,6 miljoner människor (men då skulle jakt, bete och fiske nog bli hårt belastat).

Om 95% av denna mark var praktiskt oanvändbar, främst t f a svårigheter att dika ut, skulle de resterande 5% ändå räcka till 130 000 människor (knappt halva befolkningen i hela riket). Kort sagt, det förefaller inte ha rått någon direkt brist på åkermark, givet den antagna befolkningsmängden.

Därför är åtminstone inte jag säker på att en djupare analys av mängden tillgänglig åkermark skulle vara värt arbetsinsatsen. Good enough, så att säga.
Men vill någon annan gå vidare i just den frågan så vore det kanske bra med en egen tråd.

Jag tycker nog att du ganska bra påvisar att mängden potentiell åkermark är fullt tillräcklig för att föda befolkningen. Som jag ser det är det alltså inte tillgång på mark som begränsar, utan det borde istället vara så att det är mängden åkermark man klarar av att bruka som begränsar. Alternativt så är andra absolut nödvändiga näringstillgångar begränsade.


Hur ser du på det?

[Skoglar]

Jag tycker nog att du ganska bra påvisar att mängden potentiell åkermark är fullt tillräcklig för att föda befolkningen. Som jag ser det är det alltså inte tillgång på mark som begränsar, utan det borde istället vara så att det är mängden åkermark man klarar av att bruka som begränsar. Alternativt så är andra absolut nödvändiga näringstillgångar begränsade.

Hur ser du på det?

Trakten har varit bebodd av jägare/samlare/fiskare i tusentals år. Det finns gott om betesmarker för husdjur.
100 x 100 meter åker tycks lite för att föda 7 personer under ett helt år. Landström räknar Kilojoule och kommer fram till att åkern som bas är otillräcklig, det blir för lite energi den vägen.

Jag tror Jotuni (#5207) kan ha rätt i att kött/fisk/mejeri nog innebar en mindre arbetsinsats per enhet energi än spannmål.

Sedan en amatörs tankesprång: Nordbor lär ju vara mer toleranta mot laktos än andra grupper. Det borde i sig tala för att vi har fått i oss en hel del mat baserad på komjölk under väldigt lång tid, inte bara några få generationer.

[Yngwe]

Vilket då måste innebära att ekvationen saknar flera faktorer för att kunna bedöma huruvida Mälardalen eller något annat lområde är fulletablerat eller inte. Dessa faktorer som felar är bland annat, hur omfattande är djurhållningen, hur omfattande är fisket och hur omfattande är jakten.

[Skoglar]

Det som faktiskt skiljer MD från övriga bygder är att tillväxten av land t f a landhöjning är större än i övriga delar av landet. MD är både låglänt och platt.

Bara det i sig skulle kunna peka mot att MD blev fulletablerat senare än andra landsändar.

 

[Vetgirig]

Så sent som runt 1730, när de första skifteskartorna kommer, så fördelas de bästa beteslotterna på de olika hemmanen i en by och därifrån utgår resp hemmanslott. Det bästa betet hade man således i någon våtmark/kalltjällsjö, som årstidsvis var sjö och i torrtid halvtorr "våtmark" där gräset växte snabbt. Betydelsen av gott bete avgör uppläggen i skiftena och i mindre utsträckning bästa odlingmark. Jag uppfattade det som att skillnaden i avkastning mellan den bästa och sämre odlingsmarken inte var så förtvivlat stor.

En "rik" by hade alltså rätt typ av våtmark där betet var gott typ från midsommar och framåt.

[AndreasE]

Det må vara hur det vill med den saken. Det intressanta är ju att åkermarken till stor del är ett kulturminne som vittnar om i hur hög utsträckning människor har beredit marken för odling och bete. I de tätast befolkade bygderna har följdaktligen mer yta röjts på skog.

Men mark röjdes även på skog för andra funktioner, som bete och slåtter. Tex förefaller Uppland ha varit i stort sett fritt från skog under romersk järnålder då landskapet utnyttjades väldigt hårt. Vi har exempel på långhus i södra Uppland med stolpar som troligtvis växt i Tierpsområdet.

Jag tycker nog att du ganska bra påvisar att mängden potentiell åkermark är fullt tillräcklig för att föda befolkningen. Som jag ser det är det alltså inte tillgång på mark som begränsar, utan det borde istället vara så att det är mängden åkermark man klarar av att bruka som begränsar. Alternativt så är andra absolut nödvändiga näringstillgångar begränsade.

