Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Vetgirig]

Ättelägg!
Det slog mig att 650-1000, så är det troligt att handelsleden mot Nevas mynning förbi Öland och Gotland tog vägen genom det sund som delade Öland i 2 delar ungefär i höjd med Löttorp. En rest av sundet är den sjö, som finns i området, samt ett antal utdikade sankområden. Områdets betydelse i traditionen visas av att här var platsen för en kungsgård så länge sådana har funnits. I detta fall kan man gärna välja destination till den södra av de Gutniska "birca" (kommer inte på namnet). Runt 1000 är leden genom Öland troligen redan svårframkomlig, vilket kan bidra till att nämnda Gutniska handelsplats överges kort efter denna tid.

Det är först när sundet genom Öland inte är farbar, överfärden mot Gotland sker från Ölands N udde.

[Ättelägg]

Det där med handelsfärder på osäkert hav under vikingatiden, sannolikt före, torde ha gjort att man behöver vapenmakt för att skydda en transport. Likaså är det ingen slump att både Birka och Hedeby har starka befästningar och stående styrkor. Långfärder förekom säkert men desto mindre område, liten befolkning, liten styrka, gör att likt den senare Hansan, torde mycket av handeln legat i större makters intresse. Det är här mälardalen kommer in. Man får inte förglömma att järnproduktionen var stor redan i begynnelsen av järnåldern i bergslagen. Dock är det tveksamt om järnet var det dominerande. Handeln långt in i mordärn tid har handlat om lyxprodukter och slavar. Vi kan nog förmoda att detta gällde under järnåldern också. Bronsålderns motor var brons och guld och redan här ser vi mälardalen som en viktig länk mot öst (mälardalsyxorna). Vilka hade behov av lyxföremål under en tid det gällde att glänsa, rikedom i dagens monitära mening existerade inte. Maktmänniskor som dominerade sina regioner, vilket gör mälardalen till en reell företeelse. Så nog fanns birka med en vidsträkt handel. Vi har dessutom rent arkeologisk bevisning för detta.

[Vetgirig]

Ättelägg!
Häng inte upp dig på den där veckan. Veckan kan ju gälla ett annat "birca" och skulle kunna vara Fornsigtuna/Sigtuna, Saltvik eller det nya fyndet i Åbo närhet (inget känt egennamn).

Så frågan är alltså vilket av de "birca" adam beskriver, som han vid varje tillfälle utgår ifrån? Som nämnts av mig, så finns det bara 2 st "birca" som är klart positionerade, d v s Köpingsvik resp Sigtuna (Ansgars "birca" vid Adams tid Fornsigtuna). Men av din text verkar det finnas en tredje positionering? I så fall kandiderar väl snarast någon av de 3 "birca" på Gotland?

Jag kan inte förstå annat, så jag måste ta mig tid att läsa noggrannare i min Gesta eftersom jag verkar ha missat något.

[Ättelägg]

Nej, det birka Adam skriver om går att segla till eller ta sig till över land. Tror själv som du troligen gör att Birka mer är ett namn på vad som senare kallades köping, en handelsplats. Vi har ett antal spridda runt östersjön men Björkö/Birka är inte en ringa plats. Liknar Hedeby som dock är större i sitt upplägg. Vad jag inte förstår riktig är detta med det problematiska med att Svear som folk kan ha existerat. Att Björkö sannolikt är Adams beskrivna, det gör väl inte Köpinsvik eller de gotländska mindre viktiga? Hur med Hedeby, Truso, Kaupang osv, förminskar de Birka, Köpingsvik osv? Hedeby är väl sannolikt den största handelsplats/köping, eller med ett vetenskapligt namn, emporia vi har i skandinavien, gör det Birka mindre viktigt?

[Boreas]

Nej, det birka Adam skriver om går att segla till eller ta sig till över land.

Är man inte sams om att Birca ligger på en ö - "ute i havet"?
I så fall får du gärna förklara hur man kom sej över land till denna ö.

Ett annat alternativ är givetvis att uppfatta texten som ett "almen" beskrivning av en lång landresa, där man fick skutts över mindre etapper över vatten.