Absolut. Dagens fullåkersbyggder brukades på inget sätt som idag, och de totala åkerarealerna vad mycket, mycket mindre än dagens. Med dåtidens teknik var helt enkelt arealen åkerjord som ett hushåll kunde bruka med en rimlig arbetsinsats begränsad. På många håll var boskapsskötsel av minst lika stor betydelse för näringsintaget, då det var betydligt mindre arbetsintensivt.

Dessa faktorer som felar är bland annat, hur omfattande är djurhållningen, hur omfattande är fisket och hur omfattande är jakten.

Jakten förefaller, utifrån benmaterial från boplatser, generellt ha varit ganska begränsad i de renodlade jordbruksbygderna. Inte minst bristen på skog i delar av södra Sverige lär ha begränsat jakten. Högvilt är en utpräglad statusindikation i boplatsmaterial.

Det som faktiskt skiljer MD från övriga bygder är att tillväxten av land t f a landhöjning är större än i övriga delar av landet. MD är både låglänt och platt.

Bara det i sig skulle kunna peka mot att MD blev fulletablerat senare än andra landsändar.

De centrala delarna av Mälardalen förefaller ha varit "fulletablerat" under äldre järnålder, vilket är ungefär likvärdigt med resten av södra landet. Nya landområden som blev tillgängliga möjliggjorde troligtvis att nya gårdar kunde etableras, med detta inom ett rullat brukat landskap.

[Carl Thomas]

Med risk att starta en ny veddebatt     Vedåtgången har vi onekligen diskuterat. 80-100 kubikmeter ved per år och eldstad är vad som går åt i ett långhus, lite mindre i mindre hus. Ca 300 vedträd per kubikmeter ved. I princip är det 1 kubikmeter ved i en stor björk. Man eldade lövträd, inte barrträd, och man valde framför allt björk när så var möjligt.

Hur påverkade veduttaget landskapet i Uppland när det steg upp över ytan?

Ca 80-100 björkar (och andra lövträd) gick alltså åt per år och gård. Innan slätterna kom upp, hur såg lövträdsskogarna ut?

När slätterna kommit upp och folk bosatte sig på dem, hann verkligen lövträd sprida sig på slätten? Eller, användes de som ved av de som bosatt sig på slätterna?

Jag har inga svar, jag ställer frågor. Hur var samspelet mellan trädens växtlighet och veduttaget för de som bosatt sig i området?

Tanken bakom är att kanske var det veduttaget som medförde att det inte blev skogar på slätterna?

Thomas

[Carl Thomas]

Dubbelpost, sorry!

Thomas

[Frågvis Amatör]

Växtsäsongen i Uppland idag är 2 månader kortare än i Skåne och västra delen av Sverige eftersom Östersjön inte har golfströmmens påverkan. Längre växtsäsong bör betyda bättre avkastning och en chans att få två skördar per säsong.

Lägg till 3-4 månaders isbelagda vatten i Mälardalen jämfört med västkustens betydligt kortare perioder och helt isfria fjordar i Norge året runt.

Thomas I

[AndreasE]

Det var inte bara slätterna som inte hade skog, även impedimenten och det som idag är skogsmark var sannolikt till stor del fri från skog. Självklart var man tvungen att hålla ett visst trädbestånd till ved och annat nödvändigt, men de stora skogsarealer som vi har idag verkar till stor del ha saknats.

Slätterna har nog aldrig haft någon skog. Det utnyttjades troligtvis så fort de stor upp ur vattnet för bete och sedan slåtter. Skogen fick nog aldrig fäste.

[AndreasE]

Växtsäsongen i Uppland idag är 2 månader kortare än i Skåne och västra delen av Sverige eftersom Östersjön inte har golfströmmens påverkan. Längre växtsäsong bör betyda bättre avkastning och en chans att få två skördar per säsong.

Någon källa till det? Inte så att jag har någon specialkunskap i frågan, men två månader längre växtsäsong på tex västgötaslätten jämfört med Uppland låter som mycket. Göteborg är ju tex inte precis känt för sitt fantastiska klimat. Södra Skåne? Visst, varför inte.