Adam skriver annars att mn kan nå Uppsala - också det på en månad. Hur vida man startar vid Landskrona eller Ängelholm så får man hursomhelst ta båt över endera sträck av vägen. Begreppet "över land" får alltså ses som ett alment uttryck - och inte tolkas i striktaste mening.

Alltså kan man anse att dom resande under vägen använde den båt-trafik som, hursomhelst, föregick lokalt.

Om vägen går efter ostkusten - till exempelvis Haninge-bukten, så kunde man därifrån fått lokal båtskutts den sista biten - till såväl Uppsala som Åland. Skillnaden i seglingstid är faktisk obetydlig, när man beaktar att Adam här beskriver resetiden med en rund "månad".

Den ända klargörande fakta-uppgift som återstår - vid sidan om Adams 'generella bild' av geografin - är uppgifterna om distans - angett i seglingstider. Men dom finns, lyckligtvis - och får därmed ligga i botten för envar värdering av Bircas position, sett från Hamburg, Skåne eller Wolin. 

Namnet på Adams fjärde bok är nu fortfarande "Öarna i havet" - "Insula Aquelonis".

Lyckligtvis anger skolierna den seglingsdistansen också - vilket anges som 5 dagar. Att man så lägger till att "Ruzziam" ligger på samma distans är ju en lycklig omständighet - efter som den hjälper oss "kryss-pejla" för att hitta ett avgränsat område - i mitten av en segelled som förbinder Landskrona med Kronoborg, Nyskans och Nevan. 

Denna ö kan knappast vara Bornholm. Ej häller Öland, Gotland eller Ösel. Men när vi kommer till Gottska sandön kan man börja beskriva en central zon - typ "mitten" - av det inlandshav vi kallar Östersjön.

När Adams fjärde kapitel kan rita upp och beskriva en "mitt-zon" av Östersjön så är det ett resultat av hans miljö av lärde och resande, varifrån kyrkans administration och krönikörer ständigt samlade sina uppgifter. Därmed kan dagens exakta kartor ge ett klart hum om vart Ansgars kyrka blev byggt.

Hamburg-stiftets lärda krönikörer hade alltså en hyfsad uppfattning av Östersjöns 'makro-struktur', därom härskar ingen tvivel. Alltså får man ta skolians tydliga och entydiga utlåtande på allvar: Från Ansgars Birca ligger Skåne ca. 5 dygns seglats mot syd-väster - medan Ryssland ligger 5 dygn åt motsatt håll. Allt enligt danska seglare.

Det ända som saknas i Adams handelsnätet är jaktfalkarna från Grönland, järnet från Jämtland, oljan från Västerbotten och linet från Österbotten. Lägger vi det in i ekvationen - om götars och venders tusenåriga hndelssamban - bir det omöjligt att komma förbi Åland. som mittpunkt för Østersjöns inhemska och regionala handel. Sen är det häller ingen tvekan om Mälardalens rikedomar och Gotlands position för handeln in och ut v HELA Östersjöpmrådet - till rikena söder om Köningsberg och Öresund.

Men 'mitten' av Östersjöns norra hälft - Bottenviken inklusive - är onekligen på Åland. Därtill behövs ingen dialektisk analys och en tabell med 'alternativa tolkningsmodeller'.  Jag ser ingen rationell orsak till att lägga Öst-götarnas centrala hamn för handel med Ryssland och Norrboten - på en annan lokalisering än Åland.

Man kan inte manipulera med geografin - lika lite som man kan argumentera med exakta mått. 

[Vetgirig]

Boreas! M fl!
Är vi överens om att "birca" av Adam anges till 2 skilda positioner? Alternativt 3 skilda positioner. Det innebär att när bara "birca" används måste noga övervägas VILKET birca Adam avser. Jag återkommer med kapitel och ev radnr när klockan ligger bättre till (kompl inlägg).

F ö utgår jag ifrån att du använder dig av den senaste översättningen av Gesta. Den av Carl Fredrik Hallencreutz,  Kurt Johannesson,  Tore Nyberg resp  Anders Piltz inklusive förord och förklaringar. Tore Nyberg har dessutom accepterat en något ändrad syn på ur vilket perspektiv Adams karta bör ses. Under alla förhållanden får man inte konstra med norr/söder i den kartbilden. Kartbilden är normal och korrekt. Om du inte läser latin förståss.