[Frågvis Amatör]

Andreas. Du har rätt. Vissa delar av Västergötland är kallare men jag hittade denna karta:

http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/temp.html

En kommersiell sajt som pekar på vilka växter man kan odla i olika klimatområden.

https://www.coop.se/Recept--mat/Vardagstips/Tradgard/Sveriges-klimatzoner/

Thomas I

[JanneF]

Så sent som runt 1730, när de första skifteskartorna kommer, så fördelas de bästa beteslotterna på de olika hemmanen i en by och därifrån utgår resp hemmanslott. Det bästa betet hade man således i någon våtmark/kalltjällsjö, som årstidsvis var sjö och i torrtid halvtorr "våtmark" där gräset växte snabbt. Betydelsen av gott bete avgör uppläggen i skiftena och i mindre utsträckning bästa odlingmark. Jag uppfattade det som att skillnaden i avkastning mellan den bästa och sämre odlingsmarken inte var så förtvivlat stor.

En "rik" by hade alltså rätt typ av våtmark där betet var gott typ från midsommar och framåt.

Lät man verkligen djuren beta där vid de snabbväxande våtmarkerna? Det största problemet förr var ju att få ihop tillräckligt med bra vinterfoder. Vid våtmarkerna tog man ju vinterhöet. Betet var väl ofta på allmäningarna som. t.e.x. Uppsala högar.

[Carl Thomas]

Då har vi ett stort problem att fundera över - var fick man veden ifrån?

Om vi håller oss till ett genomsnitt på 50 kubikmeter ved och år - och säg då 7 personer per eldstad - hur stor var befolkningen i Uppland?

Om den var 50.000 så blir det 7142 eldstäder som var och en eldar 50 kubikmeter, det blir då ett samlat, årligt, veduttag på 357.100 kubikmeter. I princip lika många stora björkar....

Frågan är intressant och gäller i princip alla slätter.

Alla som deltog i veddebatten vet de enorma mängderna ved som går åt. Vi vet att man eldade eftersom vi hittar asklager. Man eldade inte kospillng, i alla fall har inga sådana rester hittats - och dessutom behövde man gödseln till åkrarna. Utöver det kan vi ju räkna hur mycket spillning som skulle behövas...

Thomas

[Carl Thomas]

Västgötaslätten har inlandsklimat vad jag vet. Eventuellt kan den yttersta västra delen vara något varmare än den östra delan. Om jag minns rätt ligger VG slätterna ca 100 m.ö.h. Det medför 1 grad kallare än vid havsnivån.

Thomas

[AndreasE]

Andreas. Du har rätt. Vissa delar av Västergötland är kallare men jag hittade denna karta:

http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/temp.html

En kommersiell sajt som pekar på vilka växter man kan odla i olika klimatområden.

https://www.coop.se/Recept--mat/Vardagstips/Tradgard/Sveriges-klimatzoner/

Thomas I

Årsmedeltemperatur är ju som sagt inte samma sak som växtsäsong, och de där zon-kartorna handlar om vilka sorts växter man kan odla, inte hur lång säsongen är. De vanliga grödorna går ju alla att odla långt upp i Norrland.

Lite svårt att hitta bra data, men medeltemperaturen verkar vara ganska lika i Uppland och Västergötland. Enligt SMHI är medeltemperaturen på sommaren (juli) 16*C i Uppland och 15-16*C i Västergötland. Medeltemperaturen på vintern (jan-feb) är -3 till -5 i Uppland och -1 till -4 i Västergötland.

I Uppland är årsmedelnederbörden 450-650 mm, i Västergötland 500-1000 mm.

Jag försökte hitta mer precis data för slätterna (tex. Uppsala och Skara) men hittade inga bra källor så här på en gång.

[Skoglar]

Årsmedeltemperatur är ju som sagt inte samma sak som växtsäsong, och de där zon-kartorna handlar om vilka sorts växter man kan odla, inte hur lång säsongen är. De vanliga grödorna går ju alla att odla långt upp i Norrland.

Det magiska ordet är vegetationssäsong!

Enligt SMHI har SV Skåne +210 dagar och Uppland +180 dagar. Syduppland/Stockhollm +190 dagar.

Se karta, följ länken:

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.4075!image/p77.png_gen/derivatives/fullSizeImage/p77.png