Här är en länk till en rapport av Börje Sandén.

Börje Sandén ställer också några frågor till det historiska etablissemanget enligt bifogad fil. Välmotiverade frågor, som måste få sina svar. Studera frågorna i fet kursiv stil (min ändring). Här finns även flera länkar till rapporter och utlåtanden av Sandén. Värd att läsa och slutsatserna är rimliga även om ännu inte varje detalj fallit på plats.

En viktig detalj. Skolierna måste plockas bort, då vem som helst när som helst i egna syften kan lagt till dem.

Och en "ö" är inte ett vattenomflutet land i Adams Gesta, utan oftare ett befolkningsområde, "land" etc.

Lycka till!
 

[fire4h8]

Ättelägg!
Det slog mig att 650-1000, så är det troligt att handelsleden mot Nevas mynning förbi Öland och Gotland tog vägen genom det sund som delade Öland i 2 delar ungefär i höjd med Löttorp. En rest av sundet är den sjö, som finns i området, samt ett antal utdikade sankområden. Områdets betydelse i traditionen visas av att här var platsen för en kungsgård så länge sådana har funnits. I detta fall kan man gärna välja destination till den södra av de Gutniska "birca" (kommer inte på namnet). Runt 1000 är leden genom Öland troligen redan svårframkomlig, vilket kan bidra till att nämnda Gutniska handelsplats överges kort efter denna tid.

Det är först när sundet genom Öland inte är farbar, överfärden mot Gotland sker från Ölands N udde.

Fanns det verkligen ett sund som delade Öland här så sent som under yngre järnålder? Det är låglänt, men landhöjningen här har inte varit stor de senaste 1500 åren; 2 eller max 3 meter kanske? Enligt en (i.o.f.s. källös) googleträff så snördes Hornsjön av från Kalmar sund redan runt år 700 - och då ligger landet på östra sidan av sjön högre.

Med lite drag så gick det kanske att ta sig över, men skulle i vilket fall som helst den längre vägen på knappt 2 mil extra upp till Ölands norra udde gjort en så stor skillnad för handelsvägarna?

[AndreasE]

Det fanns inget sund som delade Öland i två delar under yngre järnålder.

[Vetgirig]

Fire4h8! AndreasE!
Under yngre järnålder (det blir väl före ca 550 i Sverige eftersom vi lagt till Vendeltid ca 550-t o m ca 800) fanns det definitivt.
Landhöjning är ett komplicerat kapitel. När våra vetenskapare säger att den inom en viss region är typ 0,5 m per 100 år, så är detta väldigt förenklat. I varje fall inom Bottenhavskusterna resp Bottenviken fungerar landhöjningen (och Ölandsregionen kan väntas uppföra sig på samma sätt), som så att inom några kvadratmil (t o m kvadratkilometer) så rör sig landet avsevärt långsammare (eller hastigare) än detta angivna genomsnitt för 1000-tals år. Medan en region rör sig hastigare, kan en närliggande stå stilla under samma antal 100-årsperioder och efter några 100 år kan det vara det omvända. Landhöjning kan alltså inte mätas under 1 st 100-årsperiod. I Hornområdet på Öland måste man alltså göra omfattande och ingående undersökningar för att se hur "landet låg". Det är ingen slump att kungsgården Horn finns där den finns. Här har makten haft ett stort behov av att kunna sätta upp kontroll och kungsgårdarna tillkommer väl från ca 1300 eller så. Enligt folklivsuppgifter nedtecknade under slutet av 1800-talet fanns det ett sund, dock oklart för hur länge sedan.

Längre söderut vid Revsudden ser man längs förbindelsen mot fastlandet namnet "Drag". Några kilometer längre åt väster ligger också en kungsgård. Placeringen av denna är troligen heller ingen slump. Enligt folklivsuppteckningar gick leden i äldsta tider via "Drag" och så långt fram i tiden att man även drog skepp över landremsan. Nu avfärdar en del detta genom att mena att folklivsuppgifterna beror av att lokala boende brukade dra sina ekor för att slippa runda Revsudden. Nu är det så att man kan följa ett stråk av stenblock under vattnet från Revsudden österut ett gott stycke (men inte hela vägen över till Öland). Avståndet från Revsudden till Öland är ungefär "18 stadier"! Möjligheten att stensträngen varit stöd för ett stockverk i en spärr och att det en gång funnits en kedjespärr rakt över det fria vattnet mellan Revsudden och Öland kan inte uteslutas anser jag. Kedjorna bör i så fall ha vilat på en serie flottar längs vägen, typ sundet vid Jarlehus (Vgl), där man faktiskt hittat kedjan och noterat just en sådan konstruktion. Traditionen talar även om vakt vid Revsudden. Ovanstående ev spärr är faktiskt den ENDA plats i hela Östersjöområdet där man längs en segelled kan ta ut ganska exakt 18 stadier att spärra. Alla andra alternativ är kortare eller längre.
Det jag vill peka på är placeringen av Kungsgården. Det går att hitta många kungsgårdar som placerats av bl a liknande skäl.

Det gör att kungsgården i Horn bör lokalicerats av speciell orsak och även Gustav Vasa fann anledning att den skulle vara kvar vid "sundet".

[Yngwe]

Hur förklarar man då att Åland hörde till Uppsala stift och sedan till Åbo stift då detta styckades av från Uppsala?

Öland - där den, enligt min uppfattning, mest troliga platsen för biskopsätet Birka ligger - kom däremot att höra till Linköpings stift.

Men det förekommer ju uppgifter om att Åland faktiskt tillhörde Linköpings stift? Iofs dåligt styrkkta tror jag, men det finns väl knappast tydliga uppgifter som så tidigt placerar Åland i Uppsala stift heller?

[Ättelägg]

Nu beskriver Adam en färdväg - Skara-Tälje-Sigtuna (tro jag, alt Uppsala)

[Ättelägg]

Intressanta frågeställningar kring Adams geografi som passar som handen i handsken. Som jag själv uppfattat Adam är beskrivningen en handelsled till grekland, dock är det intressant med att Svearna behärskade den norra delen tills vi kommer mot ryssland, en möjlig tolkning kring geografin och bottenviken är att Adam räknar in kvenerna (amazoner) i uppräkningen men det är mer osäker uppgift än de mer närliggande Nordmännens och Slavernas områden. Köpingsviks läge med tanke på segeltid och landtid är orimlig som alternativ till Adams Birca. Åland, möjligen men å andra sidan finns det några andra handfasta bevis för en handelsstad? Vi har en mkt oroligtid där befästningar verkar ha varit av nöden i skandinavisk verklighet.

[Vetgirig]

Castor! Yngwe!

Citat från: Castor skrivet oktober 12, 2012, 19:35
Hur förklarar man då att Åland hörde till Uppsala stift och sedan till Åbo stift då detta styckades av från Uppsala?
Öland - där den, enligt min uppfattning, mest troliga platsen för biskopsätet Birka ligger - kom däremot att höra till Linköpings stift.

Men det förekommer ju uppgifter om att Åland faktiskt tillhörde Linköpings stift? Iofs dåligt styrkkta tror jag, men det finns väl knappast tydliga uppgifter som så tidigt placerar Åland i Uppsala stift heller?

Från annat håll, men även Adams Gesta, vet vi ju att biskopssätet "birca" är orten Köpingsvik. Bara ett sådant arkeologiskt bevis, som att man fram till Calmare Ledung bygger på vid tiden nordens största katedral borde räcka. På Åland finns ingen liknade arkeologi att visa upp.

Eftersom stiftet inte verkar acceptera Påven, som den främste Katolske biskopen, så är stiftet sannolikast icke Katolskt (d v s Ortodoxt eller Armeniskt eller Arianskt), vilket innebär att från 1054 så betraktas dessa kristna som "hedningar" av Katolikerna i väster. Dessa kristna bekämpas i ord för att göras på alla sätt "oberörbara" och påvens gäng bussar också på dem de första "Korstågen" för att tvinga dem att "anta kristendomen", d v s övergå till (Romersk) Katolicismen.
Man kan spekulera i vilket område detta stift ansvarade för. Men sannolikt är det Öland och småländerna mitt emot, Finnveden, Värend resp Njudung och Gotland, Ösel, NV Estland, Kurland med Daugavamynninngen, Åland och hela Roden, SV Finland. Dessutom Bornholm, och pågående mission inom Ö Skåne och V Blekinge. Alltså mycket av sådant som kan varit de områden, som varit mer eller mindre bundna i den allians vi kallar "Sveavälde". Ett lämpligt stift sett till de snabbare kommunikationer till sjöss, som binder samman områdena, samt att det kan antas finnas en politisk makt att samverka med inom området.

Ett annat stift bör ha funnits i Mälarregionen, först med säte i Sigtuna, men när de körs därifrån, så flyttar de till (gamla) Uppsala.

I Vgl har troligen också funnits ett sådant stift. Kanske med biskopssäte i Husaby.

Helsingländernas icke Katolska stift (Tuna Stift) har säte i Tuna Stad (Selånger).

För att återgå till biskopssätet "birca", så finns ju den omdiskuterade passusen i Florenslistan om Ljunga-Kaupang. Kort sagt har Tore Nyberg enligt min mening förtjänstfullt redogjort för denna listas upplägg och då är det helt klarlagt att punkten är korrekt i sitt sammanhang, att det är 2 orter som nämns och ungefärlig geografi. D v s vi vet exakt var "birca" stift (Köpingsvik/Kaupang) hade sitt säte. Vi vet att Linköping inte existerar vid tiden för listan, men heller inte exakt var nämnda Liunga är beläget, men kanske någonstans mellan Vreta och Linköping. Till Linköping flyttas det Katolska biskopssätet, när man har kontroll och kan lägga ned birca stift.

Har ni läst Sandéns texter om Adam ännu? Gör det! En diskussion om Adams geografi blir så mycket klarare då.

[Yngwe]

Castor! Yngwe!Men det förekommer ju uppgifter om att Åland faktiskt tillhörde Linköpings stift? Iofs dåligt styrkkta tror jag, men det finns väl knappast tydliga uppgifter som så tidigt placerar Åland i Uppsala stift heller?Från annat håll, men även Adams Gesta, vet vi ju att biskopssätet "birca" är orten Köpingsvik. Bara ett sådant arkeologiskt bevis, som att man fram till Calmare Ledung bygger på vid tiden nordens största katedral borde räcka. På Åland finns ingen liknade arkeologi att visa upp.

Eftersom stiftet inte verkar acceptera Påven, som den främste Katolske biskopen, så är stiftet sannolikast icke Katolskt (d v s Ortodoxt eller Armeniskt eller Arianskt), vilket innebär att från 1054 så betraktas dessa kristna som "hedningar" av Katolikerna i väster. Dessa kristna bekämpas i ord för att göras på alla sätt "oberörbara" och påvens gäng bussar också på dem de första "Korstågen" för att tvinga dem att "anta kristendomen", d v s övergå till (Romersk) Katolicismen.
Man kan spekulera i vilket område detta stift ansvarade för. Men sannolikt är det Öland och småländerna mitt emot, Finnveden, Värend resp Njudung och Gotland, Ösel, NV Estland, Kurland med Daugavamynninngen, Åland och hela Roden, SV Finland. Dessutom Bornholm, och pågående mission inom Ö Skåne och V Blekinge. Alltså mycket av sådant som kan varit de områden, som varit mer eller mindre bundna i den allians vi kallar "Sveavälde". Ett lämpligt stift sett till de snabbare kommunikationer till sjöss, som binder samman områdena, samt att det kan antas finnas en politisk makt att samverka med inom området.

Ett annat stift bör ha funnits i Mälarregionen, först med säte i Sigtuna, men när de körs därifrån, så flyttar de till (gamla) Uppsala.

I Vgl har troligen också funnits ett sådant stift. Kanske med biskopssäte i Husaby.

Helsingländernas icke Katolska stift (Tuna Stift) har säte i Tuna Stad (Selånger).

För att återgå till biskopssätet "birca", så finns ju den omdiskuterade passusen i Florenslistan om Ljunga-Kaupang. Kort sagt har Tore Nyberg enligt min mening förtjänstfullt redogjort för denna listas upplägg och då är det helt klarlagt att punkten är korrekt i sitt sammanhang, att det är 2 orter som nämns och ungefärlig geografi. D v s vi vet exakt var "birca" stift (Köpingsvik/Kaupang) hade sitt säte. Vi vet att Linköping inte existerar vid tiden för listan, men heller inte exakt var nämnda Liunga är beläget, men kanske någonstans mellan Vreta och Linköping. Till Linköping flyttas det Katolska biskopssätet, när man har kontroll och kan lägga ned birca stift.

Har ni läst Sandéns texter om Adam ännu? Gör det! En diskussion om Adams geografi blir så mycket klarare då.

Ja nu innebar ju inte mitt inlögg någon lokalisering av Birka, utan endast en kommentar om Ålands eventuella stiftstillhörighet.


I övrigt, det är tydligt att Adams birka-begrepp inte är alldeles soolklart.  Jag frågar mig då hur man kan använda hans ord för så långtgående tolkningar. MAn kan ju inte välja var han ska ha fel och var han ska ha rätt...

[Anganatyr]

Nja, svealand var mitt, Adam använder två olika sueon och sued. De versioner jag tittat i är en engelsk och orginalet på latin för jämförelse. Har den på jobb datorn  inte här. Om ni vill ha referenser kan ni få det. Adam skriver lite olika men han nämner svear och göter simultant i ngt kapitel. Två entiteter, som senare skribenter likaså.

Men han kallar ändå götar för götar ibland och svear ibland och detta går alltså att tolka olika, så helt klart finns stor osäkerhet om vilka svearna var. Att då använda baklängeshistoria för att få ihop det tykcer jag är långsökt. Detta sätt att ta historien baklänges har ju flera forskare tagit avstånd från.

[Ättelägg]

Tveksamt, tja, nog är det väl det, men å andra sidan är det väl det vi alla gör här. Tolkar det lilla som finns skrivet.
Visst finst det faror att gå bortom det helt säkra men ganska kul. Tycker dock att när vi har en medeltida struktur och samma begrepp återfinns hos Adam har en bättre logik än det motsatta, att vi helt tar bort det som kan tyda på att medeltidens strukturer återspeglar 1000 talet för att med resterna av Gesta skapa en helt annan värld. Är det vetenskapligare??

[Boreas]

Skolie 126 är tydligen en kommentar till Adams uppgift (i bok IV, kap 20) om att Birka "har lika långt till alla kuster". Längre fram (IV:29) påstår Adam att det tar fem dagar att segla från Skåne till Sigtuna/Birka.

Här läser du Adam som en annan läser katekesen.

Texten i fråga beskriver inte "Sigtune-Birca", som två grannorter. Det anger blott att dom båda ligger 5 dagas segling från Skåne. Sen framgår det av sammanhanget att båda seglatser pågår efter "Götarnas vidsträckta land" - efter kusten - norrut.

Den anonyma skoliasten hade kanske fått reda på att det tog fem dagar att segla mellan Sigtuna och Aldeigjuborg (Staraja Ladoga). Resrutten mellan dessa två orter har även omtalats av Snorre, utan att några andra orter på vägen har omnämnts. Det faktum att Adam nämner Sigtuna och Birka ihop kan ha förlett skolieförfattaren att tro att det som gäller för Sigtuna också gäller för Birka.

Kanske ditt, kanske datt. Vart står det att man reser från Sigtuna till Aldeigjuburg på fem dagar?

Skolian skriver uttryckligt att det från "danskanas Skåne" tar fem dagar till Birka - och sen 5 dagar därifrån till Ryssland. Du har redan skrivit flera inlägg om saken - men fortfarande inte kommit till något som liknar ett svar.

Alltså igen: Vart hittar vi den naturliga mittpunkten på sträckan Landskorna - Nyskans - om seglingen får försiggå efter kusten av vad Adam kallar "götarnas vidsträckta land"?

Att vi efter samma kust/led också kan nå Sigtuna eller Uppsala inom fem dagar är en ANNN sak och en ANNAN diskution. Just nu rör det sej om 'norra leden' från Öresund/Gotland till "Götarnas Birka" OCH Nevan - varifrån både britter, danskar,norrman och svenskar fått såväl silver om siden - genom hela vikingatiden.

Att via Gotland seglat till Riga och Reval är också en annan sak, eftersom det hör inte till Adams uppgifter om "Birca".   

Eftersom Sigtuna ligger i en inre del av Mälarn, längst i väster,så får vi utgå från att detta Birca ligger öster om Mälarn. Hur långt öster får man sen gå för att hitta startpunkten på en fem dagars seglats - anslagsvis 70 mil - till Nevan eller Aldeigjjuborg? Hur stämmer det med Björkö?


Hur förklarar man då att Åland hörde till Uppsala stift och sedan till Åbo stift då detta styckades av från Uppsala?

Öland - där den, enligt min uppfattning, mest troliga platsen för biskopsätet Birka ligger - kom däremot att höra till Linköpings stift.
[/quote]

[Vetgirig]

Jag har inte kvar Adams Gesta. Är det någon som har en länk till 1984 års översättning av bl a Tore Nyberg, med mer än 4:e boken? Jag hade tydligen kommit åt en länk som Sandén hade redigerat och det var bara 4:e boken.

Men än en gång. Gå igenom Sandéns material.

[Vetgirig]

Jag hänvisade i ett tidigare inlägg till Tore Nybergs förtjänstfulla utredning om hur Florenslistan bör läsas. Denna lista över nordens (planerade) stift är en planering inför att de olika centralmakterna skall få egna ärkepiskopar. Listan ger också ledning om hur de Katolska skribenterna tänker.

Observera att listan ignorerar ev stift som är parallella och t ex Ortodoxa el dyl. I t ex fallet Hälsingländerna har uppenbarligen en biskop tillsats av (Romersk) Katolska kyrkan, men antingen har denne inte rest eller så kom han inte i besittning av sitt stift. Kanske för att där redan fanns en Ortodox biskop. Stenfi dog ju också martyrdöden, så visst stöd finns för tanken, eftersom "hedningar" dödade honom, vilket vid tiden avser andra kristna.

Länk till dokument med Tore Nybergs utredning.

[Boreas]

Hur förklarar man då att Åland hörde till Uppsala stift och sedan till Åbo stift då detta styckades av från Uppsala?

Öland - där den, enligt min uppfattning, mest troliga platsen för biskopsätet Birka ligger - kom däremot att höra till Linköpings stift.

1. Öland ligger inte i något centrum av Östersjön, men i dets SV hörn. Dessutom är det inte möjligt härifrån segla till Nevan på en vecka. Inte en chans för att det är "Götarnas Birca".
 
2. När sätts kyrkans politiska makt och lagstadgade administration, första gången? När får vi kristna lagar i hela Sverige? När blir det gamla hedna Uppsala återuppbyggt som administrativt centrum för hela Svealand - fast numer befolkad av av tyska, franska eller engelska hovgodar - och omtalad som 'biskopssäte?

Dom första stenkyrkorna på Åland byggdes först efter att Uppsala blivit ärkestift. Innan det låg Åland troligen dött och öde, ända sen förintelsen sommaren 1050.

Slutpoängen med Ålands gamla handelsstad är att den förintades och avfolkades just ikring 1050-talet. Orsaken till avfolkningen berättar Adam också om - när han beskriver hur Anund värkställer en större krigsoperation i österled, där han och hela hans armada omkommer - i "Amazonernas land". En del resta minnesstenar från 1050-talet törs styrka just det. Fyndtomheten från perioden 1050-1200 gäller förövrigt Åboland och Nyland också, där dom finska huvudsäten låg under vikingtiden.

Förintelsen av handelsstaden vid Saltvik på Åland inträdde alltså i kring 1050. Det stämmer med en tredje uppgift som ges både i Adam och i Florens-listan, vad gäller det faktum att den gamla Birkan för handel med Asia och Arabia, jämte Baltikum, Finland, Kvenland, Västerbotten och Norje - låg inte på Öland, ej häller djupt inne i Mälarns skärgård.

I geografisk mening ligger detta centrum fortfarande på Åland. Även regionens speciella språk- och kultur-historie vittnar om attlandet inte blivit befolkad från Finlands västkust, fast från Sveriges östra kust. Så var dom gamla Ålänningar inte svear, så var dom - just det - götar...